Samhälleliga levnadsvillkor, 6,5 hp

Innehåll

Grundläggande samhälleliga strukturer orsakar skillnader i människors levnadsvillkor. Via politiska beslut styrs välfärdsområden som arbetsmarknad, socialförsäkring, socialtjänst och hälso- och sjukvård med ambitionen att minska skillnaderna. Under kursen diskuteras relationen mellan välfärdspolitik och olika samhällsgruppers levnadsvillkor. Välfärdens organisering i både offentliga och frivilliga organisationer samt medborgares och klienters/brukares möjligheter att engagera sig i dessa behandlas. Vidare ges en introduktion till rättsvetenskapen, där rättsystemet, dess funktion i samhället och roll i det professionella sociala arbetet behandlas. En introduktion ges till juridikens teori och metod, till mänskliga rättigheter med fokus på barns rättigheter och barnkonventionen, samt till förhållandet mellan svensk och internationell rätt.. Kursen behandlar grundläggande teoretiska begrepp om etnicitet, klass och kön; från essentialistiska till socialkonstruktivistiska perspektiv. Vidare behandlas hur faktorer som sexuell läggning, ålder och funktionsförmåga påverkar människors levnadsvillkor. Globalisering och internationalisering spelar en stor roll för den svenska välfärdspolitikens villkor. Under kursen diskuteras hur statens, marknadens samt familjens och individens roll förändras i och med att Sverige blir alltmer beroende av ekonomiska, politiska och kulturella processer i Europa och i världen.

Utöver detta kursinnehåll ges studenten kontinuerligt möjlighet att

-      skapa sig insikt om att socionomens handlingar i sin yrkesroll får konsekvenser för människors liv
-      argumentera för sitt ställningstagande
-      utveckla medvetenhet om människors olika möjligheter och förutsättningar
-      reflektera över samspelet mellan teori och praktik i det sociala arbetet
-      reflektera över relationens betydelse mellan klient/brukare och socionom
-      reflektera över, förstå och förklara vad det kan innebära att leva i en socialt utsatt livssituation

Ovanstående görs möjligt genom fyra utbildningsteman som är genomgående i socionomprogrammet: Pedagogisk Kompetens (PK), Professionell Medvetenhet (PM) samt Vetenskaplig Utveckling (VU). Dessa utbildningsteman preciseras som förväntade studieresultat under rubriken Kursens mål tillsammans kursens övriga förväntade studieresultat.

Förväntade studieresultat

Kursens förväntade studieresultat är att studenten efter avslutad kurs ska:

-      förstå och redogöra för relationen mellan välfärdspolitik och dess villkor för olika grupper respektive individer och verksamheter i samhället
-      ha tillägnat sig grundläggande kunskaper om hur materiella och sociala resurser är fördelade i samhället
-      ha tillägnat sig grundläggande teoretiska begrepp om etnicitet, klass och kön
-      ha tillägnat sig en grundläggande förståelse för hur etnicitet, klass och kön samverkar, d.v.s. innebörden av begreppet intersektionalitet
-      förstå huvuddragen i det svenska rättssystemet, dess förhållande till internationell rätt samt funktion i samhället och det professionella sociala arbetet
-      kunna självständigt söka efter, redogöra för och kritiskt granska internationella vetenskapliga artiklar med relevans för kursens innehåll
 

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

I Umeå ges denna kurs företrädesvis i form av traditionell campusutbildning där inslag av nätburen undervisning förekommer.  På samlingsorterna Örnsköldsvik, Skellefteå och Luleå ges denna kurs i flexibel form vilket innebär att studenten kommer att möta blandade undervisningsformer såsom fysiska möten vid samlingsorten, inspelade föreläsningar som görs tillgängliga via en webbaserad lärplattform, samt genomföra uppgifter via den webbaserade läroplattform.

Kursen bygger på föreläsningar, seminarier och basgruppernas förberedelsearbete och diskussioner inför lärarledda aktiviteter. Studenten förbereder sig individuellt och i grupp inför föreläsningar och seminarier genom inläsning av litteratur, gruppvisa diskussioner samt arbete med specifika grupp- och seminarieuppgifter.

Obligatoriska utbildningsmoment ingår i kursen. Student som ej deltagit i obligatoriskt utbildningmoment ges möjlighet att på annat sätt genomföra det obligatoriska utbildningsmomentet. På vilket sätt detta sker anpassas efter undervisningens upplägg.

Examination

Examination sker på följande tre sätt.

1)    Individuell skriftlig salstentamen, där studentens kunskaper i förhållande till de förväntade studieresultaten prövas.

2)   Aktivt seminariedeltagande, där studentens genom sitt aktiva deltagande i redovisning och diskussion visar sin förmåga till problematisering. Inför seminarierna förväntas studenterna förbereda sig genom i förväg angivna uppgifter och/eller läsning av litteratur.

3)   Fältinriktad studie, där studenten i grupp tilldelas ett verksamhetsområde som ska studeras genom litteraturstudier och fältbesök. Studenterna söker fakta om den enskildes respektive gruppers möte med välfärdssamhällets olika verksamheter inom verksamhetsområdet. De fältinriktade studierna
redovisas muntligt.

På den individuella skriftliga salstentamen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G), eller Väl godkänd (VG).  På den fältinriktade studien sätts någon av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På det aktiva seminariedeltagandet sätt någon av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).  För alla skriftliga inlämningsuppgifter gäller att studenten hanterar källor i enlighet med akademiskt vedertagna former.

För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.

Studerande som godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för att uppnå högre betyg.

Student som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle har rätt till förnyat provtillfälle, s.k. omprov senast tre månader efter att tentamensresultaten anslagits. Därefter erbjuds uppsamlingsprov i samband med ordinarie kurstillfälle. Student har rätt att prövas på samma
kursplan som vid ordinarie prov, med minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Student har rätt att delta i max fem provtillfällen. För att ett provtillfälle ska räknas som förbrukat måste studenten ha blivit formellt underkänd på provet. En students frånvaro från anmält provtillfälle får inte räknas som ett förbrukat provtillfälle. Medverkan vid prov utan att redovisa ett resultat, att ”lämna blankt”, räknas som ett provtillfälle.

Student har rätt att byta examinator efter två icke godkända examinationer, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran lämnas till studierektor senast två veckor före nästa examinationstillfälle.

Examination genomförs normalt på den ort där kursen ges. Om särskilda skäl föreligger kan en student ha möjlighet att examineras på annan ort. En student som önskar examineras på annan ort ska minst en månad före aktuellt tentamenstillfälle ansöka hos studentexpeditionen. Förutsättningarna för tentamen på annan ort är att godkänd skrivningsbevakning, lokal eller vad annat som krävs för aktuell examination kan anordnas till rimlig merkostnad för institutionen. Elitidrottande studenter som har avtal med Umeå centrum för idrottsvetenskap anses ha särskilda skäl att examineras på annan ort (rektorsbeslut Dnr 102-329-07).

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande

Tillgodoräknande av kurs prövas individuellt. Om student vill tillgodoräkna sig poäng från tidigare utbildning så ska en ansökan om tillgodoräknande sändas in senast två månader innan start på den kurs inom socionomprogrammet som önskas tillgodoräknas. Blanketter finns på http://www.student.umu.se/examen/tillgodoraknanden. Se också “Regelsamling för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet” http://www.umu.se/regelverk/