Kursens tar upp metoder för analys och syntes av linjära återkopplade system. Tidskontinuerlig och tidsdiskret reglering behandlas med Laplace- respektive Z-transformer. Överföringsfunktion definieras. Bode- och Nyquistdiagram genomgås. Egenskaper som stabilitet, robusthet, störningskänslighet, snabbhet, och noggrannhet diskuteras för tidskontinuerliga och tidsdiskreta system. Metoder för dimensionering av regulatorer introduceras.
Kursen är uppdelad i två moment:
moment 1: Teori, 5 hp (Theory, 5 ECTS);
moment 2: Laboration, 2.5 hp (Laboratory, 2.5 ECTS).
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
Teori:
- formulera matematiska modeller av olika fysikaliska system med hjälp av överföringsfunktion i både tidskontinuerlig och tidsdiskret form,
- välja lämplig samplingshastighet för ett reglersystem med hänsyn till dödtid,
regulatorns kapacitet och egenskaperna hos reglerobjekt, givare och styrdon,
- analysera stabilitet, robusthet, snabbhet, frekvensegenskaper, noggrannhet, störningskänslighet och styrsignalaktivitet hos linjära återkopplade system,
- använda blockschemareducering av ett reglersystem,
- redogöra för grundläggande begränsningar hos reglersystem orsakade av givare, styrdon, yttre störning eller last, modellfel och reglerobjektets egenskaper,
- konfigurera ett reglersystem med framkoppling och kaskadkoppling,
- använda metoder för kompensering av dödtid/dödband och regulatoruppvridning.
Laboration:
- dimensionera regulatorer,
- genomföra datorsimulering vid reglering av ett givet objekt,
- utvärdera och presentera resultat från en modellering (simulering) och från en reglering i realtid med avseende på specifikationer och verklig prestanda.
Behörighetskrav
För tillträde till kursen krävs Elkretsteori, 7.5hp (ET1107, BTH), Linjär algebra, 7.5hp (MA014A, HiG), Grundläggande analys, 7.5hp (MA1113, BTH) eller motsvarande.
Undervisningens upplägg
Undervisningen är IKT-baserad. Undervisningsmaterial, övningar och inlämningsuppgifter distribueras via Internet. Även laborationerna utförs via webben.
Examination
Kunskapsredovisningen sker normalt genom ett skriftligt eller muntligt prov vid kursens slut, men kan också ske fortlöpande i samband med undervisningen i form av prov, övningar, redovisningar och rapporter. På ett skriftligt prov sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På redovisningar, rapporter och övningar ges vanligen endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På kursen som helhet sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på kursen i sin helhet krävs att alla prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget är en sammanfattning av resultaten från samtliga skriftliga prov och sätts först när samtliga obligatoriska moment är godkända. Studerande som godkänts i ett prov får ej undergå förnyat prov för att få högre betyg.
För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas individuellt.
I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
