Engelskt namn: The Cultural Analysis Programme
Denna utbildningsplan gäller: HT16 och fram till HT20 (nyare version av utbildningsplanen finns)
Utbildningsplan för program med start HT20
Utbildningsplan för program med start mellan HT16 och fram till HT20
Programkod: HGKUL
Högskolepoäng: 180
Diarienummer: 511-199-09
Ansvarig fakultet: Humanistiska fakulteten
Beslutad av: Humanistiska fakultetsnämnden, 2009-01-29
Reviderad av: Humanistiska fakultetsnämnden, 2015-12-15
Grundläggande behörighet
Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en filosofie kandidatexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor. Examen utfärdas i huvudområdet kulturanalys.
(Högskolelagen 1 kap 8 §) Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
följa kunskapsutvecklingen, och
utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2006:173).
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten:
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten:
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten:
Målen med programmet är att den studerande skall uppnå en generell kompetens bestående av a) kulturanalys i teori och praktik, b) IT- och mediekunskap med fokus på tillämpning, c) avancerad muntlig och skriftlig framställningsförmåga, d) dokumenterad förmåga till såväl självständigt arbete som teamarbete, e) projektledarskap. Målet med programmet är också att den studerande ska uppnå fördjupad kompetens i något av programmets tre övergripande profilområden: 1) ekonomi/ näringsliv/organisation, 2) vård/omsorg/skola samt 3) kulturliv/upplevelse/turism.
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen i kulturanalys skall studenten:
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen i kulturanalys skall studenten:
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen i kulturanalys skall studenten:
Utbildningen ges i form av föreläsningar, grupparbeten, seminarier, datalab-övningar, muntliga och skriftliga presentationsövningar, casearbete, problembaserat lärande, arbetsintegrerat lärande samt praktikperioder. Olika typer av examination förekommer, både muntligt och skriftligt, exempelvis enskilda redovisningar, grupptentamina, hemskrivningar, uppsatser och rapporter. Se kursplaner för närmare information om examinationsformer. Vid alla kunskapsredovisningar läggs vikt vid såväl innehåll som språklig utformning.
Om inte annat anges i kursplanen för en viss kurs eller visst moment sker examination enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Så kallad ”plussning”, dvs. att höja ett redan godkänt betyg, är ej tillåtet.
Se kursplaner för närmare information om examinationsregler.
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.
Programmets omfattning är 180 högskolepoäng. Varje läsår omfattar 60 hp kulturanalys. Casemetodik, problembaserat och arbetsintegrerat lärande utgör kontinuerliga inslag under hela utbildningen. Varje moment består av en basnivå med litteratur och undervisning gemensam för alla studerande. Utöver denna nivå differentieras kunskaperna i profilhänseende genom grupp- eller individbaserade litteraturval, fallstudier, praktikperioder och examensarbeten.
År 1: Kulturanalys och profilorientering
År 1 behandlar grundläggande kunskaper i ämnet kulturanalys, dess teoribildningar, centrala begrepp och profilområden (se nedan). Grundläggande kunskaper om språkets betydelse för kulturanalys och arbetet som kulturanalytiker behandlas genom studier i språksociologi, språkproduktion och betydelse i vid mening. År 1 behandlar också hur kulturanalytisk teori kan omsättas praktiskt, bland annat genom normkritik, antidiskrimineringsarbete och konflikthantering. Vidare ingår kulturanalytiska metoder såsom intervjuer, deltagandeobservationer, diskurs- och bildanalys, samt teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter i kunskapssökning i olika källor. Studenten tillägnar sig förmåga att genomföra datorstödda presentationer. År 1 avslutas med studier i fältteknik och insamlande av material som sedan används i författandet av en vetenskaplig uppsats.
.
År 2: Kulturanalytisk fördjupning
År 2 innebär fördjupade teoretiska och metodologiska studier av centrala kulturanalytiska begrepp och perspektiv. Kulturella kategoriseringar utgående från ”Genus/sexualitet”, ”Social skiktning”, ”Plats/region/nation” samt ”Religion/etnicitet” behandlas, liksom kulturella kategoriers och kategoriseringars betydelser i samhälle och kultur. År 2 behandlar även informationssökning, informationspresentation och programvara, samt projekt, projektledarskap och organisationsteori. Vidare ingår kunskaper om utvärderingsmetoder och granskningssamhället, samt om kulturanalys i ett internationellt perspektiv.
År 3: Kulturanalytiker i arbets- och samhällsliv
År 3 behandlar och ger fördjupade kunskaper i programmets tre profilområden. Fokus ligger på hur dessa profilområden kan förstås utifrån olika analytiska begrepp eller perspektiv såsom genus, klass, etnicitet, generation, makt, etik och demokrati. Som en förberedelse för vårens examensarbete ingår vidare kunskaper i intersektionalitet och reflexivitet, samt att studenten med stöd av lärare/handledare planerar en praktikperiod. Under år 2:s andra termin ges studenterna möjlighet att tillämpa kulturanalytisk kunskap i praktiken samt att nå fördjupade kunskaper i vetenskaplig materialinsamling, bearbetning och analys samt vetenskapligt skrivande. Detta sker genom en praktikperiod om max 10 veckor, samt skrivande av kulturanalytiskt examensarbete motsvarande 10 veckors arbete (15 hp).
Programmet ger generell kulturanalytisk kompetens med valbar profil. Den generella kompetensen består av a) kulturanalys i teori och praktik, b) IT- och mediekunskap med fokus på tillämpning, c) avancerad muntlig och skriftlig framställningsförmåga, d) dokumenterad förmåga till såväl självständigt arbete som teamarbete, samt e) projektledarskap och grupprocesser samt konflikthantering och diskrimineringsfrågor.
Student som följer utbildningsprogrammet är garanterad plats på de baskurser som ges inom ramen för programmet. En förutsättning för att få läsa en kurs är dock att man uppfyller de förkunskapskraven som uppställs. I kursplanerna anges de förkunskapskrav som gäller för respektive kurs.
Programmets profilområden
Genomgående under programmet ges studenten möjlighet till individuell profilfördjupning. Under termin 1 väljer studenten ett profilområde (fördjupningsområde) som utvecklas under utbildningens gång med hjälp av t.ex. profilhandledning och profiluppgifter. Till sin hjälp har studenten tre övergripande profiler: 1) ekonomi/näringsliv/organisation, vård/omsorg/skola, 3) kultur/upplevelse/turism. Alla dessa tre profilområden utgör viktiga och omfattande fält i samhälls- och arbetsliv.
1) Ekonomi/näringsliv/organisation
I dagens globaliserade ekonomi har frågor om kultur fått stor betydelse för näringsliv och organisationer. Det offentliga talet om ”företagskulturer” och ”kulturkrockar” inom näringslivet är bara ett par exempel på hur kulturella förklaringsmodeller används och sprids inom ekonomi, näringsliv och organisationer. Management involverar mål, kvaliteter och egenskaper som etiketteras som universella men som också karaktäriseras som kulturspecifika och där kultur kan utgöra antingen hinder att överbrygga eller hjälpmedel i organisation och kommunikation. Företag och organisationer förväntas också i varierande grad representera nationella eller regionala kulturer, vilket kan resultera i praktiker som stärker eller utmanar kulturella platsrelaterade stereotypier. En viktig konkurrens- och kvalitetsfaktor för företag och organisationer, som i sin verksamhet måste hantera frågor om kulturell kategorisering och kulturella effekter, och som i detta arbete underordnas övergripande managementtrender, är en kritiskt reflekterande, vetenskapligt underbyggd kulturanalytisk kompetens.
2) Vård/omsorg/skola
Hälso- och sjukvård, social omsorg samt skola och utbildning utgör breda och betydelsefulla verksamhetsområden inom dagens arbetsliv. Inom så gott som samtliga av dessa yrkesfält rör kärnverksamheten mänskliga relationer och möten. Oftast finns också inbyggda makt-, hierarki- och beroendeförhållanden som gör diskussion om kulturella likheter och skillnader till politiska och personliga sprängfrågor. Det handlar exempelvis om hur hälsa, sjukdom och vård kan betraktas ur kulturspecifika perspektiv och hur kompetens kan stärkas genom kunskap om vårdgivares och vårdtagares vardagliga värderingsmönster och livsformer. I skolvärlden skall behov från elever, lärare, föräldrar och övriga samhället samsas och kunna samspela med skolans övergripande verksamhetsmål kring t.ex. demokrati, lärande, värdegrund och rätten till ett eget språk. Även det sociala arbetet i bred mening är kultur- och tidsspecifikt med en spänningsfylld relation mellan visionära ideal och vardagliga realiteter. Inom samtliga dessa områden existerar också en kulturell dynamik, t.ex. avseende olika kategorier av anställda (lärare och vård/omsorgspersonal på olika stadier och med olika typer av utbildning) där somliga professionaliseringsstrategier ges utrymme medan andra undertrycks. Inom profilområdet som helhet fokuseras hur kulturanalytiska kunskaper och tolkningsramar kan tydliggöras och få genomslag i beslutandeprocesser och förändrade interaktionsmönster.
3) Kulturliv/upplevelse/turism
Profilområdet kultur/upplevelse/turism befinner sig i ett dynamiskt skede; dessa tidigare väl åtskilda områden överlappar alltmer varandra på olika sätt, både i fråga om innehåll och ekonomisk organisering, samtidigt som de genomgår en allmän expansion med stor utvecklingspotential. Det är också områden med risk för ensidig överetablering och med behov av ständig förnyelse, vilket gör behovet av kontinuerlig kritisk granskning stort. Profilområdet spänner över flera branscher som innefattar satsningar inom offentliga sektorn utifrån såväl kultur-, arbetsmarknads- och regionalpolitiska ställningstaganden, näringsgrenar inom privata sektorn och ideellt drivna verksamheter. En exempellista kan nämna verksamheter som museer, musik, teater, bibliotek, djurparker, idrottstävlingar, restauranter, festivaler, hotell och kyrkor, men också digitala/Internetbaserade verksamheter, både kommersiella och användarproducerade (t.ex. spel, forum, filmer och musik). Gemensamt för området är att det handlar om verksamheter som har en publikorienterad karaktär, och syftar till att producera vad som för publiken framstår som upplevelser och evenemang, avgränsade i tid och rum; vidare har dessa evenemang både en symbolisk och en sinnligt-fysisk karaktär. Det kulturanalytiska perspektivet kan ta sin utgångspunkt i publikgrupper, i befintliga resurser (fysiska eller digitala/Internetbaserade) i form av organisationer och anläggningar eller i abstrakta upplevelsekoncept.
Studerandeanpassad framtidsplanering samt flexibilitet inom programmet
De studerandes generella och profilbaserade kompetens byggs upp parallellt under utbildningens gång. Inom termin 1 ges studenterna insyn i de olika profilerna och de väljer sin inriktning inom programmet. Varje studerande tilldelas en profilhandledare. I ett samarbete mellan studerande, lärare och profilhandledare anpassas utbildningen till de behov och framtidsinriktningar som studenterna har. Genom olika typer av pedagogik (t.ex. casemetodik, problembaserat lärande, arbetsintegrerat lärande), val av tillämpningsövningar, val av praktikplats, nätverksbyggande, speciella läskurser, exkursioner etc. skall varje student tillförsäkras ett individuellt utrymme inom programmet. Varje student skall alltså ha medinflytande och medansvar för den egna utbildningen, men programmets sammanhållna uppläggning syftar också till att hela gruppen studenter tillsammans skall åstadkomma ett strategiskt värdefullt och slagkraftigt nätverk, att bygga på i framtida yrkesliv eller studier.
Utbildningens tvärvetenskapliga uppläggning
Såväl den generella som profilkompetensen har sin grund i redan etablerade utbildnings- och forskningsinriktningar vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, vid Humanistiska fakulteten i övrigt samt vid andra fakulteter vid Umeå universitet. Programmet utgörs till stor del av kurser utarbetade i tvärvetenskapligt samarbete och innefattar tvärvetenskapliga profilorienterade inslag och övningsmoment.
Fokus på samtid och tillämpning
Programmets fokus är samtidsorienterat och med en tydlig tonvikt på arbetsrelaterad tillämpning. Detta gör sig gällande i såväl litteraturval som pedagogik samt i programmets samarbete med breda sektorer av yrkeslivet. Med hjälp av organisationer och företag samt kontakter skapade i programmets arbetsmarknadsundersökning och i tidigare programerfarenheter vid institutionen byggs en pool av praktikplatser upp. Företag och organisationer kan också tillsammans med ansvariga för programmet bidra till att utbildningen ges en internationell prägel. Det är önskvärt att många studenter får möjlighet att bygga upp internationella nätverk eller kan göra sin praktikperiod utomlands. Profilövningar under programmets gång hämtas kontinuerligt från aktuella händelseförlopp och debattsammanhang i samhällslivet, både inom och utom landet. På detta sätt bygger programmet fortlöpande upp en erfarenhets- och faktabank att ta tillvara och använda för kommande generationer studenter och för strategisk yrkesplanering.
Fokus på kommunikation, mångfald och reflektion
Att vara kulturanalytiker innebär att ha kunskap och kompetens om hur människor och grupper interagerar med hjälp av språk och andra typer av kulturella symboler. Programmets kurser och övningsmoment innebär en fördjupad träning i att igenkänna och reflektera kring den språkliga och symboliska kommunikation som på många olika plan sammanbinder eller åtskiljer människor. Faktorer som språklig kategorisering i t.ex. lekmanna-, specialist- eller expertspråk, tyst kunskap, distinktioner i estetik, smak och stil eller andra expressiva uttrycksformer kommer att analyseras, och strategier för att arbeta konkret med problematiken kring sådana frågor kommer att diskuteras.
Internationalisering
Kulturanalysens arbetsområde går utöver de nationella gränserna. Därför har programmet en utformning som både praktiskt och teoretiskt förbereder för en arbetsmarknad utanför Sverige. Detta gäller också exkursioner och praktikplatser.
Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar m.m. Ansökan om detta görs skriftligen hos StudentCentrum.
Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.
Studieuppehåll innebär ett uppehåll i studierna som i förväg anmälts till högskolan av studenten. Om studenten bedöms ha särskilda skäl att få fortsätta studierna efter uppehållet ska universitetet besluta om att bevilja platsgaranti vid viss termin efter studieuppehållet. Med särskilda skäl avses medicinska, sociala eller andra skäl (till exempel föräldraledighet) som påverkar den studerandes möjligheter att fullfölja programmet i normal tid. Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.
En student som lämnar utbildningen och därmed avbryter programstudierna ska meddela det till studieadministratören för programmet.