Engelskt namn: Assesment for Learning
Denna kursplan gäller: 2012-01-16 och tillsvidare
Kurskod: 6RV005
Högskolepoäng: 14
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Religionsvetenskap: Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Betygsskala: Tregradig skala
Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier
Beslutad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2011-04-27
Den övergripande målsättningen med denna kurs är att den studerade ska utveckla sin förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling samt förmåga att kommunicera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare. Kursen handlar om bedömningar som underlag för beslut och åtgärder i lärarens yrkespraktik. En viktig aspekt av bedömning är dess önskade och oönskade konsekvenser för till exempel den enskilde elevens motivation och lärande. Kursen är indelad i två moment som har för avsikt att ge en central och grundläggande kunskap om bedömningar i skolan samt en tillämpad och ämnesanknuten kunskap inom området bedömning för lärande. En övergripande kompetensuppföljning genomförs genom metareflektion i de studerandes individuella utvecklingsplaner (IUP) och portfolio. Reflektion görs med utgångspunkt i de formulerade förkunskaperna och lärandemålen i VFU 2 samt portfolions hela innehåll. Moment 1: Bedömningens centrala utgångspunkter, 10 hp Som en central utgångspunkt för en god bedömnings- och utvärderingskultur kommer studenten att bekanta sig med definitioner av bedömning och andra centrala begrepp. Begreppens utveckling och relationer kommer att behandlas, liksom bedömningsprocessens olika delar. Momentet kommer även att behandla generella modeller för bedömning som exempelvis summativa och formativa, norm- och kriterierelaterade bedömningar samt relationen mellan utbildningsmål, undervisning och bedömning. Vidare behandlas fördelar och nackdelar med olika bedömningssituationer och modeller för bedömning, med fokus på hur olika bedömningssituationer kan utformas för olika syften. Allmänna principer för utformning av prov behandlas också, och detta följs upp i Moment 2 med en ämnesspecifik del. Momentet har också ett fokus på definitioner och tillämpning av kvalitetskriterier för pedagogiska bedömningar, med sikte på att säkerställa tillförlitliga, relevanta, rättssäkra och etiskt försvarbara bedömningspraktiker. Kursmomentet behandlar olika typer av omdömen som resultat av bedömningar, och hur bedömningens syfte och användning kan motivera olika typer av omdömen. Särskilt kommer de formativa och betygssättande användningarna att behandlas. Den formativa användningen, ges en generell bas i moment 1 och följs upp med ämnesspecifika aspekter i moment 2. Individuella utvecklingsplaner, IUP, och portfolio, som metoder för formativ bedömning, behandlar såväl återkoppling (feedback) i relationen mellan lärare-elev såväl som relationen lärare-förälder. Den formativa och stödjande användningen kommer tillsammans med makt- och kontrollförhållanden att beaktas. När det gäller betyg behandlas såväl betygens roll och funktion i allmänhet som hur det svenska betygssystemet är utformat. Även här görs en ämnesspecifik anknytning i moment 2. Momentet behandlar och problematiserar även begrepp som utvärdering, uppföljning och kvalitetssäkring av undervisning och vad som är viktigt att tänka på vid en utvärdering. Momentet tar även upp de stora internationella komparativa studiernas syfte, utformning och resultat (t.ex. TIMSS och PISA). Dessutom behandlas forskning om vad som påverkar elevers prestationer i allmänhet. Moment 2: Bedömning för lärande inom religionskunskap, 4 hp Momentet kommer allmänt att ha en specifik utgångspunkt i de nationella måldokument som är styrande för undervisning och bedömning av måluppfyllelse i religionskunskap. Dessutom kommer bedömningsformer som är särskilt relevanta för ämnet att problematiseras genom att de studerande ges tillfälle att individuellt konstruera, värdera och kommunicera dessa instrument utifrån generella kvalitetskriterier. Vidare behandlas IUP och portfolio för dokumentation av elevers lärande, som metod i årskurserna 79, som formativ bedömning samt som underlag för kommunikation och samarbete mellan skola och vårdnadshavare. Ämnesspecifika traditioner problematiseras med utgångspunkt i nationella styrdokument för ämnet, liksom olika bedömningskulturer med fokus på formativ användning av bedömning och betygsättning och andra summativa omdömen i religionskunskap Fortsatt kompetensuppföljning med metaanalys En uppföljning av det övergripande reflektionsarbetet som initieras i kursen VFU II där de studerande i sin IUP, med utgångspunkt i de tidigare formulerade målen i UK I, genomfört en nulägesanalys och därefter utifrån kursmålen i VFU II respektive UK II formulerat konkretiserade mål för sitt eget lärande. Under arbetet med kurserna inom UK II samlar de studerande dokumentation, arbetsuppgifter, examinationer i sina respektive portfolios. I UK II:s slutskede genomför de studerande, i sin IUP, en metareflektion av sitt eget lärande utifrån hela portfolions innehåll, sina formulerade förkunskaper i IUP, kursmål samt lärande- och bedömningsteorier.
Moment 1: Bedömning för lärande ur ett teoretiskt perspektiv, 10 hp För godkänd kurs ska den studerande ha: Kunskap och förståelse - Om centrala begrepp och deras användning för bedömning, utvärdering och kvalitetssäkring. - Om relationen mellan utbildningsmål, undervisning och bedömning - Om hur internationella studier av elevers prestationer kan tolkas och användas - Om grundläggande principer för konstruktion, analys, tolkning, tillämpning och kommunicerande av olika typer av bedömningar - Om systematisk utvärdering, kompetensuppföljning och kvalitetssäkring Färdighet och förmåga avseende - Tillämpning av centrala kvalitetskriterier för en tillförlitlig och relevant bedömningspraktik - Dokumentation, analys och kommunikation av lärandesituationer och/eller lärandeprocesser med stöd av interaktiva medier. Värderingsförmåga och förhållningssätt kopplat till - En rättssäker och etisk försvarbar bedömningspraktik Moment 2: Bedömning för lärande inom [ämne], 4 hp För godkänd kurs ska den studerande: Kunskap och förståelse - Om måldokumentens styrande funktion för bedömning, utvärdering och kvalitetssäkring inom ramen för religionskunskap. Färdighet och förmåga avseende - Tillämpning av måldokument för summativa och formativa bedömningar samt för utvärdering inom ramen för religionskunskap; - Konstruera examinationsfrågor i skolämnet religionskunskap med utgångspunkt i kurserna Religionsvetenskap I, II och III; - Att kommunicera utfallet av bedömning och utvärdering för olika syften, för såväl elever som andra intressenter inom religionskunskap. Värderingsförmåga och förhållningssätt kopplat till - Värdera de konsekvenser bedömningar inom religionskunskap kan ha för elevers motivation, lärande och möjlighet till fortsatta studie- och yrkesval; - Värdera olika examinationsformers och frågors förmåga att bedöma olika kunskapskvaliteter i skolämnet religionskunskap.
Godkända kurser inom Den utbildningsvetenskapliga kärnan I och Religionsvetenskap I, II och III samt genomgången Kunskap, undervisning och lärande II.
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, gruppövningar samt handledning. Delar av kursen kan ges med stöd av informations- och kommunikationsteknik. Detta kan innebära specifika krav på viss teknisk utrustning och kompetens. Vissa undervisningsinslag kan vara obligatoriska och examinerande.
Studenten examineras, med stöd av digital portfolio, skriftligt och/eller muntligt. Examinationen kan ske löpande under kursen eller i slutet av kursen. Studentens prestationer kommer att bedömas i en tregradig betygsskala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För betyget Väl godkänd krävs förutom väl uppnådda studieresultat särskilt god förmåga till analys och problematisering. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på sammanlagt minst 75 % av examinationerna. För varje examinerande inslag anordnas ett ordinarie examinationstillfälle och ett andra examinationstillfälle i nära anslutning därtill. I regel ges vidare inför varje hösttermin därutöver, efter anmälan, möjlighet till ett tredje examinationstillfälle. Vid underkänt resultat hänvisas därefter studenten till examination nästa gång kurser ges. Examination baserad på samma kursplan som vid ordinarie examinationstillfälle garanteras två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. Den som godkänts i prov får inte genomgå förnyad prövning för högre betyg. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. Tillgodoräknande Studierektor beslutar om tillgodoräknande på kurs efter skriftlig ansökan. I ansökan ska anges vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgå lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution.