Grundläggande Kemi, 15 hp

Innehåll

Kursen behandlar kemisk nomenklatur, det periodiska systemet, stökiometri, atomers elektronstruktur, kemisk bindning i molekyler och deras strukturisomeri, samt intermolekylära krafter i fast, vätske- och gasfas. En introduktion ges till kemisk termodynamik och kinetik. Kemiska jämvikter behandlas i gasfas och vattenlösningar. Relationen mellan jämviktskonstant (K), entalpi (H), entropi (S) och Gibbs energi (G) introduceras. Radioaktivitet och radionukliders användning presenteras.
Kursen innehåller även moment inom Praktisk professionell träning/karriärplanering.
 

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs skall den studerande kunna

• redogöra för atomens uppbyggnad och för hur det periodiska systemet är organiserat i relation till atomernas valenselektroner, radier och elektronegativiteter.
• redogöra för olika former av kemisk bindning.
• balansera kemiska reaktionsformler samt utföra stökiometriska beräkningar utgående från kända startmängder eller halter.
• utföra kvantitativa beräkningar utgående från jämviktskonstanter.
• beskriva kemiska reaktioners spontanitet i termer av entalpi, entropi och Gibbs energi, samt använda sambandet mellan kemiska reaktioners jämviktskonstant och förändring i Gibbs energi.
• beskriva skillnader mellan aggregationsformerna fast ämne, vätska och gas i termer av intermolekylära krafter, entalpi och entropi.
• redogöra för radioaktivitetens grunder samt praktiska tillämpning inom kemi och biologi. utföra vanliga laboratoriemoment som att tillverka lösningar med bestämda koncentrationer, titrera och extrahera, samt på ett korrekt sätt använda utrustning som exempelvis vågar, pipetter, pH-metrar och spektrofotometrar.
• kunna planera och utföra en laborationsuppgift, utvärdera den samt skriva en korrekt rapport samt känna till hur och varför laborationsresultat dokumenteras.
• ha grundläggande kunskaper om dokumentation av kompetens

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lektioner, räkneövningar, demonstrationer och laborationer.  Laborationerna med tillhörande gruppövningar är obligatoriska moment.
 

Examination

Kursen examineras med skriftlig tentamen på teorimomenten, genom muntlig och/eller skriftlig redovisning av och laborationer och fördjupningsuppgifter samt genom duggor. På ett skriftligt prov sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G), eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. För obligatoriska moment används betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare tillfälle. Betyget på hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. Som betyg på hel kurs sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).
Student som ej har godkänt resultat vid ordinarie provtillfälle har rätt till förnyat provtillfälle, sk omprov. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år, s.k. uppsamlingsprov. Antal tentamenstillfällen är begränsat till tre/läsår.
Student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av en kurs har rätt att hos programkommittén begära byte av examinator. Student som blivit underkänd har rätt att få individuell studievägledning genom aktiv programinsats.
Antal provtillfällen är begränsat till totalt fem. Efter tre underkända tentamina erbjuds studenten att delta i schemalagd undervisning vid nästa kurs. Student som efter att ha gått om kursen och underkänts i ordinarie examination samt vid ett ytterligare är inte behörig att fortsätta sina studier.
Tillgodoräknande
Student ha rätt att få prövat om tidigare utbildning eller yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå Universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina.