Engelskt namn: Programme for civil work
Denna utbildningsplan gäller: HT19 och fram till HT20 (nyare version av utbildningsplanen finns)
Utbildningsplan för program med start HT20
Utbildningsplan för program med start innan HT20
Programkod: HGCIA
Högskolepoäng: 180
Diarienummer: FS3.1.3-1650-17
Ansvarig fakultet: Humanistiska fakulteten
Beslutad av: Rektor, 2018-10-16
Grundläggande behörighet
Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en filosofie kandidatexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor. Filosofie kandidatexamen översätts på engelska till Degree of Bachelor of Arts. Examen utfärdas i huvudområdet etnologi med inriktning mot civilt arbete.
(Högskolelagen 1 kap 8 §) Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten:
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten:
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten:
Det övergripande målet är att studenten efter utbildningen skall ha tillägnat sig de teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för kvalificerat arbete inom det civila samhället och andra närliggande sektorer. Studerande skall även kunna tillämpa relevanta teoretiska perspektiv och vetenskapliga metoder för att självständigt kunna studera och analysera aspekter av sociala och kulturella problem och frågor i ett heterogent samhälle.
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen i etnologi med inriktning mot civilt arbete skall studenten:
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen i etnologi med inriktning mot civilt arbete skall studenten:
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen i etnologi med inriktning mot civilt arbete skall studenten:
Varje enskilt moment examineras fortlöpande genom muntliga och skriftliga uppgifter, både individuellt och i grupp. Uppgifterna kan bestå av till exempel fallstudier, utredningar och examinerande redovisning. Vidare sker examination genom författande av bland annat hemskrivningar, PM, fältrapport och uppsats. I övrigt ges undervisningen i form av föreläsningar, gruppövningar, seminarier och casearbeten samt praktik. Se vidare om examination i kursplanen för respektive termin.
Om inte annat anges i kursplanen för en viss kurs eller visst moment sker examination enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den student som godkänts i prov får ej undergå omprövning för högre betyg.
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen eller kontakta Studentcentrum/Examina.
Studenter som har 60 hp i avklarade kurser inom huvudområdena etnologi, kulturanalys, litteraturvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, museologi eller motsvarande kan bedömas som behöriga till termin 3 på programmet. Ta kontakt med programansvarig för information om hur man söker till senare del av program.
Studenten har rätt att överklaga beslut om avslag. Detta ska göras skriftligt till Överklagandenämnden för högskolan, inom tre veckor från den dag studenten fick ta del av beslutet. Studenten ska då skicka sin motivering och sitt önskemål om ändring till Umeå universitet som sedan skickar det vidare till Överklagandenämnden för högskolan.
Programmet för civilt arbete ger studenterna en bred kompetens för att arbeta inom eller i anslutning till civilsamhället i både ett nationellt och ett internationellt perspektiv. Ett tema som genomsyrar utbildningen är social hållbarhet i vid bemärkelse och vad detta kan innebära för civilsamhällets organisationer. Utbildningen ges i nära anslutning till det civila samhället och olika typer av humanitära organisationer, välgörenhetsorganisationer, privata stiftelser, idrottsföreningar och andra organisationer som inte är offentligt finansierade. Avsikten är också att programmet och dess upplägg i form av övningsuppgifter, casearbeten, projekt och examensarbeten ska ske i samverkan med den typen av aktörer. Programmet genomsyras även av ett vetenskapligt och normkritiskt förhållningssätt som innebär att studenterna tillägnar sig förmåga att undersöka konsekvenserna av olika sociala och kulturella kategoriseringsprocesser, inte minst de som drabbar människor i socioekonomiskt och kulturellt utsatta positioner. Vidare tillägnar sig studenterna både en generell kompetens och en specifik (individuell) profilkompetens genom hela utbildningen. Det senare möjliggörs genom att studenterna genomför profilanpassade övningsuppgifter i samråd med en profilhandledare.
År 1
Under programmets första år tillägnar sig studenterna både generell kunskap om grundläggande etnologiska perspektiv och begrepp, samt specifika kompetenser i frågor rörande demokrati och mänskliga rättigheter samt normkritiska perspektiv. Vidare tillägnar sig studenten kunskaper om civilsamhället, dess bakgrund, kännetecken och villkor. Här görs även internationella utblickar. Under år ett behandlas även berättande och kommunikation; deras sociala och kulturella betydelser samt konkreta utformning i form av t.ex. digitala strategier. Studenten introduceras dessutom i vardagslivets och civilsamhällets kulturmönster samt i utvärderingens roll i samhället och som praktik. Vidare ingår centrala etnologiska teorier och metoder, både för insamling och bearbetning av etnografiskt material, och hur de kan ligga till grund för en mindre undersökning.
År 2
År två innebär en fördjupning i programmets centrala teman. Här ingår fördjupade kunskaper i civilsamhället och dess framtida utmaningar i arbetet för ett hållbart samhälle. Vidare behandlas frågor rörande samverkan och samordning mellan civilsamhället och andra aktörer. Även ansvarsfrågor (”accountability”) i samverkansprojekt diskuteras. Därutöver innefattar år två perspektiv på makt och maktprocesser, och hur individers och gruppers egenmakt kan stärkas. Dessutom ingår kunskaper om grupprocesser och vad som kännetecknar processer av social mobilisering och samverkan i dagens samhälle. I anslutning till detta ges studenterna möjlighet att både teoretiskt och praktiskt förebygga och hantera konflikter. Vidare behandlas projektledning samt olika former av (demokratiskt) ledarskap. År två innebär också att studenten skapar sig en förståelse för hur organisationer fungerar, samt hur man kan arbeta med social innovation och kulturellt entreprenörskap.
År 3
Under år tre tillägnar sig studenterna fördjupade kunskaper i mediestrategier och digitala verktyg, vilka kan användas i bland annat marknadsförings- och kommunikationssyften inom ramen för civilsamhället. Studenterna fördjupar sig också i teoretiska perspektiv och speciellt i intersektionalitet. Studenterna ges även möjlighet att själva välja teoretisk inriktning som förberedelse till examensarbetet. Detsamma gäller fördjupningen i fältmetoder. Studenterna bedriver ett självständigt utformat fältarbete i syfte att samla in ett material till examensarbetet. Som en förberedelse till detta arbete, men också yrkeslivet i stort, tillägnar sig studenterna kompetenser i reflexivitet, som innebär både personlig, teoretisk och metodologisk självreflektion. Övergången till arbetslivet underlättas vidare genom att studenterna under såväl fältstudier som examensarbetet uppmuntras till samverkan med civilsamhället. En cirka 10 veckor lång praktikperiod bidrar också till att möjliggöra denna övergång.
Programöversikt
Baskurser
Termin 1. Perspektiv på civilsamhället
Termin 2. Tillämpad etnologi i civilsamhället
Termin 3. Civila strategier och social mobilisering
Termin 4. Civilt arbete i ett hållbart samhälle
Termin 5. Individuell fördjupning I
Termin 6. Individuell fördjupning II
Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring, studentfackliga uppdrag, militär grundutbildning enligt förordningen om militär grundutbildning eller uppskjuten ledighet enligt lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Ansökan om anstånd lämnas till Studentcentrum. Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.
Studieuppehåll innebär ett uppehåll i studierna som i förväg anmälts till högskolan av studenten. Om studenten bedöms ha särskilda skäl att få fortsätta studierna efter uppehållet ska universitetet besluta om att bevilja platsgaranti vid viss termin efter studieuppehållet. Med särskilda skäl avses medicinska, sociala eller andra skäl (till exempel föräldraledighet) som påverkar den studerandes möjligheter att fullfölja programmet i normal tid. Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.
Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programansvarig eller motsvarande.