Klinisk kurs 3, 30 hp

Innehåll

Kursen innehåller klinisk tjänstgöring och teoretiska avsnitt med prekliniska inslag och omfattar rörelseorganens sjukdomar och skador, inflammatoriska reumatiska sjukdomar, sjukdomar inom dermatologi och venerologi samt infektionssjukdomar i sluten och öppen vård inklusive primärvård. Kursen omfattar lärande om symtom och tillstånd inom de delämnen som nämnts under ”huvudområde” ovan, både ur ett primär- och ett slutenvårdsperspektiv, samt konsultations­övningar. Kursen innehåller också läkemedelslära och dess kliniska tillämpningar inom ovan nämnda områden samt indikationer, undersökningsmetodik och bildbearbetning för de morfologiskt och funktionellt bildgivande metoderna och deras tillämpningar för sjukdoms­tillstånd inom Klinisk kurs 3.

Kursen innehåller också träning i att läsa/presentera innehåll i vetenskapliga artiklar samt förstå och använda evidens­baserade metoder för att utveckla kunskap om diagnostik och behandling av enskild patient. Inom kursen ges dessutom träning i grundläggande arbetssätt på vårdavdelning, mottagning och primärvård. I detta ingår anamnes och status och att skriva journaler, remisser och recept. Vidare ges träning i att bedriva diagnostik och behandling samt att bemöta patienter och anhöriga på ett professionellt sätt. Inom kursen ges också träning i omhändertagande i samverkan med andra yrkesgrupper.  
Tema inom professionell utveckling under terminen är ”Vård på (o-)lika villkor”. Undervisningen inom professionell utveckling bedrivs i studerandeaktiv form med värderingsövningar, inslag av självreflektion, gruppdiskussioner, kommunikationsövningar och moment av grupphandledning.

Kursen delas in i följande moment:
 
Skriftligt prov (7 hp)
Praktiskt prov (OSCE) (6 hp)
Klinisk praktik (10 hp)
Obligatoriska moment (7 hp)

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten ha kunskaper om:

• uppkomstmekanismer och förlopp, liksom grunderna för diagnostik och behandling för sjukdomar/skador inom de ingående delämnena.
• rörelseorganens funktionella anatomi relaterade till kliniska fynd
• rehabiliteringsteamets funktioner
• ha förståelse för lagar och regelverk som styr de olika hälso- och sjukvårdprofessionernas ansvarsområden.

Färdigheter och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• genomföra för delämnena relevant anamnestagande och kroppsundersökning i god kontakt med patienten och med respekt för patientens integritet
• i samråd med patienten utreda, diagnostisera och behandla vanliga och viktiga tillstånd inom de ingående delämnena, samt planera rehabilitering och uppföljning
• planera utredning av patologiska tillstånd inom i kursen ingående ämnesområden med hjälp av laboratoriediagnostik och bild- och funktionsmedicin samt värdera möjligheter, begränsningar och potentiella risker för undersökningsmetoderna
• göra en samlad bedömning utifrån symptom, kliniska fynd och diagnostiska undersökningar för sjukdomar och skador inom Klinisk kurs 3 samt dokumentera detta. Dessutom kunna relatera detta till tidigare inhämtad kunskap från Klinisk kurs 1 och Klinisk kurs 2
• tillämpa principerna för akut omhändertagande av patienter med sjukdomar/skador inom de kliniska delområden som ingår i Klinisk kurs 3
• bemöta och kommunicera med patienter, närstående och medarbetare på ett professionellt sätt
• diskutera handläggning och differentialdiagnoser för patienter med symtom utan säker medicinsk diagnos
• analysera kliniska situationer utifrån ett kultur-, omvärlds-, ålders-, genus- och socialpsykologiskt perspektiv
• identifiera och värdera etiska problem inom området
• kunna använda evidensbaserad kunskap i mötet med enskilda patienter
• beskriva och tillämpa smittskyddslagen och övriga lagar och förordningar tillämpliga inom de specialiteter som ingår i Klinisk kurs 3
• tillämpa vårdhygieniska principer
• kunna analysera och tillgodose patientens totala vård- och rehabiliteringsbehov från högspecialiserad sjukhusvård till primärvård och kommunal omsorg (vårdkedjeperspektiv)
• visa förmåga att leda vårdteamskonferenser och rondarbete samt kunna kommunicera med andra yrkesgrupper på ett professionellt sätt
• kunna visa respekt för kompetensen hos andra yrkesgrupper samt kunna fungera väl i teamarbete
• visa insikt i hur multiprofessionell samverkan bidrar till ökad patientsäkerhet och förbättrad hälsa, säker patientvård och god rehabilitering.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• prioritera och bedöma vårdnivå för sjukdomar och skador inom de delområden som ingår i klinisk kurs 3
• värdera symtombild utifrån sjukdomsförekomst och tillämpa detta i handläggningen inom primärvård respektive sluten vård
• värdera riskfaktorer och ge råd till enskilda patienter för att förebygga sjukdomar/skador som behandlas inom Klinisk kurs 3
• anlägga ett helhetsperspektiv och inkludera aspekter av mångfald vad gäller etnicitet, genus och sexuell läggning i interaktionen med patienter, anhöriga och arbetskamrater
• uppmärksamma situationer som kan leda till skam och kränkningar i vårdens möten och verka för att dessa incidenter förebyggsständigt använda ett empatiskt, etiskt och professionellt förhållningssätt i mötet med patienter, närstående, studenter, lärare och medarbetare.

Behörighetskrav

Klinisk propedeutik inklusive kliniska undersökningsmetoder och medicinsk psykologi (30hp) 3ME091, Klinisk kurs 1 (30 hp) 3ME084, Klinisk kurs 2 (30 hp) 3KI004 eller motsvarande kunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, egna litteraturstudier, praktiska övningar, case-seminarier, demonstrationer samt deltagande i klinisk verksamhet vid 4 studieorter: Umeå, Luleå, Östersund och Sundsvall.

Studenterna har verksamhetsintegrerat lärande även vid andra kliniker samt vid primärvård inom norra regionen.

Undervisningen ges på svenska men i vissa kursmoment kan den förmedlas på engelska. Vissa inlämningsuppgifter kan förväntas skrivas på engelska. Delar av undervisningen sker med användande av Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) via Läkarprogrammets utbildningsplattform. Lärandestöd i form av självskattning av studentens kunskapsnivå kan förekomma. Jourtjänstgöring kan förekomma kvällar, nätter och helger.

Examination

I kursen examineras praktiska färdigheter vid en OSCE-tentamen (6 hp) och teoretiska kunskaper med skriftligt prov (7 hp). Klinisk praktik (10 hp) och övriga obligatoriska moment (7 hp) examineras löpande under kursen. Professionell utveckling examineras i samband med aktivt deltagande i obligatoriska övningar, uppgifter och gruppträffar.
 
Praktiska färdigheter och kunskaper som inhämtats under Klinisk kurs 3 och under tidigare kurser på Läkarprogrammet examineras som OSCE (Objective Structured Clinical Examination). De lärandemål som examineras i OSCE är inte kursspecifika utan examinerar även kunskaper/färdigheter som inhämtats under tidigare kurser. Praktiska färdigheter ingående i Klinisk kurs 3 examineras i form av OSCE (Objective structured clinical examination) även under Klinisk kurs 5.
 
Student som ej har godkänt resultat på ordinarie prov erbjuds ett förnyat prov inom två månader. För prov som genomförs under maj och juni månad erbjuds första omprovet inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därefter hänvisas till nästa ordinarie provtillfälle.
 
På de skriftliga och praktiska proven samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga betygsgrundande moment är godkända. Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom respektive moment är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).
 
En studerande som blivit underkänd i en examination har rätt att prövas efter samma kursplan som vid ordinarie prov vid ytterligare 5 tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Om inte godkänt resultat har uppnåtts efter två prov på kurs eller en del av kurs har den studerande rätt, att efter skriftlig begäran hos Programrådet för läkarutbildningen (PRL), få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot detta.  Efter fyra underkända examinationer erbjuds den studerande att gå om kursen. Studerande som efter att ha gått om kursen och underkänts i ordinarie examination samt vid ytterligare ett tillfälle förlorar sin rätt att delta i ytterligare prov på kursen. 
 
Under klinisk praktik ingår fortlöpande examination av färdigheter, värderingsförmåga och förhållningssätt till medarbetare, patienter och deras närstående. Student som blivit underkänd vid klinisk praktik erbjuds ny klinisk praktik vars innehåll och längd fastställs av examinator. Totalt kan dock klinisk praktik ej upprepas mer än två gånger (maximalt tre tillfällen).
 
Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall denne uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdighet eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att denne tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om såväl tidigare utbildning som motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.

Övriga föreskrifter

Kursen får inte tas med i examen tillsammans med kursen Klinisk baskurs 3 (29,2hp) 3IS004 samt Professionell utveckling (0,8 hp) 3ME047.

Kursen ersätter den tidigare kursen Klinisk baskurs 3 (29,2hp) 3IS004 samt Professionell utveckling (0,8 hp) 3ME047.