Genetik och bioteknik i skogliga produktionssystem, 15 hp

Innehåll

Kursen ger fördjupad kunskap om kvantitativ genetik och skogsbruk och ökad förståelse för hur man samlar kvalitativa och kvantitativa data om tillväxtegenskaper hos skogsträd och kopplar dessa till ett effektivt modernt skogsbruk. Kursen är indelad i tre delar: 1. Genetik och förädling (50%), 2. Vedbiologi och vedkemi (25%) och 3. Ekofysiologi (25%). Begreppet kvantitativ genetik introduceras och kursen syftar till att öka förståelsen för hur genetiska metoder och skogsskötsel kan samverka i modernt skogsbruk. Kursen behandlar också specifika ämnen som: genetisk variation (t ex ”single nucleotide polymorhisms”), genomisk selektion, genetiska tekniker som ”GenomeWideAssociationStudies”, fenotypkarakterisering, plantering/planteringsteknik för skogsplantor, trädfysiologi, modernt skogsbruk och betydelse av bonitet. Datainsamlingsstrategier och statistisk analys utvärderas också under kursen. Integrativa metoder diskuteras för att ge förståelse av skogstillväxt. Genom lektioner, exkursioner och gruppdiskussioner fördjupas kunskapen om ekofysiologiska processer och hur trädtillväxt och skogshälsa är beroende av genuppsättning, beståndshistorik och omvärldsfaktorer. Under kursen diskuteras även valideringsmetoder med fokus på etik och hållbarhet.

Förväntade studieresultat

Efter avklarat kurs förväntas studenten kunna

1. Visa generell kunskap och förståelse för genetiska och ekofysiologiska skogsbruksstrategier.
2. Visa specifik kunskap och förståelse för begrepp inom kvantitativ genetik och deras tillämpningar inom skogsbruket.
3. Visa specifik och grundläggande kunskap om fenotypiska karaktärer till exempel inom vedbiologi och -kemi.
4. Visa specifik och grundläggande kunskap om balansen mellan tillväxt och näringstillförsel i skogsbruket.
5. Övergripande förstå steg i kedjan av genetisk föryngring för att kritiskt och systematiskt kunna redogöra för konsekvenser av förändringar av enskilda steg och/eller längre förlopp.
6. Utföra grundberäkningar inom QTL-analys och kritiskt analysera dess tillämpningar.
7. Kritiskt och systematiskt utvärdera fördelarna vid användning av DNA-teknik (molekylära markörer) i skogsbruket nationellt och internationellt.
8. Identifiera och formulera skillnader mellan genomiskt urval och GWAS och applikationer för hållbarhet.
9. Kritisk analysera konsekvensen av relevanta genetiska tillämpningar från ett ekofysiologiskt och praktiskt perspektiv.
10. Från etiska och hållbarhetsmässiga perspektiv argumentera och analysera frågor rörande skogsbruk, bioteknik, ekofysiologi och industriellt skogsbruk, inklusive klonskogsbruk och dess konsekvenser.

Behörighetskrav

Två obligatoriska kurser i Master programmet i Växt- och skogsbioteknik ( Tillväxt och utveckling hos växter 15 hp samt Växtbioteknik och molekylär förädling 15 hp) eller motsvarande. Engelska B/6 och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.

Undervisningens upplägg

Kursen består av föreläsningar, och obligatoriska delar i form av övningar, gruppdiskussioner (SIGs) och exkursion. De obligatoriska delarna ger praktisk förståelse av kursens tre moment: 1. Genetik och förädling, 2. Vedbiologi och 3. Ekofysiologi.

Examination

FS examineras på följande sätt:
1. Obligatoriska delar redovisas genom diskussioner (SIGs), muntliga presentationer och skriftliga rapporter. Varje obligatorisk del betygsättas (U/G) på bakgrund av individuella prestationer. För godkänt betyg på kursen krävs G på samtliga obligatoriska uppgifter. Om en student misslyckas med någon övning(ar), kan studenten granskas individuellt i ett muntligt förhör mellan student och kursansvariga (FSs 1-10).
2. Varje moment examineras separat genom skriftlig tentamen. Examinationsfrågorna skall utvärdera kunskap om för de förväntade studieresultat (FS 1-10). De tre momenten viktas enligt: 1. Genetik och förädling - 50% 2. Vedbiologi - 25% - och 3. Ekofysiologi - 25%-. Inom ett moment, om resultatet är lägre än 60 % av maximalt resultat tilldelas betyget underkänt (U), mellan 60 och 80 % godkänt (G ) över 80% Väl godkänt (VG).
Slutbetyg ges när alla kursens moment är betygsatta, och beror på resultatet vid de skriftliga examinationerna. För ingenjörer: 3 - när G erhållits i alla tre moment; 4 - när dessutom betyget i moment 1, eller i moment 2 och 3 är VG; 5 - när VG erhålls för alla tre moment. För mastersstudent: G – när G erhållits i alla tre moment, VG - när dessutom betyget i moment 1, eller i moment 2 och 3 är VG;.
Om något moment är underkänd (U) betygsätts hela kursen som underkänd (U) tills studenten har fått godkänt (G) på alla moment. Endast underkända moment måste examineras på nytt.
Kursutvärdering göras tillgänglig efter kursslut på internweb eller i sal.
Studerande som har godkänt i ett moment, kan inte examineras på nytt i samma moment.
Studerande som inte deltar i den ordinarie tentamen kan genomgå en omprövning i enlighet med Umeå Universitetsförordningar för prov och examen på grundnivå och forskarutbildning (FS 1.1.2-553-14). Den första omprövningen kommer att erbjudas senast två månader efter den första tentamen, förutom om en ordinarie tentamen äger rum i maj eller juni, i vilket fall en första omprövning kommer att erbjudas inom tre månader efter den första tentamen. Dessutom kommer minst en ytterligare omprövning att erbjudas inom ett år efter re-examinationen.
I de fall examinationen inte kan upprepas enligt gällande regler för omprövning ska provet ersättas med ett alternativ. Omfattningen och innehållet i sådan information bör inte stå i oproportionerlig roll till den missade examinationen.
En student som har tagit två prov på en kurs, eller en del av en kurs, har rätt att utse en annan examinator om inte det finns särskilda skäl till det (6 kap. 22, HF). Begäran om ny examinator ska adresseras till prefekten för Institutionen för fysiologisk botanik.
I den händelse att läroplanen löper ut eller om man gör stora förändringar, är en student säkrat minst tre provmöjligheter (inklusive regelbunden tentamen) baserat på kursplanen som studenten tagit del av högst två år från dagen av kursplanförändringen.