Zoo- och växtfysiologi, 15 hp

Innehåll

Kursen indelas i två moment, Djurfysiologi 7,5 hp och Växtfysiologi 7,5 hp.

Djurfysiologi: Delmomentet djurfysiologi inleds med en översikt av djurvärldens mångfald och behandlar sedan de flercelliga djurens livsprocesser, huvudsakligen på organismnivån. Kursen skall ge grundläggande kunskap om utveckling och sammansättning av organ och organsystem inom djurvärlden, vilket illustreras genom en jämförelse mellan däggdjur och olika utvalda djurgrupper. Dessa får utgöra exempel på representativa anpassningar av djuren och djurens organsystem till deras typiska livsförutsättningar. Samband mellan cellulära mekanismer, form, funktion och organismens miljö poängteras. I de praktiska momenten bekantas studenten med människans och utvalda försöksdjurs anatomi och fysiologi. De 7,5 hp i djurfysiologimomentet är fördelade på: 5hp djurens fysiologi samt 2,5 hp laborationer, studier av histologiska snitt samt temaarbete rörande fysiologiska principer och anpassningar, som utförs individuellt eller i grupp.

Växtfysiologi: Delmomentet i växtfysiologi behandlar det som är unikt med växter och växternas celler. I detta ingår bl. a. tillväxt, anatomi, differentiering, metabolism, fotosyntes, stressfysiologi och blomning. Fördjupning ges i cellväxtsyntes, cellsträckning, tre genom, genreglering, växthormoner och naturprodukter. Vidare behandlas växtmodellsystem, transformeringsmetoder, in vitro kultur av växter, vävnadsspecifik expression samt databaser med relevans för växtbioteknik. I kursen integreras olika organisationsnivåer från det molekylära till ekosystemfunktion, t.ex. biotiska interaktioner, herbivori, växtkemi, balans mellan tillväxt och försvar samt användningsområdet av växter som detektorer för t.ex. för kemikalier. De 7,5 hp i växtfysiologimomentet är fördelade på: 4 hp växternas fysiologi, cellbiologi och molekylärbiologi, 2 hp laborationer, 1,5 hp skriftligt arbete, gruppdiskussion och muntlig presentation av ett ämne inom ramen för kursens innehåll.

Förväntade studieresultat

Efter avklarad kurs skall studenterna kunna:

•  Använda kunskap om organens och organsystemens struktur och olika celltyper för att beskriva och förklara deras specialfunktion, reglering och hur organsystemen kan ha utvecklats evolutionärt.
•  Analysera och klassificera utvalda histologiska snitt av representativa normala vävnadstyper och organ.
•  Redogöra för växternas livsprocesser samt växtcellens uppbyggnad och funktion, inklusive tillväxt, determinering, metabolism, differentiering och död, samt hur dessa processer regleras.
•  Applicera kunskap om växternas livsbetingelser för att dra slutsatser gällande fördelar, risker och etiska aspekter med genmodifierade växter.
•  Använda kunskaper om fotosyntesen, dess proteiner och cellulära mekanismer för att förklara hur den regleras av biotiska och abiotiska faktorer.
•  Utföra och analysera utförda laborationer samt redovisa dessa i form av naturvetenskapliga laborationsrapporter.
•  Kunna utvärdera vetenskaplig information om djurens- och växternas fysiologi och molekylärbiologi och sammanfatta vetenskapliga artiklar inom det djur- och växtfysiologiska området.
•  Muntligt och skriftligt sammanställa och presentera ett avgränsat tema rörande fysiologiska principer, individuellt eller i grupp.

Behörighetskrav

Univ: Kemi 30 hp, varav minst 7,5 hp biokemi; 30 hp i cell och molekylärbiologi; Engelska A eller motsvarande kunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisningen sker på engelska. Undervisningen innefattar föreläsningar, lektioner, grupparbeten, gruppdiskussioner, dissektioner och laborationer. Samtliga laborationer och presentation/diskussion av temaarbeten är obligatoriska. Organsystemens struktur och övergripande funktion demonstreras i de flesta fall med plastmodeller och museimaterial. Dissektioner av typdjur samt slaktmaterial från får, nöt eller svin genomförs i mån av tillgänglighet.

Examination

Teorimomentet avslutas med tentamen på vilken ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG). På laborationerna ges något av betygen godkänd (G) eller underkänd (U). För att bli godkänd på hela kursen, krävs att samtliga obligatoriska moment är avklarade och att samtliga prov är godkända. Betyg som ges på hela kursen är underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG). Studerande som underkänts, har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg. Vidare har studerande, som två gånger underkänts i prov för viss kurs eller del av kurs, rätt att hos studierektor/prefekt för Institutionen för molekylärbiologi begära att annan lärare utses för att bestämma betyget vid förnyat prov. Den som godkänts i ett prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg.