Behandling av mediasignaler, 15 hp

Innehåll

Kursen behandlar modellering av olika multimediasignaler med signalteoretiska metoder. Tyngdpunkten ligger på moderna signalbehandlingstekniker och på deras tillämpning inom medieområdet. Studier av praktiska problem som igenkänning av ansikten och tal är väsentliga moment på kursen.
Kursen är uppdelad i två moment:
1. Teori, 9 hp (Theory, 9 ECTS):
Introduktion till mediasignaler (audio, video, stillbilder); Signalteoretisk aspekt på mediasignaler; Representation av mediasignaler; Modeller för mediasignaler; Detektion och igenkänning av mediasignaler; Filtrering av mediasignaler.
2. Projekt, 6 hp (Project, 6 ECTS):
Ett större obligatoriskt fördjupningsprojekt inom mediaområdet.
 

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs skall studenten kunna:
Teori:
- beskriva hur olika dimensionsreduceringstekniker fungerar samt förklara skillnader mellan olika tekniker,
- analysera hur olika tekniker av dynamisk programmering och rörelseuppskattning fungerar i teorin,
- söka vetenskaplig information på egen hand, kritiskt granska information och presentera den både muntligt och skriftligt.
Projekt:
- tillämpa signalanalystekniker i mjukvarumiljö, på både rörliga videosekvenser och stillbilder,
- analysera hur olika tekniker av dynamisk programmering och rörelseuppskattning fungerar i  praktiken.
 

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs Linjär Algebra, 7.5 hp, Envariabelanalys 1, 7.5 hp, Envariabelanalys 2, 7.5 hp, Bildbehandling, 7.5 hp samt Signalteori, 7.5 hp eller Mediesignaler, 15 hp eller motsvarande.
Engelska A/5 och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.
 

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupp- och projektarbeten. Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer. Experimentellt arbete utgör ett fundamentalt inslag i kursen.

Examination

Kunskapsredovisningen sker normalt fortlöpande i samband med undervisningen i form av prov, övningar, redovisningar och rapporter. På ett skriftligt prov sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm Godkänd (5). På inlämningsuppgifter och skriftliga rapporter ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På muntliga redovisningar och övningar ges vanligen endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På kursen ges något av betygen Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Studerande som godkänts i ett prov får inte undergå förnyat prov för att få ett högre betyg.
För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

TILLGODORÄKNANDE
I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.