Fysioterapi - beteendevetenskap och kroppslighet, 7,5 hp

Innehåll

Kursen innefattar inlärningspsykologi, affektteori och kriskunskap, samt teorier och modeller för beteendeförändring. I kursen ingår även biopsykosociala, genusteoretiska och normmedvetna perspektiv. Färdighetsträning i fysioterapi sker genom analys av kropp och rörelse ur ett psykomotoriskt perspektiv, samt genom basala övningar i kroppsmedvetande, avspänning och medveten närvaro. Färdighetsträning i kommunikation och professionellt samtal ingår också i kursen.

Förväntade studieresultat

Kursens mål är att studenterna efter genomgången kurs skall ha basala kunskaper i beteendevetenskap samt vidgade perspektiv på kropp och hälsa, och kunna förstå hur dessa kan tillämpas i fysioterapeutiska sammanhang. Efter genomgången kurs skall studenten kunna:

KUNSKAP OCH FÖRSTÅELSE
(1) Redogöra för grundläggande begrepp och principer inom inlärningspsykologi, affektteori, kriskunskap och beteendemedicin.
(2) Beskriva teori och metod för kroppsmedvetande, avspänning och medveten närvaro inom fysioterapi.
(3) Beskriva biopsykosociala, genusteoretiska och normmedvetna perspektiv på kropp, hälsa och rörelse inom fysioterapi.
(4) Ha kunskap om vetenskaplig referenshantering.

TILLÄMPNING OCH ANALYS/FÄRDIGHET OCH FÖRMÅGA
(5) Tillämpa grundläggande begrepp och principer inom inlärningspsykologi, affektteori, kriskunskap och beteendemedicin.
(6) Beskriva, observera och bedöma kroppshållning, andning och rörelser ur ett psykomotoriskt och fysioterapeutiskt perspektiv.
(7) Delta i och leda övningar i kroppsmedvetande, avspänning och medveten närvaro utifrån ett fysioterapeutiskt förhållningssätt.
(8) Tillämpa basala kommunikationsfärdigheter i ett professionellt samtal.

SYNTES OCH VÄRDERING     
(9) Analysera och värdera ett hälsoproblem med utgångspunkt i beteendevetenskap, normmedvetenhet och fysioterapi.
(10) Kunna reflektera utifrån egna och andras erfarenheter av övningar i kroppsmedvetande.

Behörighetskrav

Idrott och hälsa A, Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A. Eller: Idrott och hälsa 1, Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet 17/A15)

Undervisningens upplägg

Lärande sker genom egna studier utifrån kurslitteratur och målbeskrivning, föreläsningar samt organiserade grupparbeten och praktisk träning. Även ett teoretiskt och praktiskt case ingår där kursens innehåll konkretiseras och syntetiseras. Stor vikt läggs vid eget ansvarstagande och kunskapssökande individuellt och i grupp. I kursen kan även inspelade föreläsningar ingå och annat material som stöd för lärande som läggs ut på lärplattform, samt material som skapas av studenterna.

Examination

Mål 1-5 examineras genom individuell skriftlig hemtentamen. Bedömning individuellt.
Mål 6-7, 10 examineras genom muntliga redovisningar och praktiska demonstrationer, samt genom aktivt deltagande vid praktiska och reflekterande övningar i grupp. Bedömning individuellt.
Mål 8-9 examineras genom praktiska och muntliga seminarier där faktakunskaper, förståelse och tillämpning bedöms. Bedömning individuellt och i grupp.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Alla obligatoriska moment utgör bedömningsunderlag för betyg på kursen. Bedömningskriterier anges i kursens uppgiftsbeskrivningar. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). Betyget utgör en sammanfattande bedömning och sätts först när samtliga obligatoriska moment är genomförda och bedömda.

I de fall prov eller obligatoriska moment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov kan annan rimligt proportionell uppgift anges. Antalet provtillfällen är begränsade till totalt fem. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie tillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Student som har underkänts två gånger har rätt att hos programrådet begära annan examinator. I övrigt hänvisas till utbildningsplanen för programmet.

Examinator kan besluta att komplettering är möjlig för att nå godkänt resultat och ska anpassas individuellt utifrån det/ de mål som inte uppnåtts. Komplettering ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet, men före nästa examinationstillfälle.

Om examinator beslutat att komplettering är möjlig har studenten rätt att välja komplettering eller att istället göra ett omprov för att ha möjlighet att uppnå ett högre betyg än godkänt.

I det fall kursen har upphört att gälla eller kursplanen genomgått större förändringar ska prov/förnyat prov som baseras på samma kursplan som ordinarie tentamen garanteras under 2 år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. För närmare information se Högskoleförordningen samt http://www.student.umu.se/examen/tillgodoraknanden. Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskola. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt

Övriga föreskrifter

Studierna ska bedrivas på lika villkor i enlighet med Umeå universitets styrdokument för genus och likabehandling (www.umu.se).

För student som bryter mot Umeå universitets plagiatpolicy, vidtas åtgärder enligt Högskoleförordningen 10 kap.