Kursen omfattar fem delar: (i) sekundära metaboliter, (ii) vedkemi, (iii) kolhydrater och oljor från växter, (iv) introduktion till analytiska metoder för karakterisering av vedråvara och andra naturprodukter, samt (v) laborationer i anslutning till avsnittet om analytiska metoder. I kursen ingår inslag med stark anknytning till näringslivet, såsom föreläsare verksamma inom näringslivet och studiebesök vid företag.
I den del av kursen som handlar om Sekundära metaboliter introduceras olika klasser av sekundära metaboliter, såsom fenylpropanoider, fettsyror, terpenoider, steroider, polyketider och alkaloider. Substansernas struktur, biosyntes och förekomst tas upp, liksom deras kemiska och biologiska egenskaper och användningsområden.
Vedkemi omfattar vedens olika beståndsdelar, dvs. cellulosa, hemicellulosor, lignin och extraktivämnen. Den kemiska skillnaden mellan barrved och lövved behandlas. Beståndsdelarnas egenskaper kopplas till kemiska och biokemiska metoder för konvertering och separation. Delen om cellulosakemi behandlar olika typer av cellulosa, hydroxylgruppernas pKa-värden, reaktioner till etrar och estrar, aktivering av cellulosa med alkali, samt skillnader mellan traditionell (heterogen) och homogen syntes av cellulosaetrar.
I kursdelen om Kolhydrater och oljor från växter behandlas grundläggande sockerkemi samt viktiga kolhydrater och kolhydratderivat vid sidan av cellulosa och hemicellulosa, såsom stärkelse, rörsocker och pektin. Momentet omfattar även vegetabiliska oljor och deras industriella användning.
Introduktion till analytiska metoder ger en bred översikt av modern kemisk-analytisk metodik som används för karakterisering av ved och andra naturprodukter. Metoder som behandlas omfattar råvaruanalys för lignocellulosamaterial, kromatografiska tekniker, masspektrometri och spektroskopi. I momentet behandlas även metoder som har vid spridning inom industrin, såsom bestämning av kappatal.
Den laborativa delen ansluter till det teoretiska momentet om analytiska metoder. Laborationerna ger fördjupade kunskaper om analysmetoder som används för karakterisering av ved och andra typer av lignocellulosa.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs skall den studerande kunna:
Ingående beskriva vad sekundera metaboliter är, hur de kan extraheras och hur de klassificeras, samt självständigt diskutera deras användningsområden.
Beskriva hur den kemiska sammansättningen hos hemicellulosa och lignin varierar beroende på deras biologiska ursprung (lövved eller barrved).
Kritiskt diskutera cellulosans struktur och förklara dess olöslighet i vatten, samt självständigt och kritiskt diskutera tillverkningen av derivat av naturprodukter.
Beskriva grunderna för spektroskopiska, kromatografiska och spektrometriska metoder som är viktiga för analys av vedråvara och sekundära metaboliter.
Demonstrera förmåga att planera och genomföra en analytisk karakterisering av ett lignocellulosaprov, syftande till att bestämma innehållet av dess olika beståndsdelar, samt att såväl skriftligt som muntligt redovisa resultaten.
Behörighetskrav
Grön processkemi (5KE159) och Bioteknikens grunder (5BI199) eller motsvaande.
Undervisningens upplägg
Kursen innehåller föreläsningar, demonstrationer, en laboration och studiebesök.
Examination
Examinationen sker genom individuell skriftlig tentamen på teoridelarna, samt gruppvis skriftlig och muntlig redovisning av laborationen. Laborationens examinationer betygsätts med betygen Underkänt (U) och Godkänt (G).
Betyg på kursen beslutas först när samtliga prov är genomförda. Kursen betygsätts med något av betygen 5 Med beröm godkänd, 4 Icke utan beröm godkänd, 3 Godkänd, U Underkänd. För betyget godkänt (3) krävs att samtliga prov bedömts med minst resultatet godkänt. För betyget icke utan beröm godkänd (4) krävs därutöver att den skriftliga tentamen bedömts med resultatet icke utan beröm godkänd (4). För betyget med beröm godkänd (5) krävs därutöver att den skriftliga tentamen bedömts med resultatet med beröm godkänd (5). Om någotdera av proven bedömts med resultatet underkänt (U), sätts betyget underkänt (U) på kursen under förutsättning att studenten genomfört en prestation på momentets samtliga prov.
Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov.
För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1.2-553-14). Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle.
I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF). Begäran om ny examinator ska ställas till prefekten vid institutionen för Kemiska Institutionen.
Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
Examination baserad på denna kursplan garanteras två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
