Franska III för ämneslärare med inriktning mot gymnasiet, 30 hp

Innehåll

I  kursen ingår:

• fördjupad och breddad språkfärdighetsträning (i förhållande till Franska II eller motsv.) med utökat stilregister och med fokus på språklig och idiomatisk korrekthet;
• fördjupning i språkhistoria och modern språkvetenskap med inriktning på franska;
• närstudier av äldre franskspråkig litteratur och självständiga studier av några moderna verk;
• breddade och fördjupade studier i litteraturvetenskap och -historia med inriktning på franska;
• övning i att i olika sammanhang tillämpa ett kritiskt vetenskapligt förhållningssätt;
• ett temaarbete med inriktning mot lektionsplanering där flera relevanta aspekter av språkundervisning integreras (t.ex. grammatik och hörförståelse; uttal och vokabulär el. dyl.);
• träning i att kritiskt granska språkdidaktiska forskningsrön med särskild inriktning på franska som främmande språk i grundskolan och i gymnasieskolan;
• träning i att med en prövande hållning relatera sina praktiska erfarenheter till språkdidaktiska forskningsrön.

Kursen består av fem områden som i sin tur är indelade i moment:

Område 1. Språkvetenskap med inriktning på franska, 4,5 hp
a) Lingvistik, 2 hp
b) Fornfranska med språkhistoria, 2,5 hp

Område 2. Språkfärdighet, 6 hp
a) Översättning, 4,5 hp
b) Fransk syntax och stilistik, 1,5 hp

Område 3. Fransk skönlitteratur och litteraturhistoria, 4,5 hp
a) Franskspråkig äldre litteratur, 3 hp
b) Franskspråkig modern litteratur, 1,5 hp

Område 4. Språkdidaktik, 7,5 hp

Område 5. Temaarbete, 7,5 hp

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande

Kunskap och förståelse

• kunna förstå och förklara vetenskaplig terminologi inom ämnesområdet i muntlig och skriftlig produktion;
• kunna uppvisa kännedom om olika kulturella och språkliga varianter och redovisa detta muntligt och skriftligt;
• kunna sätta in litterära verk i deras historiska sammanhang;
• kunna redogöra för särdrag i äldre franskspråkig litteratur;
• kunna uppvisa allmänna kunskaper om språkhistoria och specifika kunskaper om franskans utveckling från latinet;
• kunna anlägga olika didaktiska perspektiv på ämnet franska som främmande språk i grundskolan och gymnasieskolan;
• kunna planera lektioner på kortare och längre sikt samt relatera dessa till skolans styrdokument och till forskningsrön beträffande språkinlärning;
• kunna visa relevant och aktuell kunskapsbas i valet av forskningslitteratur;
• kunna uppvisa ändamålsenlig metodologisk kunskap;

Färdighet och förmåga

• kunna följa och ge instruktioner på svenska och franska;
• kunna uppvisa en fördjupad och förbättrad språkfärdighet i förhållande till Franska II (motsv.) i muntlig och skriftlig produktion med medvetenhet om kontrastiva aspekter och med stor säkerhet vad gäller språklig och idiomatisk korrekthet;
• med en större säkerhet i förhållande till Franska II kunna översätta korta texter till franska med huvudsakligen korrekt grammatik, syntax och vokabulär;
• kunna redogöra för särdrag i äldre franskspråkig litteratur;
• kunna förklara, använda och i viss mån analysera begrepp inom ämnesområdet och med kontrastiva aspekter i fokus;
• uppvisa utökad kunskap om sammanhangen i och mellan litterära verk i ett historiskt perspektiv
• självständigt kunna söka information och hantera källor på allmänt vedertaget sätt;
• kunna genomföra ett temaarbete med inriktning mot undervisning där flera aspekter integreras samtidigt.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kunna tillämpa och värdera olika inlärningsstrategier och hjälpmedel (t.ex. ordböcker, grammatikor, läromedel och olika typer av nätbaserat material) på ett ändamålsenligt sätt;
• kunna granska vetenskapliga texter med en prövande hållning;
• kunna relatera praktiska erfarenheter till språkdidaktiska forskningsrön;
• kunna iaktta, beskriva, analysera och konkret formulera sina reflektioner kring språkinlärning och -undervisning;
• kunna uppvisa en medvetenhet om den egna kunskaps- och färdighetsutvecklingen;
• kunna uppvisa hur framförd kritik tagits tillvara
• kunna inta en prövande hållning gentemot olika IKT-verktyg.

Behörighetskrav

Hela Franska I för ämneslärare + 22 hp från Franska II för ämneslärare eller motsvarande, vari ska ingå momentet översättning.

Undervisningens upplägg

För hela kursen gäller: Flera moment löper parallellt med varandra. Allsidig metodisk färdighetsträning ingår i alla moment.

Undervisningen består av individuell handledning, seminarier, gruppövningar och föreläsningar. Ej schemalagd tid ägnas åt självstudier.

Tillgång till dator och internetuppkoppling erfordras bland annat för tillgång till ämnets kurswebb och för inlämning av vissa skriftliga uppgifter.

Närvaro är obligatorisk i de moment och delar av moment som inte avslutas med skriftligt prov. Detta innebär att den studerande är skyldig att närvara om ej särskilda skäl för frånvaro föreligger. Vid sådan frånvaro ska den studerande själv kontakta undervisande lärare för instruktioner.

I övrigt preciseras undervisningens uppläggning nedan.

Område 1. Språkvetenskap med inriktning på franska (4,5 högskolepoäng)
Lektioner och seminarier i språkvetenskap och fornfranska med språkhistoria.

Område 2. Språkfärdighet (6 högskolepoäng)
Lektioner och seminarier.

Område 3. Fransk litteratur och litteraturhistoria (4,5 högskolepoäng)
Seminarier.

Område 4. Språkdidaktik, 7,5 hp
Seminarier.

Område 5. Temaarbete, 7,5 hp
Seminarier.

Examination

Område 1. Språkvetenskap med inriktning på franska (4,5 högskolepoäng)
a) Skriftligt prov i lingvistik (2 hp);
b) Muntligt prov i fornfranska med språkhistoria (2,5 hp)

Område 2. Språkfärdighet (6 högskolepoäng)
a) Skriftligt prov i översättning till franska (4,5 hp);
b) Schemalagda examinerande seminarier i fransk syntax och stilistik (1,5 hp)

Område 3. Fransk skönlitteratur och litteraturhistoria (4,5 högskolepoäng)
a) Schemalagda examinerande seminarier i franskspråkig äldre litteratur (3 hp);
b) Schemalagda examinerande seminarier och inlämningsuppgift i franskspråkig modern litteratur (1,5 hp)

Område 4. Språkdidaktik, 7,5 hp
Schemalagda examinerande seminarier i språkdidaktik (7,5 hp)

Område 5. Temaarbete, 7,5 hp
a) Genomförande av temaarbete, 6 hp,
b) Presentation av temaarbete, 1,5 hp.

Provtillfällen och betygssättning

Varje prov bedöms med något av betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande uppnått Väl godkänd på tillsammans lägst 15 högskolepoäng, vari ska ingå momentet Språkdidaktik. För betyget VG läggs vidare särskild vikt vid att den studerande visar prov på förmåga till kritisk analys av vetenskaplig text och förmåga att självständigt problematisera ämnet språkdidaktik samt förmåga att uttrycka detta på ett klart stringent och vårdat sätt på svenska och på franska, såväl muntligt som skriftligt.

Vid examination av enskilda delmoment gäller följande:

För betyget Väl godkänd ska den studerande, utöver de krav som ställs för godkänd kurs, klara kvalitativa krav, såsom att visa prov på övergripande förståelse av de inbördes sammanhangen mellan olika moment i kursen samt genomgående besvara frågor om dessa på ett koherent och sakligt sätt.

Student som erhållit godkänt betyg får ej genomgå förnyat prov.

För godkänt betyg på moment som examineras i flera delar krävs att alla delar är godkända. Därvid gäller följande: Om ingen av delexaminationerna görs eller lämnas in, sätts inget betyg på momentet. Om någon av delexaminationerna inte görs eller lämnas in, sätts betyget Underkänd på momentet, även om de delexaminationer som fullgjorts är godkända. 
[stryk om ej tillämpligt:] Vid det första omprovstillfället på moment som examineras i flera delar, görs de delar om som inte gjorts eller lämnats in eller som fått underkänt betyg. Vid alla därefter följande omprovstillfället görs alla delar av examinationen på nytt.
Student som ej har godkänt resultat på prov, har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov) på kurs där hon/han någon gång har registrerats [lägg till ifall relevant: , förutsatt att eventuella begränsningar i antalet examinationstillfällen ej överskrids.
Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle.

Till alla salstentamina är anmälan via Portalen obligatorisk.

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av en kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om detta ställs till Humanistiska fakultetsnämnden.

Studerande har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället.

Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Vid alla provtillfällen ska examinerande uppgifter göras eller lämnas in inom den tid som anges av undervisande lärare för att beaktas; annars måste de göras på nytt.

Tentamensskrivningar görs vid Umeå universitet, Campus Umeå.

Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet, se http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/.