Undervisning och lärande - läroplansteori och didaktik (UVK), 7,5 hp

Innehåll

Med utgångspunkt i läroplansteori behandlas olika perspektiv på formulering, transformering och realisering av läroplaner. Teorier om lärande, kunskap och undervisning studeras och deras inbördes relationer analyseras. Vidare introduceras centrala begrepp inom det didaktiska fältet av relevans för planering och analys av undervisning. Kunskapsteoretiska perspektiv introduceras och relateras till frågan om vetenskap och beprövad erfarenhet som grund för lärares undervisning. Begreppet lärarkompetens problematiseras liksom förhållandet mellan undervisningsteori och undervisningspraktik.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för centrala läroplansteoretiska begrepp, 
• redogöra för och jämföra olika teorier om kunskap, lärande och undervisning, 
• redogöra för didaktiska frågeställningar av relevans för lärares undervisningsuppdrag, 

Färdighet och förmåga

• med utgångspunkt i läroplansteori analysera styrdokumentens och andra faktorers betydelse för didaktiska överväganden,
• diskutera relationen mellan undervisningsvetenskap och undervisningskonst samt betydelsen av olika lärarkunskaper för elevers lärande, 

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• granska olika didaktiska inriktningar och deras konsekvenser för lärande och undervisning. 

Behörighetskrav

Kunskaper inom skolans uppdrag, undervisning och lärande 15 hp, eller motsvarande. Behörig är också den som är antagen till VAL (SFS 2011:689) eller ULV (2008:1101) vilka regleras i särskilda förordningar och där den individuella studieplanen anger när kursen ska studeras.

Undervisningens upplägg

Läroplansteoretiska och didaktiska begrepp bearbetas genom föreläsningar, litteraturstudier och seminarier. I gruppövningar problematiseras och diskuteras olika faktorers betydelse för didaktiska beslut. I seminarier och enskilda bearbetningar granskas olika didaktiska perspektiv och deras konsekvenser för elevers lärande. Genom dessa undervisningsformer tränar studenten dessutom förmågan att följa kunskapsutvecklingen inom det utbildningsvetenskapliga området, göra självständiga och kritiska bedömningar samt söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. Undervisningsformerna utvecklar studenternas förutsättningar att bedriva yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet.

Examination

Studenten examineras genom:

1. Muntliga seminarier i mitten och slutet av kursen (U/G)
2. Individuell skriftlig uppgift i slutet av kursen (U/G/VG)

De muntliga seminarierna examineras som en helhet. 

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. Närvaro vid obligatoriska moment fordras för godkänt resultat på kursen, om inte annat anges i kurstillfällets gällande schema och studieguide.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

På hel kurs ges något av betygen Underkänt (U), Godkänt (G) eller Väl godkänt (VG).

Betyg på hel kurs sätts när alla examinationer är genomförda. För betyget G på hel kurs krävs G på samtliga examinerande delar. För betyget VG på hel kurs krävs G på samtliga muntliga seminarier och VG på individuell skriftlig uppgift.

Den som erhållit betyget G på kursen kan ej examineras för högre betyg. Den som utan godkänt resultat genomgått ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd.

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provtillfälle, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av den ordinarie examinationen har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

Övriga föreskrifter

I de fall kursen upphör att gälla eller om kursplanen genomgår större förändringar garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt denna kursplan under en tid av maximalt två år från att denna kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat erbjudas.