Idrott och hälsa III, 30 hp

Innehåll

MODULE I: SOCIAL PATHWAYS IN HEALTH AND HEALTH PROMOTION, 5 hp
(Moment I: Sociala förklaringsmodeller till hälsa och hälsofrämjande, ges på engelska.)

Momentet syftar till att studenterna skall förvärva ett socialteoretiskt perspektiv och ett kritiskt förhållningssätt till hälsa och hälsofrämjande arbete med en särskild inriktning mot barn och unga. Kursen fokuserar på hur sociala teorier kan underlätta förståelsen för upplevelser av hälsa och ohälsa samt användas i planering och design av hälsofrämjande insatser. Begreppen hälsa och hälsofrämjande insatser, salutogenes, stress och emotioner samt hälsorelaterat beteende är några av de perspektiv som kommer att belysas. Kursen ger också ett socialteoretiskt perspektiv till hälsans ojämlika fördelning mellan individer och grupper. Teorier som anknyter till ojämlikhet i hälsa kopplat till socioekonomisk position och genus presenteras och diskuteras.

MODULE: II PHYSICAL EDUCATION FROM AN INTERNATIONAL PERSPECTIVE, 2,5 hp
(Moment II: Idrott och hälsa ur ett internationellt perspektiv, ges på engelska.)

I detta moment belyses ämnet idrott och hälsa ur ett internationellt perspektiv. Skillnader och likheter mellan olika länders förutsättningar och didaktiska resonemang om idrottsämnet, dess innehåll, elever och idrotts lärare från styrdokument och forskningsartiklar studeras.

MOMENT III: LÄRANDE I IDROTT OCH HÄLSA, 22,5 hp
(Teaching and Learning in Physical Education and Health)

I momentet tas ett helhetsperspektiv på idrott och hälsa i gymnasieskolan där såväl innehåll, arbetssätt, elevens lärande och bedömning behandlas. Hur ämnets kunskapskrav kan nås genom ”vald idrott” diskuteras. Studenterna utarbetar en handlingsplan för hälsoundervisningen i ämnet idrott och hälsa på gymnasieskolan. De i tidigare moment behandlade perspektiven på hälsa sätts i relation till undervisning i ämnet idrott och hälsa. Begrepp och teorier kring etik, genus, heteronormativitet, etnicitet och socio-ekonomisk klass fördjupas och problematiseras med ett didaktiskt perspektiv. Gymnasieskolans styrdokument introduceras. Specialpedagogik och olika typer av funktionshinder studeras och didaktiska frågeställningar kring anpassad fysisk aktivitet betonas. I kursen tillämpas och fördjupas friluftslivets teori och praktik genom fjälltur i vintermiljö samt paddling och vandring i kustmiljö. Säkerhetsaspekter i samband med fysiska aktiviteter och friluftsliv behandlas. Studenten skall planera, genomföra och utvärdera undervisningsmoment samt utveckla sin egen rörelsekompetens. Kvantitativ forskning med användandet av enkät som vetenskaplig metod behandlas och grundläggande statistiska begrepp presenteras.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande:

MODULE I: SOCIAL PATHWAYS IN HEALTH AND HEALTH PROMOTION, 5 hp
(Moment I: Sociala förklaringsmodeller till hälsa och hälsofrämjande, ges på engelska.)

Kunskap och förståelse

• redogöra för centrala begrepp inom  de presenterade teorierna
• ha förståelse för de presenterade teorierna genom att självständig kunna diskutera dem i relation till undervisning i Idrott och hälsa samt i relation till vetenskapliga publikationer inom området

Färdighet och förmåga

• visa förmåga att självständigt kunna tillämpa relevanta teorier inom det egna intresseområdet i relation till undervisning i Idrott och hälsa
• presentera och redogöra för innehållet i vetenskapliga publikationer som behandlar sociala förklaringsmodeller för hälsa och hälsofrämjande arbete

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt till vetenskapliga publikationer som behandlar sociala förklaringsmodeller för hälsa och hälsofrämjande arbete
• kunna reflektera över hur egna och andras erfarenheter av hälsa och hälsofrämjande insatser kan förstås ur ett socialteoretiskt perspektiv

MODULE II: PHYSICAL EDUCATION FROM AN INTERNATIONAL PERSPECTIVE, 2,5 hp
(Moment II: Idrott och hälsa ur ett internationellt perspektiv, ges på engelska.)

Kunskap och förståelse

• redogöra för likheter och olikheter gällande synen på ämnet idrott och hälsa i ett internationellt didaktiskt perspektiv

Färdighet och förmåga

• kunna kritiskt granska  ämnet idrott och hälsa ur svenskt såväl som internationellt perspektiv
• kunna på engelska diskutera ämnet idrott och hälsa ur svenskt såväl som internationellt perspektiv

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• skriftligt på engelska  kunna reflektera över skillnader och likheter av  undervisningen av ämnet idrott och hälsa i Sverige och några andra länder

MOMENT III: LÄRANDE I IDROTT OCH HÄLSA, 22,5 hp
(Teaching and Learning in Physical Education and Health)

Kunskap och förståelse

• förstå och beskriva olika hälsodiskurser och dess betydelse för undervisningen i idrott och hälsa
• visa fördjupade kunskaper i idrottsdidaktik och förståelse för hur läraren utifrån kunskapsmålen kan utveckla alla elevers lärande med hänsyn tagen till kön, etnicitet, funktionshinder och socio-ekonomiska förutsättningar
• visa kunskaper om hälsopromotion
• visa kunskaper om olika teorier om genus
• visa kunskap om och förståelse för skolans uppdrag och organisation gällande specialpedagogik
• kunna förklara och visa förståelse för grundläggande statistiska begrepp och analysmetoder
• visa fördjupade kunskaper i och om friluftsliv i olika miljöer och under olika årstider

Färdighet och förmåga

• genom aktivt deltagande utveckla den egna rörelsekompetensen
• genom aktivt deltagande få fördjupad förståelse för den egna såväl som andras rörelseförmåga och kunna dra didaktiska slutsatser utifrån detta
• visa förmåga att utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv problematisera genus, hälsa, kropp och heteronormativitet i relation till undervisning i idrott och hälsa
• självständigt kunna planera och genomföra en grundutbildning i hjärt-lungräddning
• formulera en didaktisk undervisningsplan för hälsoundervisning med innehåll och arbetssätt utifrån aktuell forskning och skolans styrdokument
• kunna tillämpa ett integrerat specialpedagogiskt synsätt på funktionshinder
• visa kunskap om hur enkäter konstrueras och distribueras till relevant målgrupp samt kunna samla in och analysera datamaterial genom enkät som vetenskaplig metod

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa förmåga att omsätta teoretiska och praktiska kunskaper till didaktiskt utformad undervisningsplanering och kunna motivera sina val
• visa förmåga till kritisk läsning av vetenskapliga texter
• att vara orienterad i aktuella statistiska informationsteknologiska analysverktyg
• visa förmåga att inom området hälsopromotion göra bedömningar med hänsyn tagen till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter
• visa förmåga att självständigt söka, samla och kritiskt analysera relevant information utifrån en kvantitativ vetenskaplig problemställning samt diskutera resultatet i en egen genomförd  undersökning

Behörighetskrav

För ämneslärare gymnasiet: Godkänt på UK1 samt genomgången kurs Idrott och hälsa I och II. För fristående kurs: Idrott och hälsa I och II, 60 hp eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, gruppövningar, laborationer, undervisningsövningar, demonstration av färdigheter samt handledning varav 7,5 hp ges på engelska. Gruppövningar och seminarier kan utgöra obligatoriska inslag. Bearbetning och diskussion av kurslitteratur samt annat kursmaterial är en del av kursen. Delar av undervisningen ges med stöd av informations- och kommunikationsteknik vilket innebär specifika krav på viss teknisk utrustning och kompetens. Undervisningsmoment med praktiska inslag är obligatoriska. Viss del av undervisningen bedrivs på annan ort.

Examination

MODULE I: SOCIAL PATHWAYS IN HEALTH AND HEALTH PROMOTION, 5 hp

Aktivt deltagande vid litteraturseminarium. (Bedöms utifrån U och G)
Muntlig redovisning av gruppuppgifter. (Bedöms utifrån U och G)
Skriftlig hemtentamen. (Bedöms utifrån U, G och VG)

För att bli godkänd på moment I, krävs att samtliga examinationer är godkända. För betyget väl godkänd krävs dessutom väl godkänd på hemtentamen, varvid särskild vikt läggs vid studentens förmåga att reflektera över och applicera relevanta teoretiska begrepp på området hälsa och hälsofrämjande arbete. Frånvaro vid obligatoriskt kursmoment kräver individuell skriftlig inlämningsuppgift.

MODULE II: PHYSICAL EDUCATION FROM AN INTERNATIONAL PERSPECTIVE, 2,5 hp

Momentet examineras som en skriftlig individuell inlämningsuppgift där svensk undervisning i ämnet idrott och hälsa jämförs med ett internationellt perspektiv, med exempel tagna från ett eller flera länder. (Bedöms utifrån U och G)

MOMENT III: LÄRANDE I IDROTT OCH HÄLSA, 22,5 hp

Individuell skriftlig uppgift i undervisningsplanering, specialiserat mot vald idrott, där kunskapsmål, problemanalys och genomförande ska beskrivas och motiveras didaktiskt och utifrån forskning och beprövad erfarenhet. (Bedöms utifrån U, G och VG)
Enkätstudie i grupp. Skriftlig rapport samt muntlig redovisning. (Bedöms utifrån U, G och VG)
Praktisk ledaruppgift: Studenten planerar, genomför och utvärderar ett rörelseinnehåll med en elevgrupp. Studentens specialpedagogiska kompetens examineras (Bedöms utifrån U, G och VG)

Aktivt deltagande vid textseminarier där vetenskapliga texter samt gästföreläsningar granskas och diskuteras. (Bedöms utifrån U och G)
Individuell skriftlig uppgift: Med utgångspunkt tagen i något kunskapskrav för Idrott och hälsa A och alla elevers lärande, problematiseras och planeras undervisningen under ett år. Omfattning, innehåll och arbetssätt ska motiveras utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Elever med funktionshinder ska ingå i elevgruppen och beskrivas utifrån funktionshinder och anpassning. (Bedöms utifrån U, G och VG)
För att bli godkänd på moment II och III, krävs att samtliga examinationer är godkända. För betyget väl godkänd krävs dessutom väl godkänd på de individuella uppgifterna, varvid särskild vikt läggs vid  studentens förmåga att reflektera över och applicera relevanta teoretiska begrepp på kursinnehållet. Frånvaro vid obligatoriskt kursmoment kräver individuell skriftlig inlämningsuppgift.

Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.

I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersattas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

Studenten har rätt att examineras på samma kursplan två år efter registrering på kurs. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande av del av kurs beslutas av betygsättande lärare. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av kanslichefen för Umeå School of Education (USE). Blankett för tillgodoräknande www.umu.se/blankett/SA