Engelskt namn: Swedish
Denna kursplan gäller: 2007-09-03 till 2008-01-20 (nyare version av kursplanen finns)
Kursplan för kurser med start efter 2013-01-14
Kursplan för kurser med start mellan 2008-02-04 och 2013-01-13
Kursplan för kurser med start mellan 2008-01-21 och 2008-02-03
Kursplan för kurser med start innan 2008-01-20
Kurskod: 6LÄ005
Högskolepoäng: 30
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Inget huvudområde: Grundnivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras
Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd
Ansvarig institution: Institutionen för språkstudier
Beslutad av: Fakultetsnämnden för lärarutbildning, 2006-10-18
Kursen behandlar svenska språkets och den nordiska litteraturens historia ur språkliga, litterära och didaktiska perspektiv, med fokus på brytpunkter i historien. Vidare behandlas didaktisk transformation av svenskämnet med utgångspunkt i diskussioner kring svenskämnets konstruktion. Moment 1. Historiens vingslag i språk och litteratur 9 hp The wing strokes of history in language and literature Momentet behandlar det svenska språkets historia, i första hand det svenska skriftspråket utifrån representativa textexempel, medan det talade språket behandlas mer översiktligt. De svenska dialekterna sätts här in i ett språkhistoriskt sammanhang. Här behandlas även svensk skrifthistoria. I momentet behandlas svensk skönlitteratur från forntid till nutid med särskild uppmärksamhet på skönlitteratur som speglar språkliga och litterära förändringar. I några fall studeras även övrig nordisk litteratur såsom medeltida isländsk litteratur och norsk eller dansk litteratur från det moderna genombrottet. I momentet behandlas också modern skönlitteratur för både barn och vuxna som skildrar vikingatid, medeltid och nyare tid. Moment 2. Svenskämnets konstruktion och didaktik. 6 hp The construction of the subject of swedish and its teaching and learning Momentet behandlar didaktisk transformation i ämnet svenska, med utgångspunkt i diskussioner kring olika tolkningar av svenskämnets syfte och gestaltning. Vidare behandlas styrdokument i ämnet svenska, samt bedömning av elevers arbete. Mom 3. Språk och litteratur i skolan 15 hp Language and literature in the school context Momentet behandlar svenskämnets didaktik i teori och praktik. I momentet ingår 6 veckor VFU (verksamhetsförlagd utbildning)
För godkänd kurs ska den studerande kunna: Redogöra för de viktigaste faserna i det svenska språkets historia. Ge exempel på språkhistoriska förändringsprocesser på skilda språkliga nivåer och deras förutsättningar. Översiktligt beskriva sambanden mellan svenska dialekter och de nordiska språken. Beskriva viktiga faser i den svenska skrifthistorien, hur både runskrift och latinsk skrift introducerats och använts, samt boktryckets etablering. Redogöra för den standardiseringprocess som dagens svenska skriftspråk genomgått under nysvensk tid. Redogöra för och analysera innehåll och form i några centrala verk inom svensk skönlitteratur och i några fall övrig nordisk litteratur från forntid till nutid. Redogöra för och analysera innehåll och form i några skönlitterära verk för både barn och vuxna som skildrar vikingatid, medeltid och nyare tid. Problematisera svenskämnets syfte och gestaltning Planera, genomföra, utvärdera och analysera undervisning i svenska utifrån styrdokument och formulerad ämneskonstruktion.
Univ: Godkänt på minst 45 hp av Svenska I--III eller Svenska 1-40 p eller motsvarande.
Undervisningen planeras så att utrymme ges för studerandeinflytande. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Närvaro i seminarier och gruppövningar är obligatorisk. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ingår med 9 hp (sex veckor) i moment 3. Moment 3 innehåller en skriftligt redovisad fördjupad studie av någon del av svenskämnet. Undervisningen planeras så att utrymme ges för studerandeinflytande. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Närvaro i seminarier och gruppövningar är obligatorisk. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ingår med 9 hp i moment 3. Moment 3 innehåller en skriftligt redovisad fördjupad studie av någon del av svenskämnet.
Den studerandes kunskaper och färdigheter prövas genom muntlig och/eller skriftlig examination. För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs Väl godkänd på minst 15 av kursens poäng. För betyget Väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att analysera och problematisera, samt vid den studerandes förmåga att i undervisning i svenska tillämpa teoretiska didaktiska kunskaper. Student har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Undantag från denna regel kan t ex vara då kursen har genomgått grundläggande vetenskapliga förändringar. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap 11b §). Begäran om byte av examinator görs hos Fakultetsnämnden för lärarutbildning. Tillgodoräknande av tidigare studier som avser del av moment/kurs beslutas av betygsättande lärare. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av Fakultetsnämnden för lärarutbildning. Blankett för ansökan om tillgodoräknande www.umu.se/blankett/SA.
Till samtliga moment rekommenderas följande ordböcker: Hellquist, Elof (1980 och senare), Svensk etymologisk ordbok. 3 uppl. Lund: Liber Molde, Bertil & Ferlov, Niels (1980), Dansk-svensk ordbok. 3:e rev och utvidgade uppl. Stockholm:Esselte Studium Nationalencyklopedins ordbok. Band 1-3 (1995-96). Höganäs: Bra Böcker. Norstedts skandinaviska ordbok (1994). Stockholm: Nordiska språksekretariatet och Nor-stedts förlag. Ordbok över svenska språket (SAOB). Utgivare: Svenska akademien. Lund: Gleerupska universitetsbokhandeln 1893 2001 och följande år. Ord för ord. Svenska synonymer och uttryck (1982 eller senare upplaga). Stockholm: Norstedts. Rekdal, Ella Olaug (1988), Norsk-svensk ordlista: de vanligaste svåra orden: bokmål och nynorska. Oslo: Nordisk språksekretariat. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (1998). Svenska språknämnden (1999). 12:e uppl. Stockholm: Norstedts. Svensk handordbok. Konstruktioner och fraseologi. Stockholm: Norstedts. Språkdata vid Göteborgs universitet (1999) Svensk ordbok: [100.000 ord och fraser]. Stockholm: Norstedts ordbok. Wessén, Elias (1998). Våra ord: deras uttal och ursprung: kortfattad etymologisk ordbok.Stockholm: Norstedts Ordbok. Moment 1: Historiens vingslag i språk och litteratur Borgström, Eva, Går det verkligen an? Nordisk kvinnolitteraturhistoria, del 2, s.308-312. Edlund, Lars-Erik & Hene, Birgitta (1996), Lånord i svenskan: om språkförändringar i tid och rum. Stockholm: Norstedt. Holm, Birgitta (2002), Tusen år av ögonblick. Från den heliga Birgitta till den syndiga. Stockholm: Bonniers s.9-108. Kjersén Edman, Lena (2002), Barn- och ungdomslitteraturen genom tiderna. Stockholm: Natur och Kultur. Lönnroth, Lars & Delblanc, Sven (red) (1987; 1993). Den svenska litteraturen. Stockholm: Bonniers. I sjubandsutgåvan: s.15-56 ( Forntid och medeltid, en periodöversikt och Ättesamhällets textvärld ) (del 1, s.140-142 (Bibeln), s.180-200 (Stiernhielm) och del 2, s.14-26 (Dalin), s.65-76 (Linné), s.77-99 (Bellman) eller i trebandsutgåvan (1999), del 1, s.140-142; s.180-200; s.280-292; s.331-342; s.343-365. Moberg, Lena och Westman, Margareta (red) (1996): Svenskan i tusen år. Glimtar ur svenskaspråkets utveckling, s.1-194. Stockholm: Norstedts. Möller Jensen, Elisabeth m.fl.(1993) Nordisk kvinnolitteraturhistoria. Bd 1, s.22-81. Höganäs: Wiken Norén, Kjerstin, Själen är av långt bättre natur än kroppen i Nordisk kvinnolitteraturhistoria (red. Elisabeth Möller Jensen m.fl.). Bd 1, s.120-134. Höganäs: Wiken. Pettersson, Gertrud (1996 och senare), Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och dess utforskande. Lund: Studentlitteratur Kap 2-8. Sjöblad, Christina & Witt-Brattström, Ebba, Jag vill skriva om kvinnor. Om Victoria Benedictsson . Nordisk kvinnolitteraturhistoria,del 2, s. 528-539. Svahn, Margareta (1999), Den liderliga kvinnan och den omanlige mannen. Skällsord, stereotyper och könskonstruktioner, kap. 2 och 7. Stockholm: Carlssons Tjäder, Per Arne (1993), Strindberg och genombrottstiden . I Lars Lönnroth & Sven Delblanc (red), Den svenska litteraturen, del 3 i sjubandsutgåvan, s.220-248 eller del 2 i trebandsutgåvan, s.220-248. Westman Berg, Karin & Lindgärde, Valborg (1993), Wår swenska Minerva i Elisabeth Möller Jensen m.fl.(red). Nordisk kvinnolitteraturhistoria Bd 1, s.325-336. Höganäs: Wiken. 20 s. Till detta kommer ett urval originaltexter, representativt för svenska språkets utveckling under 15, 16- och 1700-talen, t.ex. ur Bibeln; Stiernhielm, Hercules; Agneta Horn; S.E. Brenner; Dalin; Linné; Magnus Lehnberg; H. Ch. Nordenflycht; Carl Michael Bellman; (tillhandahålles av läraren). Ett urval originaltexter, representativt för den äldre svenskan, t.ex. diplom, krönika, mirakel, lagtext, några brev från 1800-talet och tidigt 1900-tal, t.ex. av August Strindberg och Selma Lagerlöf (tillhandahålles av läraren). Skönlitteratur: Fridegård, Jan, Trägudars land (225 s); Ett representativt urval texter ur Svensk litteratur I. Från runorna till 1730 (utg Bernt Olsson). Stockholm: Norstedts 1993 och senare. (T.ex. runpoesi, landskapslagar, ur Erikskrönikan, Den heliga Birgitta, några ballader) Ett urval ur Den poetiska Eddan. (ur Völuspá; ur Hávamál; Lokasenna eller Thrymskvida; Gudrúnarkvida hin skamma) Njals saga. Ett urval texter ur Svensk litteratur 2: Frihetstiden och gustavianska tiden (utg Torkel Stålmarck). Stockholm: Norstedts 1993 och senare. ( T.ex. Dalin, Nordenflycht, Linné, Bellman, Anna Maria Lenngren) Ett urval texter ur Svensk litteratur 3: Romantiken (utg Ingemar Algulin & Barbro Ståhle Sjönell). Stockholm: Norstedts 1994 och senare. (T.ex. Tegnér, Geijer, Stagnelius) C:a 800 sidor, t.ex.: Almqvist, C J L, Det går an Ibsen, Henrik, Et dukkehjem Strindberg, August, noveller ur Giftas I-II Benedictsson, Victoria, Pengar Noveller ur Synd. Noveller från kvinnornas moderna genombrott. Red Birgitta Ney. Dagerman, Stig, Ormen Lidman, Sara, Lifsens rot Lyrik från det slutande 1900-talet, t.ex. Katarina Frostenson Isaksson, Malin (red.) En bok för alla: Orden brinner i hjärnan Barn- och ungdomslitteratur: Almqvist, Bertil, Barna Hedenhös Andersen, Leif Esper, Häxfeber Bylock, Maj, Solstenen eller Månringen eller Stjärnhavet Svedelid, Olof, En dufva i Stockholm eller Mor är inte en häxa Wernström, Sven, Trälarna Referenslitteratur: Bengtsson, Frans G, Röde Orm Burman, Carina, Den tionde sånggudinnan och Min salig bror Jean Hendrih Guillou, Jan, Tempelriddaren Moberg, Vilhelm, Rid i natt! Strindberg, August, Mäster Olof Trotzig, Birgitta, De utsatta Undset, Sigrid, Kristin Lavransdotter Moment 2 Svenskämnets konstruktion och didaktik Brodow, Bengt (1996), Perspektiv på svenska. Del 2: Momenten. Solna: Ekelund. Molloy, Gunilla (2003), Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Studentlitteratur AB. Svedner, P.O. (1999) , Svenskämnet & svenskundervisningen: närbilder och helhetsperspektiv,en didaktisk-metodisk handledning. Uppsala: Kunskapsförlaget. Ämnesdidaktiska texter i urval, bl.a. provmaterial, cirka 70 sidor (tillhandahålles av läraren). Moment 3 Språk och litteratur i skolan Brodow, Bengt (1996), Perspektiv på svenska. Del 2: Momenten. Solna: Ekelund. Molloy, Gunilla (2003), Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Studentlitteratur AB. Svedner, P.O. (1999) , Svenskämnet & svenskundervisningen: närbilder och helhetsperspektiv,en didaktisk-metodisk handledning. Uppsala: Kunskapsförlaget VFU-material Läromedelsmaterial som kan bli aktuellt i samband med den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), t.ex. den aktuella skolklassens läroböcker och/eller skönlitteratur. I görligaste mån den litteratur som behandlas inom VFU.
Hellquist Elof
Svensk etymologisk ordbok
3. uppl., 4. tr. : Lund : LiberLäromedel/Gleerup : 1980 : 2 bd (xii, [5], 1484 s.) :
ISBN: 91-40-01978-0 (inb.)
Se Umeå UB:s söktjänst