Digitalteknik I, 7,5 hp

Innehåll

Kursen behandlar grunder i digitalt logiskt tänkande, hur digitala system fungerar i grund och botten samt verktyg för att designa digitala system. Moment som behandlas är logisk matematik, kombinatoriska funktioner, sekvensfunktioner samt analys och syntes av digitala funktioner. Vidare behandlas grindar, vippor och andra speciella digitala kretsar, mikroprocessorer (översiktligt) samt programmerbar logik (översiktligt). Kursen innehåller jämförbara andelar praktiskt handhavande och teoretisk förståelse.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs skall studenten kunna - redogöra för relevanta begrepp inom området digital teknik, - genomföra konvertering mellan de decimala, binära och hexadecimala talsystemen, - överföra information från en sanningstabell till ett funktionsuttryck och omvänt, - beskriva någon metod för minimering av digitala funktioner, - tolka och förklara kombinatoriska funktioner och sekvensfunktioner, - beskriva funktionen hos elektroniska grindar och vippor, - tolka och rita tidsdiagram, - beskriva metoder för syntes och analys av kombinatoriska funktioner och sekvensfunktioner, - tolka information i symbolscheman och funktionstabeller i datablad, - tolka och förklara funktionen hos några typiska speciella digitala kretsar, - tolka och rita ett komplett kopplingsschema, och göra en konkret uppkoppling av funktionen, - skriva enkla program för enkel programmerbar logik och genomföra programmering av en sådan krets, - skriva enkla program för en enkel mikrokontroller och genomföra programmering av en sådan krets, - implementera kombinatoriska funktioner och sekvensfunktioner med diskreta grindar och vippor, med en mikrokontroller och i programmerbar logik, - förklara skillnaden i funktionssätt mellan dessa tre implementeringsteknologier.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningens bedrivs normalt i grupper om 6 - 8  studenter under en lärares ledning. Kursen är uppdelad i teman, som presenteras i introducerande föreläsningar varefter varje lärområde bearbetas i studiegruppen  genom teoretiska studier, problemlösning, simulering och laborationer.

Examination

Kunskapsredovisningen sker normalt fortlöpande i samband med undervisningen i form av prov, övningar, redovisningar och rapporter. På ett skriftligt prov sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På inlämningsuppgifter och skriftliga rapporter ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På muntliga redovisningar och övningar ges vanligen endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Studerande som godkänts vid ett prov får ej undergå förnyat prov för ett högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b §). Begäran om ny examinator ställs till styrelsen för Institutionen för tillämpad fysik och elektronik. TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.