Kursen innehåller 4 moment om vardera 7,5hp: 1)Vardagslivets historia 1500 – 2000, 2)Norden i världen 1800 – 2000, 3)Internationell politisk historia under 1900-talet, samt 4)Vetenskaplig uppsats.
Moment 1: Vardagslivets historia 1500 – 2000 (7,5hp) Momentet behandlar tre teman: a)Familj, kärlek och sexualitet, b)Folklig kultur, samt c)Kvinnors och mäns villkor. Förändrade förutsättningar för familj, kärleksliv och sexualitet behandlas. Vidare behandlar kursen folklig kultur i dess olika former och förändringar över tid, samt kvinnors och mäns liksom flickors och pojkars livsvillkor genom historien. De historiedidaktiska delarna behandlar historisk förståelse och empati genom användning av historiska källor och olika historiska berättelser (läromedel, populärhistoria)
Moment 2: Norden i världen 1800 – 2000 (7,5hp) Momentet behandlar det moderna samhällets framväxt i Norden i ett komparativt perspektiv. Här står demokratisering och emancipation i fokus, liksom framväxten av nationella och samnordiska identiteter. Nationella minoriteter och nordisk minoritetspolitik behandlas. Ett centralt inslag i kursen utgörs av att Norden sätts i ett större internationellt sammanhang. De historiedidaktiska inslagen behandlar frågor om kronologi samt principer för att indela och beskriva tid och tidspann.
Moment 3: Internationell politisk historia under 1900-talet, (7,5hp) Momentet behandlar totalitära ideologier och regimer samt frågor om demokrati, folkrätt och mänskliga rättigheter. Vidare behandlas internationella makt- och resursfrågor. De historiedidaktiska inslagen behandlar historieundervisning och moderna media: film, internet.
Moment 4: Vetenskaplig uppsats (7,5hp) Under momentet ska studenten öva sin färdighet i att insamla, bearbeta och kritiskt värdera historiska fakta och historiska källor. Momentet innehåller en genomgång av de vanligaste teorier som historiker använt/använder och hur dessa påverkat/påverkar historieskrivningen. Här ges även en fördjupad orientering i kvantitativa och kvalitativa metoder som är vanliga inom dagens historieforskning. Varje student ska författa och vid seminarium ventilera en kort (ca 15-20 sidor), dokumenterad framställning om ett begränsat historiskt problem. Studenten presenteras alternativa uppsatsämnesområden och får sedan möjlighet att önska inom vilket hon/han vill skriva sitt arbeta. Vilka dessa ämnesområden är varierar från termin till termin. Närmare information om vilka ämnesområden som ges erhålls vid kursstarten.
Förväntade studieresultat
För godkänd kurs ska den studerande
Kunskap och förståelse
- visa fördjupade kunskaper om vardagslivets historia. - visa fördjupade kunskaper om det moderna Nordens framväxt och relation till omvärlden i ett inomnordiskt komparativt perspektiv. - visa fördjupade kunskaper om 1900-talets internationella politiska historia. - visa fördjupade kunskaper om samspelet mellan framställningsform och historiskt innehåll med särskilt fokus på historiskt berättande, historisering, historiska synteser och olika principer att indela förfluten tid.
Färdighet och förmåga
- självständigt kunna formulera och bearbeta historievetenskapligt relevanta problem och kunna applicera olika perspektiv på historien. - kunna formulera mål för historielektioner och historiemoment samt välja relevanta undervisningsmetoder och undervisningsmaterial för att uppnå dessa mål. - kunna formulera och förmedla sina kunskaper väl i tal och skrift. - visa associationsförmåga och förmåga till självreflektion i relation till medstudenter och kunskapsstoff i det vetenskapliga tankeutbytet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- visa förmåga att kunna problematisera och vetenskapligt värdera de kunskaper som preciseras i Kunskap och förståelse ovan. - kunna göra etiska överväganden för att på ett nyanserat och sakligt sätt kunna undervisa om historia.
Behörighetskrav
Univ.: Genomgången utbildningsvetenskaplig kärna I, verksamhetsförlagd utbildning I och Historia I.
Undervisningens upplägg
Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier och övningar. Obligatorisk närvaro gäller vid seminarier och övningar om inte annat uttryckligen anges.
Examination
Examination sker skriftligen och muntligen. Med skriftlig examination avses normalt skrivsalstentamen. Med muntlig examination avses enskild muntlig tentamen, muntlig tentamen i grupp eller examinerande seminarium. Vidare används case som didaktisk praktik och rollspel. Uppsatsmomentet examineras i form av ett seminarium där varje student ska opponera på en uppsats, försvara sin egen samt kunna kommentera övriga uppsatser i seminariegruppen. Vid delexaminationer som seminarier och övningar ges betygen U och G, medan skriftlig eller muntlig tentamen betygssätts med U,G,VG. Varje moment betygsätts med U,G,VG. Betyget på ett moment utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla prov är godkända och obligatoriska moment genomförda. Vid uppsatsmomentet är betyget en sammanvägning av uppsatsens kvalitet, den opposition författaren genomfört samt författarens övriga aktiva medverkan vid seminariet. För betyget godkänd som slutbetyg på kursen krävs betyget godkänd på samtliga moment som ingår i kursen. För betyget väl godkänd som slutbetyg på hela kursen krävs betyget väl godkänd på moment omfattande ett totalt poängantal av 20. För studerande som inte godkänts vid det ordinarie provet anordnas ytterligare provtillfälle efter någon tid. Den som godkänts i prov får inte undergå prövning för högre betyg. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg.
Tillgodoräknande Tillgodoräknande av del av kurs beslutas av betygsättande lärare. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av kanslichefen för Lärarhögskolan vid Umeå universitet (LH). Blankett för tillgogoräknande www.umu.se/blankett/SA
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
