Huvudområden och successiv fördjupning:
Matematik: Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav
Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd
Ansvarig institution: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik
Beslutad av: Fakultetsnämnden för lärrutbildning, 2006-10-09
Innehåll
Kursen behandlar teorier om förberedande och grundläggande matematiklärande och undervisning. Vidare behandlas kommunikation och betydelsen av utvecklande matematiska miljöer som bygger på styrdokumentens intentioner om lärande i matematik.
Förväntade studieresultat
För godkänd kurs skall den studerande kunna:
förklara och särskilja olika perspektiv på barns matematiska utveckling och ställa dessa i relation till olika styrdokument i skolan
tillämpa kunskaper om de teorier som ligger till grund för de vanligaste inlärningsmetoderna i matematik
analysera och synliggöra det egna matematiska tänkandet
exemplifiera varierande arbetssätt och arbetsformer i arbetet med barns kunskapsutveckling i matematik
analysera, tolka och utveckla variationer i elevers tankeformer
granska svensk och internationell forskning inom matematikdidaktik
analysera pedagogiska hjälpmedel utifrån såväl form som innehåll.
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet
Undervisningens upplägg
Undervisningen ges i form av föreläsningar, workshop och seminarier
Obligatoriska moment är workshop och seminarier.
För distansundervisning: Undervisningen är upplagd med kursträffar vid Umeå
Universitet samt kontinuerlig First Class-kommunikation och andra distansöverbryggande
metoder
Examination
Olika former av muntliga och skriftliga redovisningar enskilt såväl i grupp som via dator och på universitet utgör grund för bedömning. Kursen avslutas med skriftlig tentamen.
På deltagande i seminarium ges betygen G eller U.
För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga examinerande delar och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultat¬en vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska inslag är godkända.
För betyget VG läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att tydliggöra och kritiskt diskutera samband mellan enskilda frågeställningar och i kursen behandlade teorier och synsätt.
För studerande som ej godkänts vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfällen (se universitets regelsamling). Antalet provtillfällen för kursen begränsas till totalt fem. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos fakultetsnämnden för lärarutbildning begära att annan lärare utses att bestämma betyg.
Tillgodoräknande av del av kurs beslutas av betygsättande lärare.
Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av fakultetsnämnden för lärarutbildningen.
Blankett för tillgodoräknande www.umu.se/blankett/SA
Litteratur
Giltig från:
2007 vecka 35
Litteraturlista. Gällande från och med höstterminen 2007 Ahlberg, Ann. m fl (2000). Matematik från början. Nämnaren Tema. Göteborg, NCM, Göteborgs universitet. Danielsson, Karin & Modin, Laila & Neuman, Dagmar (2000). Pröva med tal. Psykologiförlaget Emanuelsson, Göran. m fl (1996). Matematik ett kommunikationsämne. Nämnaren Tema. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet. Haug, Peter (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Skolverket Stockholm:Liber Rapporten kan laddas ner från www.skolverket.se/publikationer?id=471 Malmer, Gudrun (1999). Bra matematik för alla. Lund: Studentlitteratur Rockström, Birgitta (2000). Skriftlig huvudräkning. Stockholm: Bonnier utbildning Rönnberg, Irene & Rönnberg, Lennart. (2001). Minoritetselever och matematikutbildning. Skolverket Stockholm: Liber. Rapporten kan laddas ner från www.skolverket.se/publikationer?id=83 Skolverket (2000). Analysschema i matematik för åren före skolår 6. Stockholm: Liber Skolverket (2000). Diagnostiska uppgifter i matematik för användning i de tidiga skolåren. Stockholm: Liber Skolverket, Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002, Lusten att lära - med fokus på matematik. Skolverket rapport 221.Stockholm:Statens skolverk. Rapporten kan laddas ner från www.skolverket.se/publikationer?id=1148. SOU 2004:97 Att lyfta matematiken - intresse, lärande, kompetens. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer, 2004. Rapporten kan laddas ner från www.sweden.gov.se/content/1/c6/03/03/48/6a32dlc0.pdf. Sterner, Görel & Lundberg, Ingvar (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Skolverket Stockholm: Liber. Rapporten kan laddas ner från www.ncm.gu.se/index.php?name=litteratur-ncm-rapport _los_pdf Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. Finns för utskrift på adressen: www.skolutveckling.se/kvalitetsarbete_ledning/mal_och _styrdokument/läroplaner/ Kursplan i matematik för grundskolan. Finns för utskrift på adressen http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0506&infotyp=23&skolform=11&id=3873&extraId=2087. Artikelkompendium som kan köpas vid kursintroduktion. Referenslitteratur Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur Emanuelsson, Göran (red) (1991). Tal och räkning I. Lund: Studentlitteratur Gran, Bertil (1998). Matematik på elevens villkor. Lund. Studentlitteratur Johnsen Höines, Marit (1990). Matematik som språk. Stockholm: Utbildningsförlaget Ljungblad, Ann-Louise (1999). Att räkna med barn i specifika matematiksvårigheter. Varberg:Argument. Ljungblad, Ann-Louise (2001). Matematisk medvetenhet. Varberg: Argument. Magne, Olof (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. Malmer, Gudrun (1990). Kreativ matematik. Solna:Ekelund. Neuman, Dagmar (1988). Räknefärdighetens rötter. Stockholm: Utbildningförlaget. Neuman, Dagmar (1989). Landet längesen. Matte för 200-talet. Lärarhandledning. Stockholm:Utbildningsförlaget. Rystedt, Elisabeth & Trygg, Lena (2005). Matematikverkstad. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.
Malmer Gudrun Bra matematik för alla : nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. 2. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2002 : 240 s. : ISBN: 91-44-02402-9 Se Umeå UB:s söktjänst
