Bredden gjorde valet enkelt – Johanna läser industriell ekonomi

– Många vet inte vad en ingenjör gör och den bild de har kan vara både stereotyp och luddig, säger Johanna Birgersdotter. Under sina studier till civilingenjör i industriell ekonomi har hon startat nätverket Glimtin för att inspirera unga tjejer att bli ingenjörer.

Bild: Anna-Lena Lindskog

– Jag har alltid varit intresserad av väldigt mycket. Industriell ekonomi kändes som en utbildning där jag inte behövde snäva in mig direkt, utan kunde förstå lite av allt – både teknik, ekonomi och hur saker faktiskt används i samhället, säger hon.

I skolan var Johanna en typisk ”duktig flicka” som lärarna gärna satte mellan två högljudda grabbar. Hon tyckte om de flesta ämnen och på fritiden hade hon tusen järn i elden. Alla kvällar i veckan var inbokade för alltifrån sport till konstnärliga aktiviteter.

– Jag har aldrig haft lätt för mig i skolan, jag har fått jobba väldigt mycket för det. Jag hade ganska svårt att stava, det var jobbigt att skriva. Men, jag har alltid gjort bra ifrån mig och satsat på höga betyg. Det spelar kanske också in att jag vuxit upp i en lärarfamilj.

Betald praktik genom Tekniksprånget

Inför gymnasiet funderade hon på allt ifrån frisör till VVS och ekonomi, men fastnade efter en praso för teknikprogrammet.

– Jag gillade kulturen där, på prason blev jag inkastad i en CAD-lektion och fick testa på det själv direkt. 

Efter gymnasiet deltog hon i Tekniksprånget och gjorde betald praktik på ABB i Umeå. Där blev hon kvar, chefen lovade fortsatt jobb på timtid i den utsträckning som passade henne – bara Johanna i sin tur lovade att plugga vidare till civilingenjör. 

– Att få komma ut i arbetslivet var det roligaste jag gjort!

På ABB fick hon testa på olika uppgifter, från programmering till att bland annat jobba med processbilder, där hela fabriker visualiseras med sådant som belysning, ventilation och styrning av maskiner. Hon var med och ledde ABB:s arbete med att bygga styrsystem under uppbyggnaden av Northvolts fabrik i Skellefteå, samt utförde service på robotar i andra industrier.

Nervöst inför första större tentan

Johanna Birgersdotter valde civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi för att förutom matematik och teknik få med ledarskap och projektledning i sin utbildning. Hon är mestadels nöjd med utbildningen, men hade gärna sett en ännu tydligare ledarskaps- och entreprenörsinriktning.

Studierna på civilingenjörsprogrammet har periodvis varit krävande, särskilt i början.

– Det var pirrigt, mycket press på att ”allt” skulle gå bra och det kändes som att man måste hitta sin bästa kompis på en gång. Det var nervöst inför första större tentan och jag minns att jag skakade i hela kroppen när vi fick tillbaka resultatet. Och så hade det ändå gått mycket bättre än jag hade trott.

Efter hand inser man att det inte är så läskigt att plugga på universitet, säger Johanna. 

– Är man van att vara högpresterande blir det en omställning. Jag hade aldrig haft sämre än C på ett prov på gymnasiet och att gå från det till att acceptera att man kan kugga på något är svårt. Men, sedan kommer man in i det och det löser sig, nästan alla kuggar någon gång.

”Ingenjörer finns överallt”

Under utbildningen har hon fått en co-op-plats på Holmen Skog, där hon under första sommaren arbetat med tekniska lösningar kopplade till mätning av virke och bildanalys.

– Det var ett jättebra exempel på att ingenjörer finns överallt. Jag jobbade i ett team med både dataanalytiker och jägmästare. Det var väldigt häftigt och det kändes att de också var väldigt måna om att man som student kom in med nya fräscha ögon.

Vid sidan av studierna har Johanna också engagerat sig starkt i frågor om kompetensförsörjning och jämställdhet inom teknik – bland annat genom initiativet Glimtin, som hon startat för att inspirera yngre tjejer att våga välja tekniska utbildningar. 

Läs mer om Johannas initiativ Glimtin

– Många vet inte vad en ingenjör gör och den bild de har kan vara både stereotyp och luddig. Vi behöver konkretisera mer, visa hur teknik fungerar i verkligheten, hur behoven i arbetslivet ser ut och vilken mångfald av roller som ingenjörer kan ha.

När examen närmar sig blickar hon både söderut och hemåt.

– Jag skulle vilja bo i Stockholm ett tag, men samtidigt är norra Sverige väldigt viktigt för mig. Jag vill hem och det är Jokkmokk, där min familj fortfarande har kvar sitt hus. Drömmen är att kunna kombinera karriär med ett lugnare liv här uppe.