Engelskt namn: Assessment for Learning
Denna kursplan gäller: 2013-01-21 och tillsvidare
Kurskod: 6SH304
Högskolepoäng: 14
Utbildningsnivå: Grundnivå
Betygsskala: Tregradig skala
Ansvarig institution: Pedagogiska institutionen
Beslutad av: Prefekten, 2018-04-26
Den övergripande målsättningen med denna kurs är att den studerade ska utveckla sin förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling samt förmåga att kommunicera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare. Kursen handlar om bedömningar som underlag för beslut och åtgärder i lärarens yrkespraktik. En viktig aspekt av bedömning är dess önskade och oönskade konsekvenser för till exempel den enskilde elevens motivation och lärande. Kursen är indelad i två moment som har för avsikt att ge en central och grundläggande kunskap om bedömningar i skolan samt en tillämpad och ämnesanknuten kunskap inom området bedömning för lärande. En övergripande kompetensuppföljning genomförs genom metareflektion i de studerandes individuella utvecklingsplaner (IUP) och portfolio. Reflektion görs med utgångspunkt i de formulerade förkunskaperna och lärandemålen i VFU II samt portfolions hela innehåll. MOMENT 1: BEDÖMNINGENS CENTRALA UTGÅNGSPUNKTER, 10 hp Som en central utgångspunkt för en god bedömnings- och utvärderingskultur kommer studenten att bekanta sig med definitioner av bedömning och andra centrala begrepp. Begreppens utveckling och relationer kommer att behandlas, liksom bedömningsprocessens olika delar. Momentet kommer även att behandla generella modeller för bedömning som exempelvis summativa och formativa, norm- och kriterierelaterade bedömningar samt relationen mellan utbildningsmål, undervisning och bedömning. Vidare behandlas fördelar och nackdelar med olika bedömningssituationer och modeller för bedömning, med fokus på hur olika bedömningssituationer kan utformas för olika syften. Allmänna principer för utformning av prov behandlas också, och detta följs upp i Moment 2 med en ämnesspecifik del. Momentet har också ett fokus på definitioner och tillämpning av kvalitetskriterier för pedagogiska bedömningar, med sikte på att säkerställa tillförlitliga, relevanta, rättssäkra och etiskt försvarbara bedömningspraktiker. Kursmomentet behandlar olika typer av omdömen som resultat av bedömningar, och hur bedömningens syfte och användning kan motivera olika typer av omdömen. Särskilt kommer de formativa och betygssättande användningarna att behandlas. Den formativa användningen, ges en generell bas i moment 1 och följs upp med ämnesspecifika aspekter i moment 2. Individuella utvecklingsplaner, IUP, och portfolio, som metoder för formativ bedömning, behandlar såväl återkoppling (feedback) i relationen mellan lärare-elev såväl som relationen lärare-förälder. Den formativa och stödjande användningen kommer tillsammans med makt- och kontrollförhållanden att beaktas. När det gäller betyg behandlas såväl betygens roll och funktion i allmänhet som hur det svenska betygssystemet är utformat. Även här görs en ämnesspecifik anknytning i moment 2. Momentet behandlar och problematiserar även begrepp som utvärdering, uppföljning och kvalitetssäkring av undervisning och vad som är viktigt att tänka på vid en utvärdering. Momentet tar även upp de stora internationella komparativa studiernas syfte, utformning och resultat (t.ex. TIMSS och PISA). Dessutom behandlas forskning om vad som påverkar elevers prestationer i allmänhet. MOMENT 2: BEDÖMNING FÖR LÄRANDE INOM SAMHÄLLSKUNSKAP, 4 hp Momentet kommer allmänt att ha en specifik utgångspunkt i de nationella måldokument som är styrande för undervisning och bedömning av måluppfyllelse i samhällskunskap. Dessutom kommer bedömningsformer som är särskilt relevanta för ämnet att problematiseras genom att de studerande ges tillfälle till att individuellt konstruera, värdera och kommunicera dessa instrument utifrån generella kvalitetskriterier. IUP och portfolio som metod i åk 7-9 för dokumentation av elevers lärande, som formativ bedömning samt underlag för kommunikation och samarbete mellan skola och vårdnadshavare. FORTSATT KOMPETENSUPPFÖLJNING MED METAANALYS En uppföljning av det övergripande reflektionsarbetet som initieras i kursen VFU II där de studerande i sin IUP, med utgångspunkt i de tidigare formulerade målen i UK I, genomfört en nulägesanalys och därefter utifrån kursmålen i VFU II respektive UK II formulerat konkretiserade mål för sitt eget lärande. Under arbetet med kurserna inom UK II samlar de studerande dokumentation, arbetsuppgifter, examinationer i sina respektive portfolios. I UK II:s slutskede genomför de studerande, i sin IUP, en metareflektion av sitt eget lärande utifrån hela portfolions innehåll, sina formulerade förkunskaper i IUP, kursmål samt lärande- och bedömningsteorier.
MOMENT 1: BEDÖMNINGENS CENTRALA UTGÅNGSPUNKTER, 10 hp För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse - redogöra för centrala begrepp och deras användning för bedömning, utvärdering och kvalitetssäkring - beskriva relationen mellan utbildningsmål, undervisning och bedömning - redogöra för systematisk utvärdering, kompetensuppföljning och kvalitetssäkring - redogöra för hur internationella studier av elevers prestationer kan tolkas och användas Färdighet och förmåga avseende - tillämpa och kommunicera grundläggande principer för konstruktion, analys, tolkning olika typer av bedömningar - tillämpa centrala kvalitetskriterier för en tillförlitlig och relevant bedömningspraktik - dokumentera, analysera och kommunicera lärandesituationer och/eller lärandeprocesser med stöd av interaktiva medier Värderingsförmåga och förhållningssätt - analysera och argumentera för en rättssäker och etisk försvarbar bedömningspraktik MOMENT 2: BEDÖMNING FÖR LÄRANDE INOM SAMHÄLLSKUNSKAP, 4 hp För godkänd kurs ska den studerande: Kunskap och förståelse - redogöra för måldokumentens styrande funktion för bedömning, utvärdering och kvalitetssäkring inom ramen för samhällskunskap - redogöra för de konsekvenser bedömningar inom samhällskunskap kan ha för elevers motivation, lärande och möjlighet till fortsatta studie- och yrkesval Färdighet och förmåga - konstruera examinationsfrågor i skolämnet samhällskunskap med utgångspunkt från kurserna i Samhällskunskap I, II och III - tydliggöra och kommunicera utfallet av bedömning och betygssättning för såväl elever som andra intressenter inom samhällskunskap Värderingsförmåga och förhållningssätt - värdera olika examinationsformers och examinationsfrågors förmåga att bedöma olika kunskapskvaliteter i skolämnet samhällskunskap - kritiskt argumentera för metareflektionens betydelse för att synliggöra och bedöma lärprocesser i relation till kunskapsmål
För ämneslärare 7-9: Godkänt på UK I, Samhällskunskap I, II samt genomgången Kunskap, undervisning och lärande II.För ämneslärare gymnasiet: Godkänt på UK I, Samhällskunskap I, II och III samt genomgången Kunskap, undervisning och lärande II.
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, gruppövningar samt handledning. Delar av kursen kan ges med stöd av informations- och kommunikationsteknik. Detta kan innebära specifika krav på viss teknisk utrustning och kompetens. Vissa undervisningsinslag kan vara obligatoriska och examinerande.
Studenten examineras, med stöd av digital portfolio, skriftligt och/eller muntligt. Examinationen kan ske löpande under kursen eller i slutet av kursen. Studentens prestationer kommer att bedömas i en tregradig betygsskala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För betyget väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att föra samman olika innehållsliga delar till helhetsperspektiv och relatera detta till lärares vetenskapliga och professionella förhållningssätt. Välgrundade tolkningar och kritisk analys är centrala. För att få väl godkänd på hel kurs krävs väl godkänd på minst 7,5 högskolepoäng. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med en annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov vid totalt minst 5 provtillfällen. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller delar av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande av del av kurs beslutas av studierektor vid kursansvarig institution efter skriftlig ansökan. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgå lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av kanslichefen för Umeå School of Education (USE). Blankett för tillgogoräknande www.umu.se/blankett/SA
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution.