Demokrati, individ och samhälle, 10 hp

Innehåll

Denna kurs syftar till att ge grundläggande kunskaper om lärarens uppdrag med särskilt fokus på förskolans och skolans värdegrund och fostransuppdrag. Begrepp som demokrati, människosyn, etik och likabehandling analyseras och anknyts till förskolans och skolans verksamhet.

Kursen ger också grundläggande kunskaper om barns och ungdomars livsvillkor med avseende på kön, klass, hälsa, sexualitet, etnicitet och andra förhållanden som skapar likheter och skillnader i förskola och skola. Syftet är att öka studenternas medvetenhet om hur sådana förhållanden kan ge skilda förutsättningar för fostran och lärande. Under kursen behandlas också barn- och ungdomskultur som villkor för undervisning och lärande, som exempelvis fritid, medier och nätkulturer.

Kunskaperna om läraruppdraget, värdegrundsarbetet och om ungas livsvillkor bygger på aktuell forskning.

I skolans styrdokument klargörs lärarens uppdrag som förmedlare av demokratiska värderingar. Kursen kommer att fördjupa kunskapen om hur detta uppdrag kan genomföras i en förskola och skola som präglas av mångfald.  Kursen bidrar till en medvetenhet om läraruppdraget i allmänhet och skolans värdegrund och fostransuppdrag i synnerhet – en medvetenhet som studenten ska kunna ha med sig, förhålla sig till och fördjupa under kommande studier, VFU och yrkesliv.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande

Kunskap och förståelse
- Visa grundläggande kunskap om vad relevanta styrdokument säger om lärarens uppdrag, med särskilt fokus på förskolans och skolans värdegrund och fostransuppdrag
- Visa grundläggande förståelse för begreppen värdegrund, demokrati, människosyn, etik och likabehandling
- Visa grundläggande kunskap om betydelsen av barns och ungas sociala och kulturella bakgrund och de konsekvenser den kan få för arbetet i förskola och skola
- Visa grundläggande kunskap om vad kulturell mångfald innebär för det dagliga livet i förskola och skola
- Visa grundläggande kunskap om, och kunna förstå innebörden av, de principer som utgör lärares yrkesetik
- Visa grundläggande kunskaper om hur olika former av mångfalds- och värdegrundsarbete bedrivs i förskola och skola

Färdighet och förmåga
- Visa förmåga att analysera och reflektera över innebörden i skolans värdegrund
- Visa förmåga att reflekterande och självständigt kunna tillämpa skolans styrdokument i konkreta situationer
- Visa förmåga att använda kunskap om barns och ungdomars sociala och kulturella bakgrunder i tillämpningen av skolans styrdokument

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- Visa att hon/han kan förhålla sig till hur skolans styrdokument och värdegrund är tillämpliga i olika sammanhang
- Visa att hon/han kan identifiera möjliga konflikter mellan a)olika komponenter i skolans värdegrund, b)olika principer i lärares yrkesetik, och c)olika mål i skolans värdegrund, och på ett reflekterande sätt förhålla sig till sådana konflikter i konkreta situationer

Behörighetskrav

Univ: Genomgången kurs "Kunskap, undervisning, lärande 1" 10 hp

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och olika typer av gruppövningar. Föreläsningar ger studenten stöd att uppnå de förväntade studieresultat som handlar om att kunna visa ”grundläggande kunskaper”, men syftar också att introducera studenter till problematisering, analys, kritisk granskning och värdering. Seminarier och gruppövningar ger stöd att uppnå de förväntade studieresultat som handlar om färdigheter, förmågor och förhållningssätt.

När studenterna är uppdelade i grupper kommer gruppindelningen att göras utifrån studenternas examensinriktning.

Examination

Examinationen består av två skriftliga salsskrivningar, två obligatoriska caseseminarier samt en reflektionsuppgift kopplad till den elektroniska portföljen.
Syftet med skrivsalstentamen är att garantera att varje students kunskaper och reflektionsförmåga synliggörs och kan bedömas med säkerhet.

Caseseminariet syftar till att examinera färdigheter och förhållningssätt. Studenterna ska självständigt kunna identifiera såväl svårigheter som möjligheter i lärarens arbete med att tillämpa skolans styrdokument, samt diskutera hur sociala och kulturella förhållanden i samhället inverkar på livet i skolan. Varje caseseminarium läggs upp så att fyra studenter arbetar med en realistisk situation där problematiska frågor kring kursens innehåll behandlas. Det kan t ex vara frågan om hur skolan ska förhålla sig till om ett parti vars program strider mot skolans värdegrund ändå kan tillåtas propagera i skolan, hur odemokratiska eller invandrarfientliga åsikter får och kan bemötas, hur konflikter mellan elever baserat på olika religiösa eller kulturella föreställningar får och kan hanteras eller hur frågor kring olika former av familjekonstellationer får och kan besvaras. Själva examinationen sker antingen genom att ett antal frågor distribueras i förväg och svaren insamlas före själva case-diskussionen, eller genom att caseseminariet sammanfattas med hjälp av en inlämningsuppgift som ska vara klar några dagar senare, när reflektionerna hunnit mogna. Vid caseseminarierna kommer studenterna att arbeta i grupper baserade på studenternas examensinriktning och uppgifterna är riktade till respektive examensinsriktning.

Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studenternas tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.

I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg.

För betyget väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes analytiska och problematiserande förmåga.

Tillgodoräknande
Tillgodoräknande av del av kurs beslutas av betygsättande lärare. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av kanslichefen för Umeå School of Education (USE). Blankett för tillgodoräknande www.umu.se/blankett/SA