Nationalekonomi A101:1, 15 hp

Innehåll

Moment 1 : Mikroekonomisk teori (Microeconomics) (7,5 hp/7,5 ECTS)
Momentet inleds med en metodorientering, där olika ekonomiska analysverktyg och begrepp presenteras.
Momentet fortsätter med en beskrivning av den enskilda individens agerande, det vill säga hur konsumenten
bestämmer vilka kvantiteter av olika varor och tjänster som man skall köpa samt hur mycket som skall
bjudas ut av olika produktionsfaktorer, t ex arbets kraft. Företagets resursfördelningsproblem innefattar
beslut om hur mycket som skall till verkas samt på vilket sätt som produktionen skall ske. Därefter behandlas
pristeori, det vill säga hur enskilda aktörers agerande samver kar till att bestämma priser och kvantiteter på
marknader. Detta sker inom ramen för en partiell jämviktsanalys som beskriver hur jämvikten på en enskild
marknad etableras. Komparativ statik intar en central roll i egenskap av studiet av hur ekonomiska
aktörernas beteende, och därmed även marknadsjämvikten, påverkas av olika faktorer, exempelvis
inkomstförändringar. Statens påverkan på resursallokeringen genom skatter och subventioner introduceras
också under momentet. Avslutningsvis behandlas allmän jämviktsanalys, det vill säga frågeställningar som
avser hela eko nomin snarare än en enskild marknad. Begreppet ekonomisk effektivitet preciseras samt hur
mark nadsprisbildningen under vissa förutsätt ningar leder till en, i denna mening, effektiv resursanvänd ning i
ekonomin.

Moment 2 : Marknadsmisslyckanden och resursfördelningsproblem (Market failures and resource allocation
problems). (7,5 hp/7,5 ECTS)
Under momentet granskas de antaganden som ligger till grund för samhällsekonomisk effektivitet som
åstadkoms i marknadsjämvikten under fullständig konkurrens. Företagens vinstmaximeringsproblem samt
välfärdseffekter studeras för alternativa marknadsformer som monopol, oligopol och monopolistisk
konkurrens. Inom ramen för ofullständig konkurrens introduceras spelteori för att förklara företagens
beteende. Dessutom studeras hur marknadsstrukturen påverkar faktormarknaden.
Utöver detta introduceras andra former av marknadsmisslyckanden såsom osäkerhet, externaliteter och
asymmetrisk information. Givet dessa marknadsmisslyckanden, kan staten påverka ekonomin och öka
individens välfärd? Diskussionen rörande statens möjligheter fokuserar på konkurrenspolitiken, skatter
(exempelvis inom miljöområdet) samt tillhandahållandet av kollektiva varor.

Förväntade studieresultat

Moment 1 : Mikroekonomisk teori (Microeconomics) (7,5 hp/7,5 ECTS)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna:
- Visa förmåga att tillämpa de teorier som behandlar individens konsumtionsval, allokering av tid mellan
arbete och fritid samt intertemporala konsumtionsproblem
- Visa förmåga att tillämpa de teorier som behandlar företagets val av insatsfaktorer samt företagets
vinstmaximeringsproblem under fullständig konkurrens
- Beskriva prisbildningsmekanismen under fullständig konkurrens
- Förklara hur skatter och subventioner påverkar marknadsjämvikten
- Förklara hur marknadsmekanismen kan åstadkomma en effektiv resursallokering under fullständig
konkurrens
- Förklara grundläggande välfärdsteoretiska begrepp samt kunna använda dessa i ekonomiska
tillämpningar.
- Beskriva relevanta delar av det svenska skattesystemet.

Moment 2 : Marknadsmisslyckanden och resursfördelningsproblem (Market failures and resource allocation
problems). (7,5 hp/7,5 ECTS)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna:
- Förklara innebörden av olika marknadsmisslyckanden samt statens möjligheter att korrigera dessa
- Förklara hur olika marknadsformer påverkar resursallokeringen
- Redogöra för enskilda företags strategiska beteende
- Redogöra för grunderna i statens konkurrenspolitik
- Förklara förutsättningarna för offentlig varuoch
serviceproduktion.
- Förklara hur miljöskatter och regleringar kan korrigera för externaliteter
- Tillämpa beslutsregler i offentliga investeringsbeslut

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet för högskolestudier samt Ma C, En B samt Sh A. (Områdesbehörighet 4).

Alternativt

Grundläggande behörighet samt Ma 3b alternativt Ma 3c och Sh 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2. (Områdesbehörighet A4).

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lärarledda gruppövningar och seminarier.

Examination

Examinationen sker dels i form av mindre salsskrivningar (duggor), dels i form av skriftlig salsexamination efter respektive moments slut samt via inlämningsuppgifter och seminarier. Resultatet från mindre skrivningar (duggor), inlämningsuppgifter och seminarier gäller endast under innevarande termin.

För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas ett ytterligare provtillfälle i nära anslutning härtill, dock ej för moment fyra under vårterminen. Därpå följande tentamensmöjlig heter ges i regel i samband med att momentet anordnas nästa gång. Därut över anordnas ett extra tentamenstillfälle varje läsår veckan före höstterminstart. Information lämnas av studie vägledaren eller studiesekreteraren.

På kursens samtliga huvudmoment ges ettdera betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som god känts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För erhållande av betyget godkänd på hela kursen krävs att alla moment är godkända. För betyget väl godkänd krävs dessutom betyget väl godkänd på samtliga i kursen ingående moment.

Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos rektor vid Handelshögskolan begära att annan
examinator utses att bestämma betyg.

Tillgodoräknande
Tillgodoräknande sker enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning.