Programmet för museer och kulturarv, 180 hp

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Examen

Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en filosofie kandidatexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor. Filosofie kandidatexamen översätts på engelska till Degree of Bachelor of Arts. Examen utfärdas i huvudområdet Museologi med inriktning Museer och kulturarv.

Se även http://www.student.umu.se/examen/bestammelser/examensbeskrivningar/

Beskrivning av utbildningen på aktuell nivå

[Högskolelagen 1 kap 8 §] Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen,
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2009:1037).

Nationella mål för aktuell examen

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Lokala mål för aktuell examen

Det övergripande målet är att de studerande efter utbildningen ska ha tillägnat sig de teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för kvalificerat arbete inom den museala samhällssektorn. Studerande ska även kunna tillämpa relevanta teoretiska perspektiv och vetenskapliga metoder för att självständigt kunna studera och analysera aspekter på museer och kulturarv i samhället.

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen i museologi med inriktning mot museer och kulturarv ska studenten

• visa god inblick i forskning, teori och debatt om den minnesvårdande yrkesrollen, dess villkor och betydelse för synen på kultur och kulturarv i samhället,
• visa sig väl förtrogen med de lagar och etiska regler som gäller för yrkesrollens utövande,
• kunna återge huvuddragen i minnesvårdande institutioners historiska utveckling,
• uppvisa övergripande kunskaper om olika vetenskapliga perspektiv på kulturarv, det vill säga samhällsorienterade, genusteoretiska, klassorienterade och generellt museologiska sådana,
• vara väl förtrogen med skillnader och likheter mellan olika former av museala representationer, såsom kulturhistoriska museer, friluftsmuseer, konstmuseer och ekomuseer.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen i museologi med inriktning mot museer och kulturarv ska studenten

• visa förmåga att självständigt tillämpa museologiska perspektiv, det vill säga att inom givna tidsramar och utifrån olika frågeställningar söka, samla, värdera, kritiskt tolka och presentera relevant information,
• uppvisa de språkliga och skriftliga färdigheter som krävs för minnesvårdande yrken,
• kunna använda relevanta teoretiska perspektiv och forskningsmetoder i examensarbeten,
• visa färdigheter att hantera specifika problem och metoder för att praktiskt illustrera och ställa ut olika kulturformer.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen i museologi med inriktning mot museer och kulturarv ska studenten

• kunna tillämpa en god vetenskaplig etik, källkritik och förståelse, med bäring mot etnisk representation,
• visa ett reflexivt förhållningssätt när det gäller museernas roll i samhället och deras ansvar för hur kulturarv presenteras och framställs,
• visa förmåga att både i grupp och självständigt analysera, diskutera och göra bedömningar av problem som berör museala representationsformer och källkritik,
• visa vilja och förmåga att självständigt söka kunskap och förhålla sig reflexivt till både andras utsagor och det egna arbetet och skrivandet,
• visa vilja och förmåga att både ge och ta emot konstruktiv kritik angående arbetsmetoder, förhållningssätt och presentationsformer.

Examinationsformer

Se rubriken Examination i kursplanen för respektive termin

Betyg

Om inte annat anges i kursplanen för en viss kurs eller visst moment sker examination enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den student som godkänts i prov får ej undergå omprövning för högre betyg.

Tillgodoräknande

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/

Allmänt

Museologi 120 hp
Terminerna 1 till 4 omfattar heltidsstudier, dagtid, om 30 hp vardera. Student som följer utbildningsprogrammet är garanterad plats på de baskurser som ges inom ramen för programmet. En förutsättning för att få läsa en kurs är dock att man uppfyller de förkunskapskrav som uppställs. I kursplanerna anges de förkunskapskrav som gäller för respektive kurs.

Undervisningens former är beroende av momentens art samt de resurser som står till förfogande. De fyra inledande terminernas studier baseras på kombinationer mellan föreläsningar, praktiska övningar, seminarier och fallstudier. Kurserna innehåller föreläsningar, exkursioner, gruppövningar, redovisningar, skrivuppgifter, samt praktik med tillgång till handledning.

1. Museologi A, 1-30 hp, innefattar obligatoriska seminarier samt (vanligen) hemtentamen vid varje moment. 
2. Museologi B, 31-60 hp innefattar obligatoriska seminarier samt (vanligen) hemtentamen vid varje moment. Terminen innefattar även ett grundläggande examensarbete (”B-uppsats”) om 7,5 hp.
3. Kulturanlytisk fördjupning 61-90 hp, är en dedikerad museologisk kurs, som med utgångspunkt från fyra kulturanalytiska huvudteman (motsvaras av kursens moment) ger teoretisk undervisning samt praktiskt orienterade uppgifter att tillämpa perspektiven. Kursen innefattar föreläsningar, seminarier och teknikorienterade övningar. Kursen kan endast läsas inom programmet.
4. Museologi C, 91-120 hp innefattar dels en introduktion, dels ett examinerande moment (”C-uppsats” eller projektarbete), samt avslutande ett obligatoriskt praktikmoment.

Fria kurser 60 hp
Programmet för museer och kulturarv avrundas med två terminer valda studier under terminerna 5 och 6. Studerande förutsätts genom individuellt val läsa något av ämnena: arkeologi, etnologi eller konstvetenskap (för kandidatexamen i museologi med inriktning mot museer och kulturarv). Programstudenter har förtur till kurser i dessa ämnen. Det är möjligt att läsa kurser inom andra ämnen under det tredje året men de kurserna sökes då i öppen konkurrens och kan användas i en generell kandidatexamen i museologi (utan inriktning).

Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar. Ansökan om detta görs skriftligen hos StudentCentrum.

Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieuppehåll

Studieuppehåll innebär ett uppehåll i studierna som i förväg anmälts till högskolan av studenten. Om studenten bedöms ha särskilda skäl att få fortsätta studierna efter uppehållet ska universitetet besluta om att bevilja platsgaranti vid viss termin efter studieuppehållet. Med särskilda skäl avses medicinska, sociala eller andra skäl (till exempel föräldraledighet) som påverkar den studerandes möjligheter att fullfölja programmet i normal tid. Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Studieavbrott

Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programföreståndaren eller motsvarande.