Kommunikation och språkutveckling för fritidshem, 7,5 hp

Innehåll

I kursen bearbetas hur formellt och informellt lärande i omsorg, lek och aktiviteter i den dagliga verksamheten bidrar till elevers språk- läs- och skrivutveckling. Vikten av pedagogens/lärarens ledarskap och förhållningssätt för elevers språk-, läs- och skrivutveckling fokuseras. Fritidshemmet som kommunikativ och språklig arena behandlas liksom samtalets betydelse för elevers språkutveckling. Vidare studeras hur barns kommunikation och språkutveckling kan utgöra grunden för val av innehåll och arbetsformer i fritidshemmets verksamhet. Kursen behandlar även barns tidiga läs- och skrivinlärning både i ett första- och andraspråksperspektiv. Litteraturens betydelse för barns språkutveckling betonas varvid det vidgade textbegreppet belyses. Röst och talvård ingår i kursen.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• föreslå innehåll och arbetsformer som stöd för elevers kommunikations- och språkutveckling i fritidshemsverksamhet
• redogöra för teorier som ligger till grund för barns läs- och skrivutveckling
• beskriva och kritiskt reflektera över hur medier kan främja innehåll och arbetsformer för elevers läs- och skrivutveckling

Färdighet och förmåga

• visa hur elevers läs- och skrivutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv kan stödjas i fritidshemmet
• använda och didaktiskt tillämpa olika medier för fritidshemmets verksamhet
• visa samtalsmetodiska färdigheter och beskriva hur samtal med elever kan genomföras samt reflektera över ledarens förhållningssätt

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• redogöra för och värdera hur olika medier kan användas i fritidshemmets verksamhet
• beskriva och reflektera över kommunikationen och samtalets betydelse för elevers språk – läs och skrivutveckling

Behörighetskrav

Univ: Barnet, omvärlden och fritidshemmets uppdrag, 15 hp,Att vara grundlärare 1,5 hp, Grundlärare som profession, 6 hp

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier, praktiska tillämpningar, seminarier och grupparbeten. Seminarier är obligatoriska. Utvärdering sker efter avslutad kurs.

Examination

Examination sker genom en skriftlig hemtentamen och en muntlig presentation av en digital redovisning samt genom seminarier i grupp. Betyget för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska inslag är betygsatta. Hel kurs betygsätts enligt betygsskalan väl godkänd (VG), godkänd (G) och underkänd (U).

Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänt särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera kring olika teoretiska och metodiska aspekter samt kunna analysera med stöd av olika teoretiska begrepp.

Student som erhållit godkänt betyg får ej genomgå förnyat prov.

För godkänt betyg på moment som examineras i flera delar krävs att alla delar är godkända. Därvid gäller följande: Om ingen av delexaminationerna görs eller lämnas in, sätts inget betyg på momentet. Om någon av delexaminationerna inte görs eller lämnas in, sätts betyget Underkänd på momentet, även om de delexaminationer som fullgjorts är godkända.  

Vid det första omprovstillfället på moment som examineras i flera delar, görs de delar om som inte gjorts eller lämnats in eller som fått underkänt betyg.

Student som ej har godkänt resultat på prov, har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov) på kurs där hon/han någon gång har registrerats.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle.

En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av en kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om detta ställs till Humanistiska fakultetsnämnden.

Studerande har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället.

Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Vid alla provtillfällen ska examinerande uppgifter göras eller lämnas in inom den tid som anges av undervisande lärare för att beaktas; annars måste de göras på nytt.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För närmare information se högskoleförordningen 1993:100) 6 kap. 6-8 §§ samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/