Kursen behandlar grundläggande lik- och växelströmsteori, operationsförstärkare, A/D- och D/A-omvandlare, trefassystemet, elmotorer och grunderna i digitalteknik. Under kursens gång får studenterna träna sig i att med olika modeller, beräkningsmetoder, kretsteorier och datorsimuleringar behandla lik- och växelströmskretsar både teoretiskt och experimentellt samt även bygga ett enkelt mätsystem med OP-förstärkare.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs skall studenten kunna: - förklara grundläggande begrepp gällande lik- och växelströmsnät, - analysera och förenkla elektroniska nät samt beräkna spänningar, strömmar och effekt, - utföra datorsimuleringar av lik- och växelströmsnät, - konstruera grundläggande förstärkare med operationsförstärkare samt konstruera en enkel mätförstärkare för t.ex temperaturmätning, - beskriva elkraftnätets struktur och trefassystemets uppbyggnad, - redogöra för begreppen aktiv effekt, reaktiv effekt och faskompensering samt utföra beräkningar på en- och trefaslaster, - översiktligt beskriva olika elmotorers konstruktion och driftegenskaper samt metoder för varvtalsreglering, - tolka elscheman, - redogöra för och tillämpa grunderna i digitalteknik såsom talsystem, de logiska grundfunktionerna, funktionsuttryck och grindar, - planera nödvändiga säkerhetsåtgärder för att undvika skaderisker vid användning av elektrisk ström.
Behörighetskrav
För tillträde till kursen krävs Matematik för processoperatörer 7.5 hp (5MA060) eller motsv.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupp- och projektarbeten. Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer. Experimentellt arbete utgör ett fundamentalt inslag i kursen. Kursen är nätbaserad, men obligatoriska träffar hålls på studieorten.
Examination
Kunskapsredovisningen sker normalt genom ett skriftligt prov vid kursens slut, men kan också ske fortlöpande i samband med undervisningen i form av prov, övningar, redovisningar och rapporter. På ett skriftligt prov sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På laborationer, inlämningsuppgifter och skriftliga rapporter ges vanligen endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på hela kursen, krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Studerande som godkänts i ett prov får inte undergå förnyat prov för att få ett högre betyg. För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.