Masterprogram i folkhälsovetenskap med inriktning mot hälsoekonomi, 120 hp

Behörighetskrav

Kandidatexamen eller motsvarande högskoleutbildning om minst 180 högskolepoäng inklusive minst 60 högskolepoäng inom folkhälsovetenskap, hälso- och sjukvård, nationalekonomi, företagsekonomi (ekonomistyrning, entreprenörskap, finansiering, management, redovisning), hälsopedagogik eller annat relevant samhällsvetenskapligt eller beteendevetenskapligt ämnesområde. Därutöver krävs Engelska B/6 från svenskt gymnasium eller motsvarande.

Examen

Medicin masterexamen
Huvudområde: Folkhälsovetenskap
Inriktning: Hälsoekonomi

Beskrivning av utbildningen på aktuell nivå

Om programmet
Över hela världen, i såväl höginkomst- som låginkomstländer, finns ett stort behov av hälsoekonomisk kompetens. Hälsoekonomer analyserar hur resurser används och hur detta påverkar hälsan, men också hur resurser bör användas för att åstadkomma största möjliga hälsovinster. Hittills har de flesta hälsoekonomer arbetat med sjukvård, men behovet ökar av hälsoekonomisk kompetens i folkhälsoarbete och folkhälsopolitik.

Hälsoekonomisk kompetens är också värdefull vid organisations- och systemförändringar eller vid analyser av finansieringssystem inom hälso- och sjukvården.

För att kunna arbeta med dessa frågor behövs kunskap om teorier och metoder både inom hälsoekonomi och inom folkhälsovetenskap – hur man studerar befolkningens hälsa och dess utveckling. Under första året ingår kurser i folkhälsovetenskap, epidemiologi, biostatistik, kvalitativa metoder, hälsosystemanalys, hälsoekonomisk utvärdering och sociala förklaringsmodeller för folkhälsans utveckling. Efter detta år går det bra att ta ut en medicine magisterexamen, 60 högskolepoäng, i folkhälsovetenskap. (Engelsk examensbenämning: Degree of Master of Science, 60 credits, Main Field of Study: Public Health).

Under andra året studeras tre kurser i hälsoekonomi samt ett antal valbara kurser vid folkhälsovetenskap eller på Handelshögskolan. Därefter uppnås en medicine masterexamen inom huvudområdet folkhälsovetenskap med inriktning mot hälsoekonomi. (Engelsk examensbenämning: Degree of Master of Science, 120 credits, Main Field of Study: Public Health, Specialization: Health Economics).

Masterprogrammet i folkhälsovetenskap med inriktning mot hälsoekonomi kan sökas av dig som har en grundläggande utbildning i hälsa och vård, ekonomi eller annan samhälls-/beteendevetenskap.

Av dem som studerar hälsoekonomi har många en vårdutbildning, de är exempelvis läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, dietister och tandläkare. Många har också en samhällsvetenskaplig eller beteendevetenskaplig grundutbildning, exempelvis socionomer, ekonomer, statsvetare och psykologer.

Masterprogrammet i hälsoekonomi har utvecklats i ett samarbete mellan institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och Handelshögskolan vid Umeå universitet.

Nationella mål för aktuell examen

Kunskap och förståelse
För masterexamen skall studenten

• Visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
• Visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdighet och förmåga
För masterexamen skall studenten

• Visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information.
• Visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete.
• Visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
• Visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För masterexamen skall studenten

• Visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete.
• Visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
• Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Examinationsformer

Examination innebär en bedömning av studentens prestationer och utgör underlag för betygssättning. Bedömningen sker genom skriftliga prov, muntlig examination i seminarieform och genom skriftliga rapporter och inlämningsuppgifter. Examination skall utformas så att en individuell bedömning av studentens prestationer kan göras. Examinationsformerna framgår av respektive kursplan.

Student som underkänts vid ordinarie provtillfälle har rätt till förnyat prov s.k. omprov, tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet från ordinarie prov meddelats och senast tre månader efter ordinarie prov samt ytterligare ett omprov inom ett år, s.k. uppsamlingsprov.

Under förutsättning att studenten följer universitetets regler för tentamensskrivningar och inte överskrider eventuella begränsningar i antalet examinationstillfällen får en student inte nekas att delta i prov. Detta gäller även då det finns obligatoriska utbildningsmoment som skall ha fullgjorts innan momentet/kursen godkänns. För att godkännas krävs dock att studenten i efterhand fullgör det obligatoriska momentet eller befrias från det.

Student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av en kurs har rätt att begära byte av examinator.
 

Betyg

Betyg sätts på genomgången kurs. Som betyg används en tregradig betygsskala, väl godkänd, godkänd eller underkänd. "Plussning" (dvs.att tentera för att höja ett redan godkänt betyg) är inte tillåtet.
 

Tillgodoräknande

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare informa­tion se högskoleförordningen samt: www.student.umu.se/studentcentrum/regler_riktlinjer/index.html

Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.
 

Allmänt

Utbildningen på masterprogrammet i folkhälsovetenskap (120hp) omfattar sammanlagt fyra terminer (2 år) vilket motsvarar kurser om sammanlagt 120 högskolepoäng. Examensarbetet omfattar 30 av dessa poäng och kan antingen göras i form av ett arbete som examineras under den fjärde terminen eller i form av två separata arbeten som examineras under termin 2 respektive termin 4.

Studierna kännetecknas av en hög grad av självständighet, aktivt kunskapssökande, problemlösning, kritisk analys och värdering utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt. Arbetsformerna varierar mellan individuellt arbete, arbete i studiegrupper, seminarier och föreläsningar. En student som följer utbildningsprogrammet är garanterad plats på de baskurser som ges inom ramen för den valda profilen. I kursplanerna anges de förkunskapskrav som gäller för respektive kurs.
All undervisning i programmet sker på engelska.

Vissa kurser förutsätts läsas i viss ordning, som framgår av kursplan.

Bas- och valbara kurser
Under det första läsåret är alla kurser baskurser, dvs. det finns inte något utrymme för valbara eller valfria kurser. Studenterna på programmet är garanterade plats på dessa baskurser. Under det andra läsåret ges 4 baskurser (exklusive examensarbetet) och 9 valbara (se programöversikt nedan). För de kurser som ges under det andra läsåret gäller att vissa kurser utgör påbyggnader och förutsätts läsas i viss ordning, som framgår av kursplanen. Detta kan påverka möjligheten att läsa en viss kurs som valbar. Studenter som följer programmet är garanterade  att inom programmet kunna läsa kurser motsvarande 30 hp per termin under förutsättning att förkunskapskraven för aktuell kurs är uppfyllda.

Programöversikt
Läsår 1, höstterminen
Global hälsa, 10 hp
Biostatistik, 5 hp
Epidemiologi, 10 hp
Kvalitativa metoder inom folkhälsovetenskap, 5 hp

Läsår 1,vårterminen
Hälso- och sjukvårdssystem: Organisation och finansiering, 5 hp
Hälsoekonomiska utvärderingsmetoder, 5 hp
Sociala förklaringsmodeller för global hälsa och hälsofrämjande arbete, 5 hp
Masteruppsats, första året, 15 hp
                                                                                                                                                                                         
Läsår 2,höstterminen
Metoder och verktyg för nationalekonomer (VB), 7,5 hp eller
Evidensbaserat folkhälsoarbete (VB), 4 hp samt
Jämlikhet och hälsa (VB), 3,5 hp

Hälsoekonimisk teori (B), 7,5 hp

Social and environmental entrepreneurship (VB), 7,5 hp eller
Project management (VB), 7,5 hp eller
Miljö och naturresursekonomi (VB), 7,5 hp eller
Avancerad biostatistik och epidemiologi (VB), 7,5 hp

Avancerade teman för hälsoekonomiska utvärderingsmetoder (B), 7,5 hp

Läsår 2,vårterminen
Hälsa, miljö och hållbarhet (VB), 7,5 hp eller
Planering och management i hälso- och sjukvård (VB), 7,5 hp

Utvärdering i folkhälsovetenskap (B), 7,5 hp
Masteruppsats, andra året (B), 15 hp

Examensarbete/självständigt arbete
För masterexamen i folkhälsovetenskap skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen på avancerad nivå.

Studenterna på programmet kan välja mellan att göra ett självständigt arbete omfattande 30 högskolepoäng och som examineras under termin 4 eller att göra två separata självständiga arbeten omfattande 15 högskolepoäng vardera varav det första examineras under termin 2 och det andra under termin 4. Den som väljer det första alternativet måste vid slutet av termin 2 lämna in en rapprt om det arbete som fullgjorts under denna termin.
 

Anstånd med studiestart

Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar m.m.

Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.
 

Studieuppehåll

Regler för studieuppehåll och studieavbrott finns beskrivna i Högskoleförordningen (1993:100), Antagningsordningen vid Umeå universitet och Regelverket för studieadministration. Ett beviljat studieuppehåll innebär att studenten vid återkomst efter studieuppehållet är garanterad en plats (platsgaranti) på utbildningen under en bestämd tidsperiod. Skäl för att garanteras studieplats efter studieuppehåll kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter. Närmare information om eventuella utbildningsspecifika regler lämnas av ansvarig institution.

Högskolans beslut om ett beviljat studieuppehåll ska avse en bestämd tidsperiod. Om den aktuella utbildnings- eller kursplanen antas ha blivit förändrad vid den tidpunkt när studierna ska återupptas efter ett studieuppehåll, kan studenten erbjudas plats på en motsvarande utbildning. Detta ska då anges i beslutet om studieuppehåll. För studenter som betalar studieavgifter, har uppehållstillstånd för studier eller som beviljats stipendier kan dessa påverkas av ett studieuppehåll.

Student som inte beviljats studieuppehåll enligt ansökan har rätt att överklaga beslutet till Överklagandenämnden för högskolan.
 

Studieavbrott

Studieavbrott kan anmälas av studenten eller konstateras av universitetet. Studieavbrott innebär att studenten inte är garanterad plats vid anmälan om återupptagande av studier. Studieavbrottet kan vara självvalt av studenten eller orsakat av att studenten inte uppnår behörighetskrav för senare kurser.

Övrigt

Deltagande i programmets introduktionsvecka är obligatoriskt. Befrielse från upprop kan endast ges då särskilda skäl föreligger. Frånvaro utan giltigt förfall kan föranleda förlust av programplats. Beslut om detta fattas av programansvarig.