Kulturanalysprogrammet, 180 hp

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Examen

Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en filosofie kandidatexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor. Examen utfärdas i huvudområdet kulturanalys.

Beskrivning av utbildningen på aktuell nivå

(Högskolelagen 1 kap 8 §) Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
   Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

   Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
följa kunskapsutvecklingen, och
utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2006:173).

Nationella mål för aktuell examen

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten:

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten:

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem, samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten:

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Lokala mål för aktuell examen

Kulturanalysprogrammet är ett treårigt kandidatprogram som ger generell kulturanalytisk kompetens med valbar profil. Målen med programmet är att den studerande skall uppnå en generell kompetens bestående av a) kulturanalys i teori och praktik, b) IT- och mediekunskap med fokus på tillämpning, c) avancerad muntlig och skriftlig framställningsförmåga, d) dokumenterad förmåga till såväl självständigt arbete som teamarbete, e) projektledarskap. Profilområdena är 1) ekonomi/ näringsliv/organisation, 2) vård/omsorg/skola samt 3) kulturliv/upplevelse/turism.

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen med inriktning mot kulturanalys skall studenten:

• uppvisa kännedom om centrala kulturanalytiska begrepp, materialinsamlings- och analysmetoder,
• visa förståelse för hur IT och medier kan användas kulturanalytiskt, och
• visa kännedom om och förståelse för hur grupper och projekt fungerar.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen med inriktning mot kulturanalys skall studenten:

• visa förmåga att genomföra kulturanalytiska undersökningar med hjälp av för kulturanalysen centrala begrepp, perspektiv och metoder,
• uppvisa färdigheter i att använda sig av IT och medier,
• visa förmåga till muntlig och skriftlig presentation,
• visa förmåga att utföra arbete självständigt eller i grupp, och
• visa färdighet i att såväl leda som delta i projekt.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen med inriktning mot kulturanalys skall studenten:

• visa förmåga att värdera och bedöma ett material, samt teoretiskt förhålla sig till detta.

Examinationsformer

Utbildningen ges i form av föreläsningar, grupparbeten, seminarier, datalab-övningar, muntliga och skriftliga presentationsövningar, case, problembaserat lärande, arbetsintegrerat lärande samt praktikperioder. Olika typer av examination förekommer, både muntligt och skriftligt, exempelvis redovisningar, grupptentamina, hemskrivningar, uppsatser och rapporter. Vid alla kunskaps-redovisningar läggs stor vikt vid såväl innehåll som språklig utformning.

Betyg

Om inte annat anges i kursplanen för en viss kurs eller visst moment sker examination enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Studerande som underkänts vid prov har möjlighet att delta i förnyat prov enligt de regler som anges i kursplanen. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Studerande som antagits till kurs skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till fyra år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator för att bestämma betyg för henne/honom.

Tillgodoräknande

Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.
 

Allmänt

Programmets omfattning är 180 högskolepoäng. År 1 har rubriken Kulturanalys och profilorientering, år 2 Kulturanalytisk fördjupning, och år 3 Kulturanalytiker i arbets- och samhällsliv. Varje läsår omfattar 60 hp kulturanalys. Casemetodik, problembaserat och arbetsintegrerat lärande utgör kontinuerliga inslag under hela utbildningen. Varje moment består av en basnivå med litteratur och undervisning gemensam för alla studerande. Utöver denna nivå differentieras kunskaperna i profilhänseende genom grupp- eller individbaserade litteraturval, fallstudier, praktikperioder och examensarbeten samt i vissa kursval.

År 1: Kulturanalys och profilorientering
År 1 behandlar grundläggande kunskap i ämnet kulturanalys, dess teoribildningar, centrala begrepp och profilområden (se 3.2). Grundläggande kunskaper om språkets betydelse för kulturanalys och arbetet som kulturanalytiker behandlas genom studier i språksociologi, språkproduktion och betydelse i vid mening. År 1 behandlar också kulturanalytiska metoder såsom intervjuer, deltagandeobservationer, diskurs- och bildanalys. Vidare ingår teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter i kunskapssökning i olika källor. Studenten tillägnar sig förmåga att genomföra datorstödda presentationer.

År 2: Kulturanalytisk fördjupning
År 2 innebär fördjupade teoretiska och metodologiska studier av centrala kulturanalytiska begrepp och perspektiv. Kulturella kategoriseringar utgående från ”Genus/sexualitet”, ”Social skiktning”, ”Plats/region/nation” samt ”Religion/etnicitet” behandlas, liksom kulturella kategoriers och kategoriseringars betydelser i samhälle och kultur. År 2 behandlar även informationssökning, informationspresentation och programvara, samt projekt, projektledarskap och organisationsteori. Året avslutas med studier i, och praktiserande av, kulturanalytiska metoder genom insamlande av material som sedan används i författandet av en vetenskaplig uppsats.

År 3: Kulturanalytiker i arbets- och samhällsliv
År 3 behandlar och ger grundläggande kunskaper i programmets tre profilområden. Fokus ligger på hur dessa profilområden kan förstås utifrån olika analytiska begrepp eller perspektiv såsom genus, klass, etnicitet, generation, makt, etik och demokrati. Vidare ingår att studenten tillsammans med lärare/handledare skall planera den kommande praktikperioden. Under årets andra hälft ges studenterna möjlighet att tillämpa kulturanalytisk kunskap i praktiken samt att nå fördjupade kunskaper i vetenskaplig materialinsamling, bearbetning och analys samt vetenskapligt skrivande. Sista terminen innehåller en praktikperiod om max 10 veckor, samt skrivande av kulturanalytiskt examensarbete motsvarande 10 veckors arbete (15 hp).

Programmet ger generell kulturanalytisk kompetens med valbar profil. Den generella kompetensen består av a) kulturanalys i teori och praktik, b) IT- och mediekunskap med fokus på tillämpning, c) avancerad muntlig och skriftlig framställningsförmåga, d) dokumenterad förmåga till såväl självständigt arbete som teamarbete, samt e) projektledarskap.

Programmets profilområden
De valbara profilerna är tre till antalet: 1) ekonomi/näringsliv/organisation, vård/omsorg/skola, 3) kultur/upplevelse/turism. Alla dessa tre profilområden utgör viktiga och omfattande fält i samhälls- och arbetsliv.

1) Ekonomi/näringsliv/organisation
I dagens globaliserade ekonomi har frågor om kultur fått stor betydelse för näringsliv och organisationer. Det offentliga talet om ”företagskulturer” och ”kulturkrockar” inom näringslivet är bara ett par exempel på hur den kulturella förklaringsmodellen används och sprids inom ekonomi och näringsliv. Management involverar mål, kvaliteter och egenskaper som etiketteras som universella men som också karaktäriseras som kulturspecifika och där kultur kan utgöra antingen hinder att överbrygga eller hjälpmedel i organisation och kommunikation. Företag och organisationer förväntas också i varierande grad representera nationella eller regionala kulturer, vilket kan resultera i en praktik som stärker kulturell stereotypisering i stället för att befrämja en produktiv mångfald. En viktig konkurrens- och kvalitetsfaktor för företag och organisationer, som i sin verksamhet måste hantera frågor om kulturell kategorisering och kulturella effekter, är en kritiskt reflekterande, vetenskapligt underbyggd kulturanalytisk kompetens.

2) Vård/omsorg/skola
Hälso- och sjukvård, skola och social omsorg utgör breda och betydelsefulla verksamhetsområden inom dagens arbetsliv. Inom så gott som samtliga av dessa yrkesfält rör kärnverksamheten mänskliga relationer och möten. Oftast finns också inbyggda makt-, hierarki- och beroendeförhållanden som gör diskussion om kulturella likheter och skillnader till politiska och personliga sprängfrågor. Det handlar exempelvis om hur hälsa, sjukdom och vård kan betraktas ur kulturspecifika perspektiv och hur kompetens kan stärkas genom kunskap om vårdgivares och vårdtagares vardagliga värderingsmönster och livsformer. I skolvärlden skall behov från elever, lärare, föräldrar och övriga samhället samsas och kunna samspela med skolans övergripande verksamhetsmål kring t.ex. demokrati, lärande, värdegrund och rätten till ett eget språk. Inom skolbarnsomsorgen existerar också en kulturell dynamik, t.ex. avseende olika kategorier av anställda (lärare på olika stadier, fritidspedagoger, dagbarnvårdare) där somliga professionaliseringsstrategier ges utrymme medan andra undertrycks. Även det sociala arbetet i bred mening är kultur- och tidsspecifikt med en spänningsfylld relation mellan visionära ideal och vardagliga realiteter. Inom profilområdet som helhet fokuseras hur kulturanalytiska kunskaper och tolkningsramar kan tydliggöras och få genomslag i beslutandeprocesser och förändrade interaktionsmönster.

3) Kulturliv/upplevelse/turism
Profilområdet kultur/upplevelse/turism befinner sig i ett dynamiskt skede; dessa tidigare väl åtskilda områden överlappar alltmer varandra på olika sätt, både i fråga om innehåll och ekonomisk organisering, samtidigt som de genomgår en allmän expansion med stor utvecklingspotential. Det är också områden med risk för ensidig överetablering och med behov av ständig förnyelse, vilket gör behovet av kontinuerlig kritisk granskning stort. Profilområdet spänner över flera branscher som innefattar satsningar inom offentliga sektorn utifrån såväl kultur-, arbetsmarknads- och regionalpolitiska ställningstaganden, näringsgrenar inom privata sektorn och ideellt drivna verksamheter. En exempellista kan nämna verksamheter som museer, musik, teater, bibliotek, djurparker, idrottstävlingar, restauranter, festivaler, hotell och kyrkor, men också digitala/Internetbaserade verksamheter, både kommersiella och användarproducerade (t.ex. spel, forum, filmer och musik). Gemensamt för området är att det handlar om verksamheter som har en publikorienterad karaktär, och syftar till att producera vad som för publiken framstår som upplevelser och evenemang, avgränsade i tid och rum; vidare har dessa evenemang både en symbolisk och en sinnligt-fysisk karaktär. Det kulturanalytiska perspektivet kan ta sin utgångspunkt i publikgrupper, i befintliga resurser (fysiska eller digitala/Internetbaserade) i form av organisationer och anläggningar eller i abstrakta upplevelsekoncept.

Studerandeanpassad framtidplanering samt flexibilitet inom programmet
De studerandes generella och profilbaserade kompetens byggs upp parallellt under utbildningens gång. Inom termin 1 ges studenterna insyn i de olika profilerna och de väljer sin inriktning inom programmet. Varje studerande tilldelas en profilhandledare. I ett samarbete mellan studerande, lärare och profilhandledare anpassas utbildningen till de behov och framtidsinriktningar som studenterna har. Genom olika typer av pedagogik (t.ex. casemetodik, problembaserat lärande, arbetsintegrerat lärande), val av tillämpningsövningar, val av praktikplats, nätverksbyggande, speciella läskurser, exkursioner etc. skall varje student tillförsäkras ett individuellt utrymme inom programmet. Varje student skall alltså ha medinflytande och medansvar för den egna utbildningen, men programmets sammanhållna uppläggning syftar också till att hela gruppen studenter tillsammans skall åstadkomma ett strategiskt värdefullt och slagkraftigt nätverk, att bygga på i framtida yrkesliv eller studier. I övrigt se regler för tillgodoräknande av kurs.

Utbildningens tvärvetenskapliga uppläggning
Såväl den generella som profilkompetensen har sin grund i redan etablerade utbildnings- och forskningsinriktningar vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, vid Humanistiska fakulteten i övrigt samt vid andra fakulteter vid Umeå universitet. Programmet utgörs till stor del av kurser utarbetade i tvärvetenskapligt samarbete och innefattar tvärvetenskapliga profilorienterade inslag och övningsmoment.

Fokus på samtid och tillämpning
Programmets fokus är samtidsorienterat och med en tydlig tonvikt på arbetsrelaterad tillämpning. Detta gör sig gällande i såväl litteraturval som pedagogik samt i programmets samarbete med breda sektorer av yrkeslivet. Med hjälp av organisationer och företag samt kontakter skapade i programmets arbetsmarknadsundersökning och i tidigare programerfarenheter vid institutionen byggs en pool av praktikplatser upp. Företag och organisationer kan också tillsammans med ansvariga för programmet bidra till att utbildningen ges en internationell prägel. Det är önskvärt att många studenter får möjlighet att bygga upp internationella nätverk eller kan göra sin praktikperiod utomlands. Profilövningar under programmets gång hämtas kontinuerligt från aktuella händelseförlopp och debattsammanhang i samhällslivet, både inom och utom landet. På detta sätt bygger programmet fortlöpande upp en erfarenhets- och faktabank att ta tillvara och använda för kommande generationer studenter och för strategisk yrkesplanering.

Fokus på kommunikation, mångfald och reflektion
Att vara kulturanalytiker innebär att ha kunskap och kompetens om hur människor och grupper interagerar med hjälp av språk och andra typer av kulturella symboler. Programmets kurser och övningsmoment innebär en fördjupad träning i att igenkänna och reflektera kring den språkliga och symboliska kommunikation som på många olika plan sammanbinder eller åtskiljer människor. Faktorer som språklig kategorisering i t.ex. lekmanna-, specialist- eller expertspråk, tyst kunskap, distinktioner i estetik, smak och stil eller andra expressiva uttrycksformer kommer att analyseras, och strategier för att arbeta konkret med problematiken kring sådana frågor kommer att diskuteras.

Internationalisering
Kulturanalysens arbetsområde går utöver de nationella gränserna. Därför har programmet en utformning som både praktiskt och teoretiskt förbereder för en arbetsmarknad utanför Sverige. Detta gäller också exkursioner och praktikplatser. I mån av resurser görs en utlandsexkursion. Denna exkursion skapar en första möjlighet för studenterna att med hjälp av personliga möten och kontakter etablera nätverksrelationer utanför Sverige.

Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar m.m. Ansökan om detta görs skriftligen hos StudentCentrum.
Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieuppehåll

Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieplan

Termin 1

Termin 2

Termin 3

Termin 4

Termin 5

Termin 6