"False"
Umeå universitet
printicon
Huvudmenyn dold.
Kursplan:

Geovetenskap, 15 hp

Kursen är nedlagd från och med 2022-06-14

Engelskt namn: Earth Science

Denna kursplan gäller: 2009-01-12 till 2009-02-01 (nyare version av kursplanen finns)

Kurskod: 5GV035

Högskolepoäng: 15

Utbildningsnivå: Grundnivå

Huvudområden och successiv fördjupning: Geovetenskap/Naturgeografi: Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd

Ansvarig institution: Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap

Beslutad av: teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, 2009-01-28

Innehåll

Kursen behandlar grundläggande geovetenskapliga processer i berg- jord- och vattenmiljöer. Kursen inleds med studier av bergarternas bildning, sammansättning och egenskaper samt deras betydelse för naturmiljön. Även geologiska resurser som industrimineral och malmer behandlas. Vidare studeras olika processer och drivkrafter bakom yt- och grundvattenbildning (inklusive grundläggande meteorologi), yt- och havsvattnets egenskaper samt bildning av vågor, tidvatten och strömmar. Kursen ger genom praktiska inslag kännedom om geovetenskapliga metoder och tekniker för fortsatta geovetenskapliga studier. Kunskaperna som presenteras under de teoretiska momenten befästs och exemplifieras under exkursioner, övningar och laborationer. Kursen är indelad i två moment: Mineral och bergarter, 7,5 hp, Ytvatten, grundvatten och hav, 7,5 hp. Moment 1. Mineral och bergarter 7,5 högskolepoäng. Momentet inleds med en översikt av jordens uppbyggnad och historia där den geologiska tidsskalan samt plattektonik behandlas. Därefter behandlas systematik, egenskaper och betydelse för mineral, sedimentära bergarter, magmatiska bergarter och metamorfa bergarter. Kursen behandlar också Sveriges berggrund med avseende på berggrundens sammansättning och egenskaper, inklusive industrimineral och malmer. Moment 2. Ytvatten, grundvatten och hav 7,5 högskolepoäng. Momentet behandlar vattnets förekomst och dynamik i atmosfär, mark, vattendrag, sjöar och hav samt metoder för kvantifiering av vattenbalans och vattentransport i yt- och grundvatten. De limnologiska avsnitten behandlar bland annat sjöars uppkomst, vattenbalans och värmeomsättning medan oceanografin behandlar havsvattnets egenskaper samt vågbildning, tidvatten och strömmar där Östersjön studeras speciellt.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten kunna: • identifiera och beskriva de i Sverige vanligast förekommande mineralen och bergarterna och deras viktigaste fysikaliska och kemiska egenskaper • beskriva och förklara den svenska berggrundens regionala uppbyggnad och variation • beskriva och förklara grundläggande meteorologiska processer • beskriva och förklara kopplingar mellan fysikaliska egenskaper i mark och jord och förmågan att hålla och transportera vatten • beskriva och förklara skillnader i vattenflödens dynamik och kvantitet samt geografiska skillnader i detta avseende • beskriva grundläggande fysikaliska och hydrologiska processer i mark, vattendrag och sjöar och diskutera och tolka deras betydelse för den lokala kemiska och biologiska mark- och vattenmiljön • beskriva grundläggande teorier för vågbildning och vågbildningsprocesser och förklara uppkomsten av strömmar i sjöar och hav • känna till viktiga geologiska och hydrologiska resurser inom de aktuella ämnesområdena och översiktligt diskutera planering och användning av dessa • känna till viktiga geovetenskapliga metoder inom de aktuella ämnesområdena • utföra och tolka grundläggande geovetenskapliga analyser inom de aktuella ämnesområdena • inhämta, bearbeta och redovisa geovetenskaplig information både muntligt och skriftligt

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet samt MaD, FyA och KeA

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, projektarbeten, laborationer, exkursioner och övningar. Projektarbeten, la¬borationer, exkursioner och övningar är obligatoriska.

Examination

Examinationen sker dels genom skriftliga tentamina, dels genom muntlig och/eller skriftlig redovisning av projektarbeten och laborationsmoment. På en skriftlig tentamen sätts något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). På projektarbets- och laborationsmomenten ges endast betygen underkänd (U) eller godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). Studerande som underkänts vid prov har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg (se universitetets regelsamling). Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till styrelsen för Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Litteratur