Samhällskunskap I, 60 hp

Innehåll

Moment 1. Demokrati och samhällle, 15 hp Democracy and society

Momentet börjar med en introduktion till politisk filosofi och politiska ideologier, vilken lägger de teoretiska grunderna för det andra delmomentet. Det senare delmomentet behandlar politik och förvaltning i Sverige och EU samt relationen mellan politik och förvaltning på olika politiska nivåer.

Kursmomentet är indelat i två delmoment:

Delmoment 1: Politisk filosofi och politiska ideologier (Political philosophy and political ideologies) (7,5hp/7,5 ECTS).Momentet tar sig an flera av de mest grundläggande frågeställningarna för mänsklig samvaro och ger en introduktion till studiet av politisk teori. Fokus ligger på politiska ideologier, både klassiska och moderna, där vi diskuterar och problematiserar centrala teman som t.ex. "människans natur", "frihet", "makt", "jämställdhet", "jämlikhet", "rättvisa", "demokrati", ”stat”, ”nation” och ”medborgarskap”. Genom att kritiskt granska ideologier och olika filosofers argumentation kring bland annat ovanstående begrepp diskuteras motsättningar i idéhistorien som också belyser en ständig spänning mellan konflikt och samarbete.

Delmoment 2: Politik och förvaltning i Sverige och EU (Politics and Administration in Sweden and the EU) (7,5hp/7,5 ECTS).Momentet inleds med att en bakgrund tecknas till det svenska politiska systemets utveckling. Därefter ges en översiktlig introduktion till det politiskt-institutionella systemet på olika nivåer "EU, staten, landstingen/regionerna och kommunerna" samt hur dessa olika nivåer länkar till varandra. Förhållandet mellan politik och förvaltning uppmärksammas särskilt. Kopplingar sker till den aktuella debatten om systemets problem och funktionssätt, särskilt i fråga om hur de olika nivåerna tillgodoser krav på en väl fungerande demokrati.

Moment 2. Samhällsekonomins grunder, 15 hp The foundations of economic development

Det övergripande syftet med kursen är att ge en grundläggande kunskap för hur enskilda aktörers agerande kan beskrivas och analyseras över tid, samt för hur samhällsekonomin fungerat/r och utvecklats/s på kort och lång sikt. Inom ramen för mikroekonomi behandlas; hur konsumenten och företagen löser sina resursfördelningsproblem, marknadsmekanismen och prisbildningsprocessen under olika marknadsformer. Inom ramen för makroekonomi analyseras centrala begrepp som hur inkomster och arbetslöshet utvecklas samt vilka möjligheter staten har att påverka utvecklingen med hjälp av ekonomisk politik. Ur detta perspektiv problematiseras också hur hushållen och den privata ekonomin påverkas av olika ekonomiska skeenden. Då män och kvinnors deltagande i samhällsekonomin kan se olika ut är en central del av kursen att diskutera, analysera olika skeenden och åtgärder utifrån ett genusperspektiv.

Moment 3. Sociala strukturer, social kategorisering och socialt handlande, 15 hp Social structures, social categories and agency

Momentet tar sin utgångspunkt i och breddar tidigare moments undervisning vad gäller medborgarskap, välfärdsstat och arbetsmarknad. Därefter lyfter vi fram både teoretiska diskussioner och empiriska exempel på social stratifiering, klass, etnicitet, genus och sexualitet. Under momentets avslutande del väver vi samman välfärdsstat, arbetsmarknad och social stratifiering genom att fokusera på olika teman, ex normer, normalitet och våld, relationen mellan arbete och familj, ungdom och kultur.

Ämnesdidaktisk strimma: Samhällskunskapsämnets förutsättningar och villkor diskuteras; aktuella styrdokument och skolans och högskolans uppdrag behandlas. Ämnets centrala mål och plats i skolan belyses. Hur ämneskunskaper kan transformeras till skolkunskaper behandlas i diskussioner och genom olika former av praktisk tillämpning. Såväl urvals- som metod- och bedömningsfrågor behandlas i nära integration till det ämnesteoretiska innehållet.

Moment 4. Verksamhetsförlagd utbildning och samhällsdidaktik, 15 hp School-based studies and the teaching and learning of social sciences
Studenten introduceras i samhällskunskapsämnets historik och karaktär och olika perspektiv på ämnet presenteras. Med hjälp av didaktiska verktyg behandlas transformeringen av samhällsvetenskaplig kunskap till samhällskunskap som skolämne.
Momentet behandlar planering av undervisning och frågor om innehåll och metoder. I momentet ingår 8 veckor VFU (verksamhetsförlagd utbildning)

Förväntade studieresultat

Moment 1. För godkänt moment skall den studerande kunna:
- återge grunddragen för den politiska filosofins historia och de politiska ideologiernas uppkomst och utveckling samt redogöra för hur moderna politiska diskussioner har en motsvarighet i gångna tiders politiska filosofi
- förstå, diskutera och argumentera kring centrala teman inom politisk filosofi
- jämföra, kontrastera och kritiskt granska såväl klassiska politiska idéer som mer moderna
- skriftligt och muntligt framföra en stundpunkt som föreslår, motiverar och försvarar en viss styrelseform samt kritiskt granska andra ståndpunkter utifrån en given ideologisk utgångspunkt
- översiktligt beskriva det svenska systemet för politik och förvaltning på olika nivåer, EU:s politiska system samt länkarna mellan dessa
-återge huvuddragen i den svenska författningspolitiska utvecklingen under de senaste 200 åren
- redogöra för samhällskunskapsämnets centrala mål och syften i grundskolan och gymnasium (ämnesdidaktik)
- redogöra för olika tänkesätt kring samhällskunskap bland lärare och elever (ämnesdidaktik)
- analysera orsaker till och konsekvenser av institutionella val
- redovisa självständiga arbeten på ett strukturerat sätt, såväl skriftligt som muntligt, inom givna tids- och utrymmesramar
- visa en grundläggande förståelse för olika teoretiska perspektiv inom statsvetenskap
- delta aktivt och självständigt i muntliga diskussioner
- transformera de teoretiska kunskaperna om demokrati och samhälle till undervisning i skolämnet samhällskunskap (ämnesdidaktik)
- reflektera över och kritiskt förhålla sig till konsekvenser av institutionella val

Moment 2. För godkänt moment skall den studerande kunna:
- redogöra för grundläggande mikro- och makroekonomisk teori igår och idag
- redogöra för vilka ekonomiska drivkrafter det finns bakom olika samhällsfenomen
- applicera relevanta ekonomiska teorier på olika ekonomiska samhällsfrågor idag
- anlägga ett genusperspektiv på samhällsekonomiska problem över tid - analysera ekonomiska begrepp/storheter utifrån statistiska data
- transformera de teoretiska kunskaperna om samhällsekonomins grunder till undervisning i skolämnet samhällskunskap
- konstruera examinationsfrågor i skolämnet samhällskunskap med utgångspunkt från kunskaperna om samhällsekonomins grunder
- analysera begreppsbaserad undervisning för utveckling av elevers tänkande i ämnet samhällskunskap
- kritiskt kunna granska och förstå hur olika ekonomiska drivkrafter påverkar samhället

Moment 3. För godkänt moment skall den studerande kunna:
- redogöra för teorier kring samt aktuella problemområden vad gäller medborgarskap, välfärdsstat och arbetsmarknad
- redogöra för några centrala sociologiska analytiska kategoriseringar
- förstå och relatera samhällsvetenskaplig forskning och debatt till social kategorisering
- redogöra för diskussioner kring normer och normalitet, relationen mellan arbete och familj samt ungdom och kultur
- söka, sammanställa och kritiskt granska information om aktuella samhällsfrågor
- självständigt och kritiskt applicera teoretiska perspektiv kring välfärdsstat, arbetsmarknad och sociologiska kategoriseringar på ett utvalt empiriskt område
- kunna söka vetenskapliga artiklar inom ett givet område
- kunna redogöra för samt kritiskt granska vetenskapliga artiklar
- ha skrivit två forskningsöversikter i akademisk form kring en avgränsad frågeställning inom presenterade teman
- strukturera och levandegöra undervisningsmaterial om en aktuell samhällsfråga utifrån samhällskunskapsdidaktiskt grundade val
- formulera relevanta frågor, uppgifter, examinationer  samt applicera  kunskapskrav  i undervisningsmaterialet om en aktuell samhällsfråga utifrån vald målgrupp
- reflektera och kritiskt granska samhälleliga normer och värderingar,
- reflektera och kunna förhålla sig till sin egen kommande medelklassposition i relation till en klassmässigt heterogen vgrupp,
- reflektera och kunna förhålla sig till sin egen etniska tillhörighet och sexuella läggning i relation till en elevgrupp med skilda tillhörigheter och läggningar

Moment 4. För godkänt moment skall den studerande kunna:
- formulera mål för undervisningen i samhällskunskap utifrån gällande styrdokument och
elevernas förkunskaper samt motivera att val av innehåll och metod är relevanta för att nå
målen.
- utifrån relevanta ämneskunskaper begripliggöra lärostoffet för eleverna och leda lärandet.
-genomföra undervisning som involverar eleverna i behandlingen av innehållet.
- analysera egen och andras undervisning med hjälp av olika didaktiska begrepp och
modeller.

Behörighetskrav

Ma B, Nk A, Sh A (områdesbehörighet 16 med ett eller flera undantag)

Undervisningens upplägg

Moment 1-3.
Undervisningen består av lärarledd undervisning i form av såväl föreläsningar som seminarier och olika övningar; arbete i grupp, samt individuellt arbete i form av litteraturstudier, förberedelser för seminarier, övningar och tentamina.

Moment 4.
Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och obligatoriska metodövningar. I momentet ingår VFU.
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är en obligatorisk del av momentet som är skolförlagd och innebär att studenten aktivt deltar i lärarens arbetsdag, och under handledning planerar och genomför egen undervisning.
För att påbörja moment 4 krävs att den studerande har godkänt på minst 30 hp av kursen.

Examination

Moment 1-3
Examination sker genom seminariedeltagande som kräver individuella och/eller gruppvisa förberedelser samt skriftliga examinationsuppgifter.

Moment 4:
Den studerandes kunskaper och färdigheter prövas under VFU genom observation och samtal kring planering och genomförande av undervisning, samt skriftlig rapport. Examination sker efter samtal med lokal lärarutbildare. För betyget väl godkänt läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att skapa stimulerande lärandesituationer samt förmåga att analysera sin undervisning utifrån skilda perspektiv.

Student har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Undantag från denna regel kan t.ex. vara då kursen har genomgått grundläggande vetenskapliga förändringar. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b §). Begäran om byte av examinator görs hos Fakultetsnämnden för lärarutbildning.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande av moment/delar av kurs beslutas av betygsättande lärare. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av kanslichefen för Umeå School of Education (USE). Blankett för tillgodoräknande www.umu.se/blankett/SA.

Övriga föreskrifter

Varje moment avslutas med utvärdering.