Kunskap, undervisning och lärande I, 10 hp

Innehåll

Kursen ger en bred introduktion till frågor om kunskap, undervisning och lärande.  Den ger en förberedelse både till fortsatt akademisk utbildning och till yrkesverksamhet som lärare i förskola och skola, en verksamhet som innehåller såväl pedagogiska arbetsmoment med barn och elever som egen fortbildning och gemensam verksamhetsutveckling.  I särskilt fokus för kursen står förskolans och skolans uppdrag att förmedla kunskap och stimulera kunskapsutveckling.

Kursen ger en översiktlig introduktion till lagar och styrdokument rörande förskolan, skolan och skolans kunskapsuppdrag.  Den introducerar begrepp, teorier och rön inom kunskaps- och vetenskapsteori, utvecklingspsykologi samt pedagogik.   Teman som behandlas inkluderar vad kunskap är och vilka former av kunskap som finns, vetenskapliga metoder (såväl kvantitativa som kvalitativa), modeller för kognitiv utveckling, läroplansteorier, och praktisk lärarkunskap.

Kursen innehåller vidare en praktisk orientering rörande resurser för lärares utbildning och fortbildning, samt verksamhetsutveckling inom förskola och skola.  Resurser som introduceras inkluderar universitetsbiblioteket, officiell statistik rörande utbildningsväsendet och andra internetresurser.  Kursen ger också grundläggande praktiska redskap för att värdera informationskällor i form av källkritik, argumentationsanalys och statistik.
Kursmomenten bygger på aktuell forskning.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande

Kunskap och förståelse
- visa översiktlig kunskap om lagar och styrdokument rörande förskolans och skolans uppdrag, samt en fördjupad kunskap om och förståelse för förskolans och skolans kunskapsuppdrag;
- visa god förståelse för olika kunskapsbegrepp och kunskapsformer, samt hur dessa förhåller sig till begrepp som sanning, goda skäl, tillförlitlighet, och objektivitet;
- visa grundläggande förståelse för skillnaderna mellan vetenskap, pseudovetenskap, och icke-vetenskap;
- visa grundläggande förståelse för olika vetenskapliga metoder, såsom kvantitativa och kvalitativa metoder, samt vilken roll hypoteser, teorier, observationer och statistisk metodologi spelar i dessa;
- visa grundläggande kännedom om olika teoretiska modeller för medvetande och inlärning samt om klassiska och samtida teorier rörande kognitiv, social, emotionell och språklig utveckling;
- visa grundläggande kännedom om metoder för att studera arvets och miljöns betydelse för individers utveckling, och om resultat från studier av detta;
- visa grundläggande kunskap om läroplansteoretiska frågeställningar och teorier;
- visa grundläggande kännedom om faktorer relevanta för kunskapsförmedling i förskolan och skolan, såsom ramfaktorer, olika dimensioner av kommunikationssituationen, samt planering, målsättningar och uppföljning;
- visa kännedom om aktuella forskningsrön med relevans för undervisningspraktik, såsom forskning om olika examinationsformers betydelse för inlärning.

Färdighet och förmåga
- visa grundläggande förmåga att resonera kring frågor rörande kunskapens relation till olika perspektiv, såsom genusperspektiv och etniska perspektiv, samt hur dessa frågor förhåller sig till möjligheten av allsidig och objektiv kunskap;
- visa grundläggande orientering om kunskapsresurser av betydelse för verksamhetens och det egna yrkets utveckling, såsom universitetsbiblioteket, Sveriges officiella statistik inom utbildningsväsendet, och andra resurser på internet;
- kunna tillämpa grundläggande metoder för informationsvärdering, såsom redskap från argumentationsanalys, statistisk metodologi, och källkritik i vid mening;
- visa grundläggande förmåga att kommunicera kunskaper och analyser skriftligt och muntligt;

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- visa en grundläggande repertoar av verktyg för att reflektera kring utbildningsfilosofiska frågor, såsom frågor kring förskolans och skolans syfte och värde, med särskilt fokus på frågor om förskolans och skolans kunskapsuppdrag;
- visa en grundläggande repertoar av verktyg för att reflektera över och analysera målsättningar och metoder rörande såväl det egna lärandet och den egna utbildningen som den egna lärargärningen.
 

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar och paneldiskussioner.  All undervisning är examinationsförberedande. Föreläsningar ger studenten stöd att uppnå de förväntade studieresultat som handlar om att kunna visa ”grundläggande kunskaper”, men syftar också att introducera studenter till problematisering, analys, kritisk granskning och värdering. Gruppövningarna ger stöd att uppnå de förväntade studieresultat som handlar om färdigheter, förmågor och förhållningssätt, men syftar även till att förankra mer faktabaserade inslag.

När studenterna är indelade i grupper kommer gruppindelning ske utifrån studentens examensinriktning.
 

Examination

Examinationen består av tre skrivsalstentamina, en muntlig presentation och en skriftlig inlämningsuppgift.  Syftet med skrivsalstentamen är att garantera att varje students kunskaper och reflektionsförmåga synliggörs och kan bedömas med säkerhet. Den första tentamen innehåller dels en kontroll av grundläggande faktakunskaper rörande lagar och styrdokument med tyngdpunkt på de olika skolnivåernas kunskapsuppdrag, dels en del om kunskap och vetenskap.  Den andra tentamen examinerar färdighet och förmåga till informationsinsamling och informationsvärdering. Den tredje tentamen ligger i slutet av kursen och innehåller frågor som examinerar grunder i didaktik, läroplansteori, utvecklingspsykologi samt medvetande och inlärning. Genom en muntlig presentation och en skriftlig inlämningsuppgift examineras avsnittet om språkutveckling.

Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studenternas tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.

I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.
Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg.

För betyget väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes analytiska och problematiserande förmåga.

Tillgodoräknande
Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/.