Klinisk laboratoriemetodik, 15 hp

Innehåll

Modul 1: Kursen omfattar kliniska analyser med tyngdpunkt på laborativa moment. Klinisk kemi innefattar koagulationsanalyser, enzym- och proteinanalyser samt granskning av celler i olika kroppsvätskor. I kursen ingår även automatiserad teknik. Transfusionsmedicin omfattar blodgruppssystem, metoder för antigentypning, screening och identifiering av antikroppar, förenlighetsprövning, blodtappning och komponentuppdelning, samt diagnostik med hjälp av immunologisk metodik för identifiering av antigen och antikroppar. I kursen ingår även metoder inom klinisk immunologi.

Modul 2: Kursen omfattar kliniska analyser och dess teoretiska bakgrund inom mikrobiologi och patologi. Kursens laborativa moment omfattar mikrobiologisk metodik som steril- och odlingsteknik, färgningsmetodiker och mikroskopering. Vidare ingår mikrobiologiska analyser för vanligen förekommande mikroorganismer och resistensbestämning. Inom patologi behandlas fixering, utskärning, inbäddning, snittning, färgning, montering och mikroskopering, flertalet av dessa moment genomförs laborativt.

Förväntade studieresultat

Modul 1, Klinisk kemisk och transfusionsmedicinsk metodik, 7,5 hp
Kunskap och förståelse
Den studerande ska 

• kunna förstå teori som ligger till grund för kliniska analyser som tas upp inom kursen, innefattande mätprinciper, medicinsk bakgrund, interferenser samt felkällor

Färdighet och förmåga
Den studerande ska 

• med säkerhet och kvalitet självständigt kunna planera och genomföra metoder inom klinisk kemi, transfusionsmedicin och klinisk immunologi
• kunna tolka analysresultat med avseende på kvalitet och patientperspektiv 
• vara förtrogen med provtagning samt hantering av patientprover
• visa på ett säkert och hållbart laborativt arbetssätt
• kunna reflektera över sin egen arbetsinsats vid laborativt arbete 

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Den studerande ska

• förstå innebörden och kunna tillämpa tystnadsplikten

Modul 2, Mikrobiologisk och patologisk metodik ,7,5 hp
Kunskap och förståelse
Den studerande ska

• kunna förstå teorin som ligger till grund för de kliniska analyserna inom mikrobiologi och patologi

Färdighet och förmåga
Den studerande ska 

• med säkerhet och kvalitet självständigt kunna planera och genomföra metoder inom mikrobiologi och patologi
• vara förtrogen med provtagning samt hantering av patientprover
• kunna reflektera över sin egen arbetsinsats vid laborativt arbete
• visa på ett säkert och hållbart laborativt arbetssätt

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Den studerande ska

• förstå innebörden och kunna tillämpa tystnadsplikten

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs 67 hp inom biomedicinsk analytikerprogrammet. Om studenten inte uppfyller behörigheten ska blanketten "Utredningsunderlag för behörighet till vidare studier" vara studierektor tillhanda senast två veckor före kursstart.

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, laborationer, case, seminarier och individuella uppgifter. Närvaro vid upprop, laborationer, case-genomgångar och seminarier är obligatorisk.

Examination

Examinationen sker genom en individuell skriftlig tentamen per modul, samt genom muntlig och skriftlig redovisning av laborativa moment. På den skriftliga tentamen ges något av betygen VG, G eller U. På hela kursen ges något av betygen VG, G eller U. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och ges först när alla obligatoriska moment är godkända. För betyget VG på hel kurs krävs VG på båda modulerans skriftliga individuella tentamina samt G på övriga delar.

För varje kurs anordnas ett ordinarie och två omtentamenstillfällen per modul. Efter tre underkända examinationer rekommenderas studenten att gå om kursen när studieplats finns. En och samma kurs får göras om högst en gång. Antalet tillfällen att fullgöra laborationer för att nå godkänt är begränsat till fem.

Den studerande har rätt att få betyg omprövat av examinator och beslutet kan ändras, förutsatt att det kan ske snabbt och enkelt och att betyget inte sänks. Studerande som underkänts två gånger i viss kurs eller del av kurs, har rätt att hos programrådet begära att annan examinator utses. Ansökan inlämnas till programmets studierektor och beslut fattas i programrådet.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.

www.umu.se/regelverk