Vårdens administration, organisation och politik, 15 hp

Innehåll

Kursen behandlar dels vårdområdets historiska utveckling med betoning på perioden fr.o.m. 1980-talet, dels den svenska hälso- och sjukvårdens politiska styrning och organisering. Hur styrs hälso- och sjukvården? Hur kan förändringar över tid förklaras utifrån både teorier och politiska ideologier? På vilka sätt påverkar politiska beslut det som sker på den operativa nivån, t.ex. på en vårdcentral eller en klinik? Vad är administration och vilken roll spelar den i en organisation? Viktiga inslag på kursen är relationerna mellan politik och förvaltning, mellan individen/arbetstagaren och vårdorganisationen, mellan olika yrkeskategorier samt mellan kvinnor och män. Kön, etnicitet, klass och ålder är genomgående perspektiv för att beskriva och problematisera samhällets politiska och ekonomiska organisering.
 
Kursen är uppdelad i följande två moment:
 
Moment 1. Hälso- och sjukvårdens organisation och administration, 7,5 hp
Under momentet behandlas och problematiseras vårdområdets organisatoriska förändring i ett samhällsperspektiv, med fokus på perioden från 1980-talet och fram till idag. Frågor om det administrativa arbetets förändring beskrivs och analyserar genom studier av arbetsdelning mellan vårdens olika yrkesgrupper och mellan kvinnor och män. Det administrativa arbetets innehåll och förändring över tid utgör en central del av momentet. Momentet ger verktyg för att förklara och förstå hur vårdorganisationen påverkats av omorganisering och hur detta påverkat det administrativa arbetet, samt relationen mellan olika yrkesgrupper inom den svenska hälso- och sjukvården.
 
Moment 2. Hälso- och sjukvårdens politik och förvaltning, 7,5 hp
Momentet ger kunskap om administrativt arbete i offentlig förvaltning eller liknande verksamheter som påverkas av politisk styrning. Inledningsvis behandlas och problematiseras Sveriges politiska system och förvaltning utifrån ett för vårdadministratörer relevant perspektiv. Det svenska statsskicket belyses och tonvikten läggs vid de mer framträdande politiska aktörerna och institutionerna samt deras funktioner. Särskilt fokus läggs på landstingens och kommunernas organisation, uppgifter, finansiering och kompetenser liksom på den svenska sjukvårdens organisation och politiska styrning. Därefter behandlas relationen mellan politik och förvaltning, utvecklingstrender inom förvaltningen och konsekvenserna av dessa samt problematiken som hör till politikens genomförande: Implementeringen av politiska beslut. Här diskuteras bl.a. förvaltningsetik samt professioners roll i förvaltningen. En viktig del i momentet är de principer och regler som styr administrativt arbete inom offentlig förvaltning på olika nivåer.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs förväntas den studerande kunna:

Samtliga moment
1 Redovisa självständiga skriftliga arbeten på ett strukturerat sätt inom givna tids- och utrymmesramar.
2 Ta ansvar för den egna inlärningsprocessen samt bidra till det gemensamma lärandet på ett konstruktivt sätt genom aktivt deltagande i gruppaktiviteter.
3 Känna till grunderna för källhänvisningar och referenser.

Moment 1. Hälso- och sjukvårdens organisation och administration
4 Förstå på vilket sätt vårdområdet förändrats och samverkat med övrig samhällsekonomisk förändring sedan 1980-talet i Sverige
5 Förstå hur det administrativa arbetet och arbetsfördelningen mellan vårdområdets olika yrken förändrats samt hur vårdorganisationen påverkats av olika omorganisationer
6 Förklara vårdområdets struktur, interna processer och utveckling
7 Förstå nya former av organisation, styrning, ledning och planering inom vårdområdet

Moment 2. Hälso- och sjukvårdens politik och förvaltning
8 Översiktligt beskriva det svenska systemet för politik och förvaltning på olika nivåer och specifikt kunna redogöra för och diskutera den kommunala självstyrelsens politiska, rättsliga och ekonomiska förutsättningar samt landstingens och kommunernas förhållande till staten
9 Beskriva och diskutera organisation och politisk styrning inom den svenska sjukvården
10 Redogöra för grundläggande principer för administrativt arbete inom offentlig förvaltning med särskilt fokus på handläggning
11 Återge grunddragen i den vetenskapliga diskussionen om förvaltningens roll i politiska system samt beskriva och diskutera den problematik som hör till politikens genomförande framförallt inom vård och omsorg
12 Översiktligt redogöra för utvecklingstrender inom förvaltningen och konsekvenserna av dessa för vård och omsorg
13 Förstå professioners roll i förvaltningen kopplat till frågor om handlingsutrymme, etiska dilemman, makt och legitimitet
 

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs att den studerande är antagen till Vårdadministrativa programmet.

Undervisningens upplägg

Självstudier är en viktig del av kursen. Kursen är nätburen. Undervisningen ges i form av inspelade föreläsningar på lärplattformen samt grupp- och enskilda övningar. Arbetsformerna anpassas till de förväntade studieresultaten och varierar mellan momenten. Deltagande är obligatoriskt vid schemalagda gruppövningar.
 

Examination

För att kunna bli godkänd på kursen krävs följande:

Moment 1. Hälso- och sjukvårdens organisation och administration:
• Individuellt prov med flervalsfrågor (U-G)
• Individuella inlämningsuppgifter (U-G)
• Individuell skriftlig hemtentamen (U-VG)

För att erhålla betyget Godkänd på hela momentet krävs betyget Godkänd på det individuella provet, de individuella inlämningsuppgifterna och hemtentamen. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela momentet krävs betyget Godkänd på det individuella provet, de individuella inlämningsuppgifterna och gruppövningarna samt Väl godkänd på hemtentamen.

Moment 2. Hälso- och sjukvårdens politik och förvaltning:
• Individuellt prov med flervalsfrågor (U-G)
• Individuella inlämningsuppgifter (U-G)
• Gruppövningar på lärplattformen med individuella förberedelser (U-G)
• Individuell skriftlig hemtentamen (U-VG)

För att erhålla betyget Godkänd på hela momentet krävs betyget Godkänd på det individuella provet, de individuella inlämningsuppgifterna, gruppövningarna och hemtentamen. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela momentet krävs betyget Godkänd på det individuella provet, de individuella inlämningsuppgifterna och gruppövningarna samt Väl godkänd på hemtentamen.

På kursen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G), eller Väl godkänd (VG). För betyget Godkänd på hela kursen krävs betyget Godkänd på bägge momenten. För betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på ett moment och minste betyget Godkänd på det andra momentet.

Student som inte blivit godkänd vid ordinarie tentamenstillfälle har rätt till förnyat provtillfälle, s.k. omprov senast tre månader efter att tentamensresultaten anslagits. Därefter erbjuds uppsamlingsprov i samband med ordinarie kurstillfälle.

Student har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov som vid ordinarie prov, med minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället.  Student har rätt att delta i max fem provtillfällen. För att ett provtillfälle ska räknas som förbrukat måste studenten ha blivit formellt underkänd på provet. En students frånvaro från anmält provtillfälle får inte räknas som ett förbrukat provtillfälle. Medverkan vid prov utan att redovisa ett resultat, att ”lämna blankt”, räknas som ett provtillfälle.

Student har rätt att byta examinator efter två icke godkända examinationer, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran lämnas till studierektor senast två veckor före nästa examinationstillfälle.

Obligatoriska utbildningsmoment och uppgifter ingår i kursen. En student som inte genomfört eller uppfyllt målen för dessa kan efter beslut av ansvarig lärare ges möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg. Kompletteringen anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten och ska ha utförts innan kurstillfällets avslut. Om studenten inte uppfyller detta inom utsatt tid kan komplettering endast genomföras vid nästa examinationstillfälle.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.

Övriga föreskrifter

Kursen avslutas med en kursvärdering.