Engelskt namn: Clinical Propedeutics
Denna kursplan gäller: 2011-06-27 till 2012-07-01 (nyare version av kursplanen finns)
Kursplan för kurser med start efter 2012-07-02
Kursplan för kurser med start mellan 2011-06-27 och 2012-07-01
Kursplan för kurser med start mellan 2010-09-13 och 2011-06-26
Kursplan för kurser med start mellan 2010-09-06 och 2010-09-12
Kursplan för kurser med start mellan 2010-06-28 och 2010-09-05
Kurskod: 3MB022
Högskolepoäng: 30
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Medicin: Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Betygsskala: Godkänd, underkänd
Ansvarig institution: Institutionen för molekylärbiologi
Beslutad av: Programråden för läkarutbildningen, 2009-03-03
Reviderad av: Programrådet för läkarutbildningen, 2011-06-17
Kursen innehåller ämnen som förbereder studenterna för de kliniska stadierna av utbildningen. Kursen är indelad i följande moment: Bild- och funktionsmedicin (1,5 hp) (T5BI): grundläggande radiologi och strålningsfysik som är applicerbara på de vanligast förekommande undersökningsmetoderna, konventionell röntgen, datortomografi, magnetresonanstomografi, ultraljud och nuklearmedicin. Farmakologi och klinisk farmakologi (7,5 hp) (T5FA): grundläggande mekanismer för läkemedels effekter på cell-, organ- och organismnivå, läkemedelsbiverkningar och -interaktioner. Basala farmakodynamiska och farmakokinetiska principer; nervsystemets farmakologi; hjärt-, kärl- lung-, endokrin och magtarmkanalens farmakologi; antiinflammatoriska och immunsuppressiva läkemedel. Källor till läkemedelsinformation. Medicinsk psykologi (5,3 hp) (T5MP): Begripliggörande av människors beteenden. Kunskap om hur vi interagerar med varandra. Psykologisk förståelse av patientens och vårt eget beteendes betydelse i patient läkarrelationen. Erfarenhetsbaserade övningar. Avsnittet innefattar fyra delar: Människan i olika psykologiska perspektiv innehåller centrala teorier och begrepp inom personlighetspsykologin och neuropsykologi. Människan i sociala sammanhang innehåller individens fungerande i olika sociala sammanhang såsom arbete och familj samt synliggörande av gruppdynamikens betydelse för hälsan. Kris och krishantering innehåller normala och traumatiserande krisers förlopp, hanteringsstrategier samt sambandet mellan kropp och själ. Veckobrev och individuellt personligt samtal innehåller reflektioner kring egna erfarenheter och upplevelser utifrån det innehåll som presenterats under kursens övriga tre delar. Kliniska undersökningsmetoder (7,5 hp) (T5KL): Undervisning om och träning i anamnes och status. Bemötande i samband med anamnes och status. Utformning av epikris. Dokumentation i journalform. Vård utanför sjukhus (1,5 hp) (T5VU): Primärvårdens sjukdomspanorama, arbetssätt och organisation. Allmänläkaren i mottagningsarbetet. Övning av klinisk undersökning, samtalsmetodik samt tillsammans med handledaren, handhavande av kliniska problem hos enskilda patienter. Andra yrkesgruppers verksamhet på vårdcentral. Global hälsa och social-, yrkes- och miljömedicin samt epidemiologi (6,7 hp) (T5GA): Den globala hälsosituationen och det internationella sjukdomspanoramat, demografisk och epidemiologisk transition, barnens hälsa, sexuell och reproduktiv hälsa, internationell hälsopolitik, fattigdom och hälsa samt hälso- och sjukvårdens finansiering. Arbets- och miljömedicin, medicinsk juridik, epidemiologi och socialmedicin Påverkan på hälsan av faktorer i människans arbetsmiljö och yttre miljö, betydelsen av åtgärder för att motverka uppkomsten av ohälsa samt det arbete som pågår i samhället för att förbättra miljö och hälsa. Aktuell lagstiftning inom hälso- och sjukvårdsområdet, offentlighetsprincipens roll, hälso- och sjukvårdspersonalens rättsliga ansvar vid vård och behandling. Basala epidemiologiska begrepp, epidemiologisk design, grundläggande biostatistiska begrepp, kvalitativ metod, register och biobanker, sjukdomsklassificering, socialmedicinskt perspektiv på hälsa och prevention, hälso- och sjukvårdens organisation, socialförsäkringssystemet, ojämlik hälsa, grundläggande hälsoekonomi.
Efter genomgånget moment ska studenten inom: Bild- och funktionsmedicin kunna grundläggande fysik för de radiologiska modaliteterna och principiella skillnader i informationsinnehåll i dessa. attenuering, transmission, emission, reflexion och kärnspinnresonans. radiologiska metoders möjligheter och begränsningar. projektionslära. kontrastmedel- principiell uppbyggnad och användning i anslutning till radiologisk diagnostik. biverkningar av och risker för komplikationer med intravenösa kontrastmedel. generella (principiella) diagnostiska fördelar och nackdelar med de olika modaliteterna. Farmakologi och klinisk farmakologi kunna förklara hur läkemedel interagerar med människokroppen; dvs kunna förklara hur läkemedelsmolekylen finner sin väg till den plats den ska verka (farmakokinetiken) samt hur läkemedelsmolekylen utövar sin verkan (farmakodynamiken). beskriva verkningsmekanismerna för de läkemedelsgrupper/läkemedel som ingår i farmakologimomentet. förklara de bakomliggande basala mekanismerna till läkemedelsinteraktioner. kritiskt ta ställning till olika källor för läkemedelsinformation. regler och lagar som gäller för recept samt skriva recept. Medicinsk psykologi: kunna förstå mänskliga beteenden samt känna till, förstå och kunna applicera grundläggande psykologiska begrepp i patient - läkarrelationen och i olika sociala sammanhang. reflektera över sin egen livshistorias betydelse i behandlings- och arbetsrelationer. Kliniska undersökningsmetoder: kunna ta en bra anamnes och utföra ett medicinskt grundstatus. principerna för utformning av en epikris. dokumentera i journal. Vård utanför sjukhus Kunna ge en övergripande beskrivning av primärvårdens sjukdomspanorama, arbetssätt och organisation. genomföra grundläggande statusundersökning. genomföra blodprovstagning och ge injektioner samt genomföra EKG-undersökning. tillämpa och tolka några vanligt förekommande laboratorieprover i primärvården. Global hälsa kunna redogöra för folkhälsoutvecklingen globalt, hur man mäter den och vilka de viktigaste aktörerna inom folkhälsoområdet på den globala arenan är. Arbets- och miljömedicin, medicinsk juridik, epidemiologi och socialmedicin kunna förklara hur miljöfaktorer påverkar människan och vilka metoder som används för att bedöma påverkan och risker samt redogöra för några betydelsefulla miljöfaktorer. redogöra för human exponering i miljö och arbetsliv, känna till viktiga upptagsvägar, beskriva metoder för att bedöma upptag samt biologisk monitorering. - förstå och tillämpa bestämmelserna som rör hälso- och sjukvårdspersonalen i patientsäkerhetslagen, offentlighets- och sekretesslagen, och patientdatalagen - grunderna i Socialstyrelsens tillsynsansvar - hälso- och sjukvårdspersonalens rättsliga ansvar vid vård och behandling - grundläggande epidemiologiska begrepp liksom epidemiologisk design, sjukdomsklassificering och registerkunskap - grundläggande statistiska begrepp och metoder för biomedicinska data liksom grunderna i kvalitativ metod - preventionskunskap inom folkhälsoområdet socioekonomiska determinanter till ohälsa principer för kostnadseffektivitetsanalys
Univ: Professionell utveckling (3ME040, 3ME041, 3ME042, 3ME043).Organsystemens struktur och funktion (3BM013). Attack och försvar (3MB021). Sjukdomslära, symtom och diagnostik (3ME055)
Undervisningen bedrivs i studerandeaktiv form med case/PBL-arbete, seminarier, gruppövningar, föreläsningar, demonstrationer, laborationer och klinisk handledning. Under Kliniska undersökningsmetoder (KLUM) och Vård utanför sjukhus (VUS) tränas förmågan att bemöta och kommunicera med patienter och annan personal och att praktiskt undersöka patienter. Efter den inledande bild- och funktionsmedicinen delas studenterna in i två kurshalvor med separata scheman. Kursen avslutas med en gemensam period för repetition, redovisning, reflektion, syntes och examination. Undervisning på engelska kan förekomma. Upprop, klinisk tjänstgöring, demonstrationer, case/PBL-seminarier, laborationer samt genomgångar av hemtentamina är obligatoriska moment.
Studenten examineras muntligt och/eller skriftligt. Examinationen sker i slutet av kursen. För att få gå upp till tentamen krävs att man fullgjort samtliga obligatoriska moment. Under examinationen kan undersökning av patient förekomma. Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall denne uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdighet eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studentens avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att denne tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. Kurs/moment kan tenteras vid ett ordinarie tillfälle och vid ett omtenteringstillfälle i nära anslutning därtill. I regel ges vidare inför varje kursstart därutöver, efter anmälan, möjlighet till tentamen. Vid underkänt resultat hänvisas därefter studenten till tentamen nästa gång kursen/momentet ges. En studerande som blivit underkänd i examination har rätt att genomgå förnyad examination ytterligare fem gånger för att bli godkänd. Efter fyra underkända examinationer erbjuds den studerande att gå om kursen. Studerande som efter att ha gått om kursen och underkänts i ordinarie examination samt vid ytterligare ett tillfälle måste avbryta sina studier. Omtentamen baserad på samma kursplan som vid ordinarie tentamen garanteras under minst två år efter studentens förstagångsregistrering. En student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av kurs, har rätt att, efter skriftlig begäran hos programrådet, få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det
För kurs som upphört eller genomgått större förändringar ges möjlighet att tentera kursen 2 år från den tidpunkt förändringen skedde.
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution.