I kursen behandlas enhetoperationer för processindustri (t.ex. separering, torkning, gasrening mm.).
Vidare tränas förmågan att läsa och förstå processcheman och andra typer av tekniska ritningar.
Tekniska processer för framställning av baskemikalier, metaller, pappersmassa, petrokemiska
produkter mm. introduceras. Apparattekniska lösningar samt centrala begrepp såsom
massöverföringsmotstånd och strömningsförhållanden introduceras, liksom deras betydelse för
kemiska reaktioner. Aspekter av miljöteknik behandlas såsom grunderna för bioprocesstekniken.
Olika typer av förbränningsprocesser som är centrala för nordisk processindustri samt de vanligaste
ångpannkonstruktionerna gås igenom.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs skall studenten kunna:
- redogöra för de enhetsoperationer som används inom olika typer av processindustrier
- tolka tekniska ritningar samt använda den symbolik som används i samband med processcheman
- övergripande beskriva tillverkningsprocesser för framställning av centrala baskemikalier och
andra viktiga kemiska produkter i samhället
- redogöra för nyttan och betydelsen av miljöteknik, samt för dess centrala roll i modern
processteknologi
- beskriva principerna för bioprocesstekniken samt dess tillämpningar i dagens processindustri
- tillämpa kunskaperna om förbränningsprocesser och ångpannkonstruktioner i samband med de
praktiska utmaningarna vid processanläggningar
Behörighetskrav
Univ: För tillträde till kursen krävs kurserna Inledande kurs för processoperatörer (5TN005), Matematik
för processoperatörer (5MA060), Allmän kemi (5KE102), Grundläggande energiteknik (5EN007),
Tillämpad energiteknik (5EN034), Teknisk engelska för processoperatörer (1EN015), Elteknik
(5EL133) samt Industriförlagd praktik för processoperatörer (5TN004), eller motsvarande.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lektionsundervisning, laborationer samt
studiebesök. Laborationer och studiebesök är obligatoriska moment i kursen.
Examination
Kunskapsredovisningen sker dels i form av skriftlig avrapportering av de laborativa projekten, och
dels i form av skriftliga prov vid kursens slut.
Betyg på kursen sätts först när både prov och laborationskurs är godkända.
På de laborativa projekten sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På de
skriftliga proven, och på hel kurs, sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan
beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på hela kursen krävs att
samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Den som godkänts vid ett prov får ej undergå
förnyat prov för högre betyg.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har
rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b §).
Begäran om ny examinator ställs till styrelsen för Kemiska institutionen.
Tillgodoräknande
Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och
tillgodoräknandeordning).
Litteratur
Giltig från:
2010 vecka 35
Teknisk kemi Salmi Tapio, Murzin Dmitry, Mikkola Jyri-Pekka Åbo Akademi : 2004 :
