Vad är ett gott liv för en människa, eller när är det ett dåligt liv ja, kanske till och med ett eländigt liv? Vilka kriterier ska vi använda oss av när vi ska bedöma hur hög välfärden är i ett samhälle? Är det mest rimligt att utgå ifrån människors subjektivt upplevda lycka eller kan det finnas objektiva kriterier? Kursen inriktas mot såväl empiriska som filosofiska aspekter kring forskning om människors välfärd. Inom discipliner såsom sociologi, psykologi och nationalekonomi har det under lång tid utvecklats såväl teorier som empiriska undersökningar med avsikt att mäta och jämföra välfärdsnivåer hos individer, grupper och samhällen. De centrala teoribildningarna och de empiriska resultaten på dessa områden kommer att diskuteras under kursens gång. Filosofer har i alla tider diskuterat olika sätt att definiera vad som utmärker ett gott liv för en människa. Ett centralt moment i kursen är att belysa några centrala filosofiska teorier om det goda livet och relatera dessa till den moderna empiriska välfärdsforskningen. Det övergripande syftet med kursen är att låta såväl filosofiska som empiriska aspekter belysa frågor kring mänsklig välfärd.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska studenten:
- ha kunskap om centrala empiriska resultat och teoribildningar inom modern välfärdsforskning jämte filosofiska teorier om det goda livet
- ha förmågan att på ett kritiskt och självständigt sätt diskutera filosofiska och empiriska teorier om mänsklig välfärd.
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet
Examination
Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Närvaro är obligatorisk vid seminarier.
Tillgodoräknande
Tillgodoräknande av kurs/moment prövas individuellt. För mera information kontakta studievägledaren. Se också Regelsamling för grundutbildningen vid Umeå universitet. www.umu.se/studentcentrum/regler_riktlinjer/regelsamlingen/examensfragor.html
