Hoppa direkt till innehållet
printicon

Mikrofiche

I våra arkivsamlingar finns material som har sparats som filmnegativ där text och bild har fotograferats och förminskats. Detta material kallas mikrofiche och du kan titta på och läsa i det med hjälp av särskilda läsare. På biblioteket finns mikrofiche av arkivserier som framförallt kommer från arkiv i Riksarkivet, landsarkivet i Härnösand och Statistiska centralbyrån.

Allmogens besvär

Vad ingår i bibliotekets samling?

Originalmaterialet ingår i riksdagens arkiv och har ett omfång av 14 hyllmeter, 150 volymer för tiden från mitten av 1500-talet till 1823. Det omfattar hela landet (även Finland) och är länsvis ordnat. Samlingen är ojämnt bevarad från den första tiden men från mitten av 1600-talet allt rikligare. Med riksdagens minskade betydelse under det gustavianska enväldet tunnas materialet ut och efter 1809 behandlas de flesta frågor som tidigare formulerades som besvär i riksdagens tryckta protokoll och handlingar.

Sökingång: Ludvig Mårtensson, Sakregister till Allmogens besvär före 1720, Stockholm 1952. Dessutom finns även läns- och häradsvis upplagda diarier över allmogens enskilda besvär åren 1727, 1734, 1746–1772 och för perioden 1751–1772 ett kronologiskt upplagt diarium som innehåller referat av allmogens enskilda besvär och av inkomna remissyttranden samt anteckningar om resolutioner.

Vad är Allmogens besvär?

Besvärens ursprung finns i den svenska allmogens traditionella rätt att vända sig direkt till konungen med sina klagomål. Dessa frambars till att börja med till K M:t vid alla möjliga tillfällen, men de mest omfattande kom med tiden att sparas till riksdagsmötena. Besvären författades vanligtvis vid samma tillfälle som riksdagsmän utsågs och sammanställdes på häradsnivå under ledning av häradshövdingen för att sedan utarbetas till så kallade allmänna besvär i bondeståndet. De besvär som då ej godkändes som allmänna kunde av riksdagsmännen inlämnas som enskilda besvär, vilka avgjordes på administrativ väg av K M:t.

Vilken information kan du hitta i Allmogens besvär?

Besvären speglar många aspekter av bondebefolkningens levnadsvillkor och innehåller bland annat klagomål över skatter och pålagor, missväxter, svält, krigsbördor, soldatutskrivningar, skjutsning, fogdar, tjänstemän, vägunderhåll och brobyggen samt frågor kring skogs- och jordbrukspolitik och skiftesreformer.

Befolkningsstatistiska tabeller

Vad ingår i bibliotekets samling?

Mortalitets- och folkmängdstabellerna för hela riket 1749-1859 på prosterinivå.
Summariska folkmängdsredogörelser för de norrländska länen 1865-1940.

Om befolkningsstatistiska tabeller

Grunden för de befolkningsstatistiska uppgifterna var folkbokföringen. Behovet av en ordnad befolkningsstatistik hade ökat i Sverige under 1700-talet på grund av de stora krigen. Sjukdomar, missväxt, penningbrist och hotande politiska förvecklingar bidrog till att ytterligare försämra nödläget. Man måste därför finna vägar att förbättra landets ekonomiska läge och understödja dess näringsgrenar. Frågan utreddes, vilket ledde fram till en gemensam plan för hela riket som underställdes Kungl Maj:t och tabellverket kunde börja sin verksamhet 1749. Sverige fick därmed en systematisk befolkningsstatistik.

Tre olika typer av tabeller upprättades

Tabell I och II skulle uppta antalet födda, döda och vigda fördelade på årets månader samt dödsorsaker fördelade på sjukdomar och efter ålder. Dessutom antecknades märkvärdiga händelser i naturen och årsväxt. Blanketten kallades mortalitetstabellen 1749-1859.

Tabell III folkmängdstabellen 1749-1855 innehöll uppgifter om folkmängden vid årets slut fördelad efter kön och ålder. Den upprättades vart tredje år från år 1751 och vart femte år från år 1775.

Dessutom finns från och med 1861 summariska folkmängdsredogörelser, redovisningar av folkmängdens förändringar under det gångna året årligen insända från församlingarna till Statistiska centralbyrån (SCB). Som bilaga till dessa finns fr o m 1865 uppgift om emigranter med namn, ålder, yrke och emigrationsland. 1865 års förteckning upptar även emigranter 1861-1864. Från och med 1875 finns även immigranter upptagna och obefintliga förekommer från och med 1911.

Folkräkningar

Vad ingår i bibliotekets samling?

Folkräkningarna för hela riket åren 1860-1870 samt 1920.

Om folkräkningar

Statistika centralbyrån (SCB) inrättades 1858. Vart tionde år 1860-1940 samt åren 1935 och 1945 företogs folkräkningar, vilka grundade sig på nominativa utdrag ur husförhörslängder och senare församlingsböcker utom för Stockholm och Göteborg (från 1870) där räkningarna baserade sig på folkräkningslistor som innehåller uppgifter från rotemännen samt uppgifter ur mantalsböcker och folkregister.

Vilka uppgifter kan du hitta i utdragen?

Utdragen avser de förhållanden som rådde i församlingarna vid slutet av folkräkningsåret men innehåller inte samtliga uppgifter i originalhandlingarna. I regel upptas endast personernas namn, hemvist, yrke, födelseår och födelseort. Utdragen för år 1860 innehåller beträffande födelseort utom församlingen endast uppgifter om länet, men från och med 1870 anges även födelseförsamling inom respektive län. Beträffande födelsedata finns i utdragen till och med år 1920 i regel endast året angivet och först år 1930 lämnas fullständiga uppgifter om födelsedatum.

Fånglistor och fångrullor

Vad ingår bibliotekets samling?

Justitieombudsmannens (JO) omgång av fånglistor har översänts till respektive landsarkiv från riksarkivet. Härnösands landsarkiv har låtit mikrofilma sina läns listor. På biblioteket finns Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Gävleborgs läns listor åren (1801) 1820-1906 som mikrofiche, samt fångrullor/stamrullor för Gävle fångvårdsanstalt för tidsperioden 1827-1881 och Östersunds fångvårdsanstalt 1810-1933.

Det kan finnas luckor i fånglistorna. Den helt kompletta sviten av listor ingår i Justitiekanslerns (JK) arkiv som förvaras i riksarkivet.

Listor över fångar skickades till JK och JO

Länsfängelserna och kronohäktena insände månadsvis listor över sina intagna till JK från och med 1750-talet och även till JO sedan ämbetet inrättats 1809, eftersom det ingick bland hans uppgifter att utöva tillsyn över fängelserna så att ingen hölls olagligt häktad.

Information om brott, häktning och rättegångar

Förutom personuppgifter på de intagna innehåller fånglistorna bl a information om brott eller annan anledning till häktning. Där framgår också vilken domstol som sköter rannsakningen, utslag i målet med angivande av påföljd, ev högre rätts prövning och det slutliga utslaget och dess verkställande. Tidpunkten för och anledningen till att arrestanten lämnat häktet anges också (försatt på fri fot, avtjänat straff, förd till annat häkte, dödsfall eller rymning)

Harmens register

Vad är Harmens register?

Riksarkivets register över bruksprivilegier och resolutioner, kallas också Harmens register, eftersom det ursprungligen upprättades av aktuarien och bergmästaren Lars Harmens på 1730-talet. Registret har därefter kompletterats och innehåller uppgifter fram till 1860-talet. Det är ordnat alfabetiskt efter de olika bruksanläggningarna och ger hänvisningar till olika arkivserier i Bergskollegiets arkiv; registratur, koncept, privilegier, domar, resolutioner och inkomna kungliga brev.

Hjälpkommittén för Finlands barn

Vad ingår i bibliotekets samling?

Hjälpkommittén för Finlands barn arkiv förvaras i Riksarkivet. Delar av arkivet har mikrofilmats och finns att tillgå i biblioteket.

DII a, Alfabetiskt register I, är alfabetiskt ordnade registerkort. Korten innehåller de väsentligaste uppgifterna om barnet: nummer, namn, födelsedatum, föräldrars namn, hemort, ankomst till Sverige, hänvisningar till syskon, adress i Sverige samt datum för hemresa, adoption eller fosterbarnsöverenskommelser.

DII b, Alfabetiskt register II innehåller i stort sett samma uppgifter som Alfabetiskt register I. Uppgifter om föräldrar och syskon saknas dock. Här finns t.ex. noteringar om vistelser i Sverige efter andra världskriget.

Serien DV a, Färdsedlar till Finland, består av färdsedlar för återresor till Finland. I färdsedlarna kan man även finna andra typer av avregistreringar som t.ex. fosterbarnsöverenskommelser och adoptioner. Som bilagor till de sistnämnda kan man även finna rådhus- eller häradsrättens beslut om adoption.
Färdsedlarna är sorterade i nummerordning och består av listor över de barn som omfattas av varje transport med uppgift om den adress dit barnet ska i Finland.

Serien "Kartotek över återresor", DV c, innehåller alfabetiskt ordnade kort över barn som kom till Sverige 1941 och början av januari 1942.

Evakuering av barn från Finland till Sverige under åren 1939-1944

Den svenska humanitära hjälpinsatsen intresserade sig redan under det finska vinterkriget för vissa kategorier av barn från Finland. Vid Centrala Finlandshjälpen som bildades i december 1939, fanns en evakueringsavdelning som bl.a. tog emot barn, mödrar och åldringar.
Tanken på barntransporter togs upp på nytt i maj 1941, då en privat sammanslutning, Kommittén för finska sommarbarn, tog till sin uppgift att bereda plats för ett hundratal sjuka och undernärda finska barn. Krigsutbrottet sommaren 1941 förändrade dessa planer. Kommittén för finska sommarbarn var inte längre en adekvat beteckning på verksamheten. Under hösten 1941 döptes kommittén om till "Hjälpkommittén för Finlands barn". Motpart och ansvarig för urvalet av barn var det Finska socialministeriets barnförflyttningskommitté.
Under åren 1941-1942 evakuerades barnen oftast med båt från Åbo och med tåg över Torneå-Haparanda. Under denna period evakuerades sammanlagt 23 000 barn.
Efter en period av avmattning tog transporterna åter fart efter bombningen av Helsingfors i februari 1944. Under denna period evakuerades 27 000 barn.

Härnösands domkapitel

Vad ingår i bibliotekets samling?

Biblioteket har protokoll från åren 1660-1861 i form av mikrofiche.

Handlingarna från biskoparnas och prostarnas visitationer i församlingarna ger en mycket god inblick i det religiösa livet i bygderna genom tiderna. Där finns också uppgifter om allmänna sociala och ekonomiska förhållanden, skolväsendet och fattigvården. Bland de äldsta akterna finns en prostvisitation den 1 februari 1651 i Arjeplog och Silbojokk.

Till visitationsakterna (serie FIIIa - bf) finns ett församlingsvis ordnat register för tiden fram till 1900.Fiche finns för tidsperioden 1643-1920.

Bibliotekets mikrofichebestånd omfattar även manuskripten till de cirkulär med viktiga meddelanden som sändes från domkapitlet till stiftets prästerskap för tiden 1760-1809 och 1828-1829 samt förteckningar över finska flyktingar 1718-1722 som ingår bland manualhandlingarna (serie EIII).

Digitaliserat ut Härnösands domkapitel (Nationell arkivdatabas)

Vad ingår i domkapitlens arkiv?

I domkapitlens arkiv finns handlingar som rör kyrko-, lokal-, social-, och undervisningshistoria.

Bland protokollen som börjar 1660 finns bl a ärenden angående prästers ämbetsbrott, religionsfrågor, äktenskapsförhållanden, skolväsen, tjänstetillsättningar och ekonomiska frågor. Tyvärr uppvisar materialet stora luckor på grund av de svåra stadsbränderna i Härnösand. Bland annat saknas protokoll från åren 1665-1692, vilket gör det svårt att följa utvecklingen i stiftet under den äldsta tiden. Fr o m 1845 med vissa avbrott är protokollen försedda med register och marginalanteckningar om ärendenas diarienummer.

Om Härnösands stift

Härnösands stift tillkom 1647 och omfattade då hela nuvarande Luleå stift och en del områden i nordvästra Finland, där det gränsade mot Åbo stift. Dessutom ingick till och med 1751 Kautokeino och Karasjokk församlingar i Norge. I stiftet fanns ett domkapitel även kallat konsistorium, där biskopen var preses och domprosten vice preses och där även gymnasielektorerna ingick.

Klippsamlingar

Vännäs köping. Samlingen omfattar tiden 1920-1973 och är sammanställd av Vännäs köpings kommunalnämnds ordförande K A Johansson och hans son Olle. Förutom pressklippen som i huvudsak speglar lokala händelser ingår där också samlingar av ransoneringskort och valsedlar.

Nordmaling. Samling som i huvudsak bygger på Västerbottens Folkblads lokalredaktör Hjalmar Lundbergs bidrag till tidningen. Tidsomfattningen är 1905-1973 med tyngdpunkt på perioden 1937-1973.

Tornedalen. Omfattande pressklippsamling från Nordkalottbiblioteket i Övertorneå. Största delen kommer från Norrbotten men där finns även inslag från grannländerna. Klippen omfattar tiden 1987-1993 och är ordnade enligt bibliotekens klassifikationssystem med tillhörande systematisk förteckning.

Kyrkobokföringsmaterial

Vad ingår i bibliotekets samling?

Några finska gränsförsamlingar samt Svenska församlingen i Paris (1600-1700-tal).
SCB:s utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker för tiden 1945-1949 avseende Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland.

Om Kyrkobokföringsmaterial
Genom kyrkolagen 1686 tillkom föreskrifter för hela landet om att prästerkapet skulle föra folkbokföringsanteckningar. Syftet med den personbokföring som infördes var att den skulle tjäna prästens ämbetsgärning. "Prästerna skola hålla vissa längder på alla sina åhörare, huus ifrån huus, Gård ifrån Gård och weta besked om deras framsteg och kunnskap uti deras Christendomsstycken".

De så kallade kyrkobokföringshandlingarna består av husförhörslängder (församlingsböcker från och med 1894) in- och utflyttningslängder, födelse- och dopböcker, lysnings- och vigselböcker samt död- och begravningsböcker.

Husförhörslängd
I husförhörslängderna upptas församlingsborna familjevis och i regel topografiskt efter by och fastighetsnummer. Mer regelbundet förda husförhörslängder förekommer från mitten av 1700-talet. Varje längd omfattar i allmänhet en fem- eller tioårsperiod.

Födelse- vigsel och dödböcker kallas med ett gemensamt namn för ministerialböcker, vilka enligt 1686 års kyrkolag skulle föras kronologiskt. Under äldsta tid antecknades i regel födslar, vigslar och dödsfall i en och samma bok, som kallades kyrkobok.

In- och utflyttningslängder fördes sporadiskt under 1700-talet och ger därför en ofullständig bild av flyttningen mellan församlingarna. Först vid mitten av 1800-talet blir de fullständiga.

Av de olika typerna av bilagor till kyrkobokföringen har framförallt flyttningsattesterna sitt intresse. Dessa intyg utfärdades av präst i utflyttningsförsamlingen för uppvisande i inflyttningsförsamlingen och kunde förutom personuppgifter även innehålla noteringar om t ex kristendomskunskaper och vandel. I de fall flyttningslängder saknas utgör attesterna en värdefull källa, om de finns bevarade.

Uppgifterna i kyrkobokföringen användes till attester, intyg och längder, kontroll och underlag för befolkningsstatistik.

En utförlig presentation av 1800-talets kyrkobokföringsmaterial finns på Demografiska databasens hemsida.

Landshövdingarnas skrivelser till Kungl Maj:t

Vad ingår i bibliotekets samling?

Universitetsbiblioteket har som mikrofiche landshövdingarnas i Västerbottens län skrivelser till Kungl. Maj:t 1638-1840. Dessutom finns också specialförteckningen med person- och ortsregister, där innehållet i breven redovisas.

Handlingar som legat till grund för beslut

Inkomna skrivelser till Kungl Maj:t från kollegier och andra centrala ämbetsverk, generalguvernörer, guvernörer, överståthållare, landshövdingar, hovrätter och konsistorier har arkivlagts i gemensamma serier upplagda kronologiskt på ingivande myndighet från 1500-tal-1840 utan avseende på vilken statsexpedition som berett eller föredragit ärendet ifråga. Från och med 1840 (1841) har de inkomna handlingar som legat till grund för Kungl Maj:t beslut i statsrådet i olika ärenden sammanförts departementsvis till konseljakter, en akt för varje ärende.

Slottsbranden 1697 gör att serierna inte är kompletta

Skrivelseserierna är långt ifrån intakta och kompletta på grund av de arkivförluster som skett vid slottsbranden 1697. Dessutom har inkomna skrivelser som av Kungl Maj:t remitterats till någon instans för yttrande lagt som bilaga till yttrandet. Det förekommer också att skrivelser till Kungl Maj:t med påskriven Kungl Maj:ts resolution om åtgärd vidarebefordrats till den myndighet som skulle verkställa åtgärden. Dessa skrivelser återfinns då i den verkställande myndighetens arkiv. Uppgifter om resolutionsärenden kan man få i det odelade kansliets och statsexpeditionernas resolutionsböcker till 1730- talet och därefter ofta i statsexpeditionernas ingående diarier.

Förutom den kronologiska sviten av landshövdingeskrivelser finns 105 volymer som innehåller skrivelser ordnade efter ämne.

Riksarkivet har upprättat specialförteckningar över många av sviterna av skrivelser till Kungl Maj:t, bl a landshövdingarnas skrivelser.

Källa: Riksarkivets beståndsöversikt, del 1:1

Lappmarkens ecklestiastikverk

Vad ingår i bibliotekets samling?

På biblioteket finns på mikrofiche protokollen i de ecklesiastika lappmarksärendena åren 1747-1809 samt inkomna skrivelser 1739-1760. Dessutom ingår också manuskriptet till kanslirådet Johan Elers Lappmarks beskrifning som innehåller "Samlade underrättelser om Lappmarkerne under Svea Vällde, innehållande: Landets Geographiska Beskrifning och Historia Naturalis, Lapparnas ursprung, Seder, Bruk, Slögder och Lefnadssätt, deras Religion, Omvändelse, Handell och Näringsfång samt Politiska och Ecclesiastika Styrelse med hvad därmed gemenskap äger".

Digitaliserat ur Lappmarkens ecklestiastikverk (Nationell arkivdatabas)

Handlingar med information om sameskolor

Ecklesiastikverket i Lappmarken som hade till uppgift att ansvara för insatser inom kyrkan och skolan i Lappmarken tillkom i och med 1723 års riksdagsbeslut med förordningen "Om lappländarnes flitigare undervisning i kristendomen och skolors inrättande där i orten".

Den 15 november 1738 inrättades en särskild direktion över Lappmarkens ecklesiastikverk bestående av universitetskanslern, ärkebiskopen och justitiekanslern/justitieborgmästaren i Stockholm. Direktionens uppgift skulle vara, att i samråd med vederbörande landshövding och konsistorium leda arbetet på "den rena evangeliska lärans fortplantande och vidare stadfästelse uti Lappmarken". Det innebar en intensiv undervisningsverksamhet med så kallade lappskolor vid varje moderkyrka där särskilda skolmästare var verksamma samt ambulerande lekmannakateketer och missionärer. Verksamheten bekostades av kollektmedel och en särskild bevillning under 4 år om ett öre årligen per matlag samt vissa bötesinkomster. Direktionen fortsatte sin verksamhet som självständigt förvaltningsorgan till 1801 då ansvaret för Ecklesiastikverket övergick till kanslersgillet för att efter 1809 års kansliordning tillhöra kanslistyrelsen. Vid riksdagen 1834/35 indrogs fondmedlen till statsverket och statskontoret övertog medelsförvaltningen.

Länsmansarkiv

Vad ingår i bibliotekets samling?

Lövångers länsmansarkiv, som förvaras i Lövångers sockenmuseum, har mikrofilmats och finns som mikrofiche på biblioteket. Arkivet innehåller totalt 81 volymer handlingar i huvudsak från 1800- och 1900-tal. Förutom ett antal volymer brev och resolutioner är större delen av handlingarna ämnesordnade. Bland ämnesområdena kan nämnas: fattigvården, fångvården, nödåret 1867, skjutsväsendet, vägväsendet, utdikning av frostförande myrmarker, förmynderskapshandlingar och Lövångers kompani (från 1600-talet).

Länsman hade ansvar för ordning och säkerhet

Kronolänsman (länsman) omtalas redan i landskapslagarna, men fick en mer definierad ställning genom 1600-talets förvaltningsreformer. Landshövdingen (KB) tillsatte länsman, som var underordnad kronofogden. Inom varje fögderi fanns ett antal länsmansdistrikt bestående av en eller flera socknar. Länsman hade tillsyn över allmän ordning och säkerhet (polisuppgifter), såg till att kronans egendom sköttes riktigt och att skatter betalades, höll ordning i häradshäktet, verkställde häktning och biträdde vid fångtransporter. Han fick inte befatta sig med uppbörd utan order från landshövding eller kronofogde. Med utgången av år 1917 upphörde länsmansorganisationen liksom kronofogdarna och ersattes av landsfiskal 1918-1964 med något större distrikt än länsman haft.

De flesta länsmansarkiv är små och innehåller mest korrespondens från senare delen av 1800-talet-1917.

Källa: NAD 1996: Förvaltningshistorik.

Provinsialläkarnas årsberättelser

Vad ingår i bibliotekets samling?

Årsberättelserna förvaras i riksarkivet och finns på mikrofiche i biblioteket för tiden 1769 - 1869.

De innehåller från början knapphändiga uppgifter om hälsotillståndet men blir med tiden alltmer omfattande.

SVAR har framställt ett topografiskt register till de provinsialläkarberättelser som finns på mikrofiche.

Digitaliserat ur Provinsialläkarnas årsberättelser (Nationell arkivdatabas)

Provensialläkarna skickade in årliga rapporter

1755 ålades provinsialläkarna att insända årliga rapporter om hälsotillståndet i sina distrikt till Collegium Medicum, föregångare till Sundhetskollegiet (1813) och Medicinalstyrelsen (1877).

I årsberättelserna finns information om hur människorna på orten mådde

Årsberättelserna är indelade i avdelningar som behandlar ortens allmänna karaktär, allmänna sjukdomar som förekommit under året, fattigvård, kriminalvård, folkskolor, badinrättningar, apotek, vaccinationer, gjorda obduktioner, vetenskapliga iakttagelser av skilda slag, uppräkning av läkare, apotekare, barnmorskor m fl verksamma inom medicinalväsendet.

Renoverade domböcker

Vad ingår i bibliotekets samling?

Svea hovrätts upptagningsområde omfattar norrlandslänen och svealandslänen utom Värmland 1636-1813 och Gotland fr o m 1646. Som hjälpmedel vid sökning bland renovationerna från häradsrätterna finns en lappkatalog som omfattar domböcker t o m 1845 och småprotokoll t o m 1865. Protokollen från de flesta städer har under 1600-talet bundits samman med häradsrätternas protokoll. Under samma tid var det också vanligt att renovationer från olika län bands samman till en volym.

Forskningsarkivets fiche upptar renovationerna från häradsrätter och rådhusrätter i Norrland samt lappkatalogen.

Digitaliserat ur renoverade domböcker (Nationell arkivdatabas)

Gustav Vasa ville att fogdarna skulle redovisa sina böter ordentligt

Gustav Vasa ålade på 1540-talet häradsrätterna att till kronans räntekammare inlämna register över dombrott och sakören (böter) för att man skulle kunna kontrollera fogdarnas redovisning av sakörena. Senare ansåg man att även tingsförrättarna borde kontrolleras, varför häradshövdingarna 1595 ålades att årligen vid Mikaeli till kansliet insända renoverade (avskrivna) exemplar av domböckerna.

Avskrifter av domböckerna skickades till hovrätten

Leveranserna försummades på många håll och man fick därför aktualisera frågan på nytt 1602. När sedan Svea hovrätt inrättades 1614 bestämdes att renovationerna skulle insändas till hovrätten istället för till kansliet. Hovrättens granskning gällde nu inte i första hand sakören utan frågan huruvida tingsförrättaren fällt en orättvis dom. Även städernas domstolar omfattades av skyldigheten att insända renovationer. När nya hovrätter tillkom fick de ta hand om renovationerna från sitt upptagningsområde.
Riksarkivet förvarar samtliga renovationer som insänts till Svea hovrätt och hovrätten över Skåne och Blekinge. Göta hovrätts renovationer finns i hovrättens arkiv i Jönköping.

I början av 1700-talet utbröts ärenden rörande inteckningar och uppbud ur de allmänna protokollen och man fick då en ny renovationssvit, de s k småprotokollen, som också kom att omfatta ärenden rörande äktenskapsförord och förmynderskap.

Betungande för domstolarna

Med tiden kom dock renovationsplikten att bli alltmer betungande för domstolarna. Begränsningar gjordes därför. 1712 bestämdes att brottmål som underställts hovrätten kunde uteslutas ; endast tidpunkten för överlämnandet till hovrätten noterades. 1823 beslöt man att endast utslagen i brottmål skulle utskrivas. 1848 försvann så samtliga brottmål ur renovationerna som endast skulle omfatta mål och ärenden som angick ägande- eller nyttjanderätt till fast egendom, ägoskillnad, delning av jord, arv eller testamenten.

Samer och nybyggare

Vad ingår i bibliotekets samling?

En del av hembygdsforskaren Nils Erikssons material finns hos Folkrörelsearkivet i Västerbotten och nu även som mikrofiche hos umiversitetsbiblioteket. Det omfattar till största delen originalanteckningar från åren 1923 - 1946. Bland de ämnen uppteckningarna behandlar kan nämnas Lapska offerplatser, Folkmedicin, Handelsfärder till Norge, Nödåret 1867, Postgången, Fatmomakke kyrkplats historia och När barnen auktionerades bort. Dessutom innehåller materialet fotografier, teckningar, biografier och kartor som belyser samernas och nybyggarnas liv i Lövberg, Röberg och Kultsjölandet.

Hembygsforskare från Västerbotten

Rektor Nils Eriksson, född i Lövberg, Vilhelmina och verksam som folkskollärare i Vilhelmina under många år och senare som rektor i Järna, har gjort stora insatser som hembygdsforskare, framförallt när det gällt att göra uppteckningar av folkminnen. Dessa uppteckningar har till största delen lämnats till Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, där materialet uppgår till mer än 10 000 sidor med foton, teckningar och texter. 1978 blev han filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet.

Sjukjournaler från Sundsvalls lasarett och kurhus

Vad ingår i bibliotekets samling?

Biblioteket tillhandahåller sjukjournalerna från Sundsvalls lasarett och kurhus 1844 - 1900 på mikrofiche.

Journalerna ger information om sjukdomar och hälsotillstånd

I de journaler som fördes på sjukhus och motsvarande inrättningar finns förutom datum för in- och utskrivning bl a uppgifter om de intagna patienternas namn, ålder och hemvist samt förekommande sjukdomar och andra anmärkningar rörande hälsotillståndet.

Länslasarettet hade nio sjuksängar

Länslasarettet i Sundsvall grundlades officiellt 1844.Tidigare hade lasarettet i Härnösand haft hela Västernorrland som sitt upptagningsområde. Det visade sig dock med sina nio sängar otillräckligt för behoven, varför riksdagsfullmäktige från Medelpad anhöll hos Kungl Maj:t om att med hjälp av de medel som tidigare skickats till Härnösand få inrätta ett lasarett i Sundsvall för patienter från Medelpad, som vid denna tid hade 29 000 invånare. I januari 1844 kunde det nya lasarettet ta emot sina första patienter i den s k Fabriksgården väster om staden vid Selångersåns krök.

Syfilis var en stor sjukdom

Den förste läkaren Olof Daniel Bagge hade 20 sängar att erbjuda sina patienter som uppgick till ca 100 intagna per år fram till mitten av 1860-talet då det blev en kraftig ökning av patientantalet beroende på att antalet syfilissjuka var mycket stort. De svarade för nästan hälften av alla intagna t o m 1874. Vården av de flesta patienterna bekostades av hemsocknen eller andra välgörare. Matordningen var reglerad i detalj av Serafimerordensgillet.

Nytt lasarett färdigbyggt 1875

Eftersom antalet vårdbehövande växte så dramatiskt under 1860-talet beslutade landstinget att bygga ett helt nytt lasarett på den s k Backlundska tomten. Det stod klart 1875 och kunde erbjuda 89 vårdplatser i ett ändamålsenligt och modernt planerat sjukhus. Fram till 1900 led mer än var femte patient av veneriska sjukdomar. Därnäst var kirurgiska infektioner, arm- och benbrott, reumatiska lidanden och lungsjukdomar vanligast.

Källa: Brändström Anders & Edvinsson Sören, Folkhälsans utveckling ur Sundsvalls historia del I och II

Skolmatriklar

Vad ingår i bibliotekets samling?

Fichebeståndet i Forskningsarkivet omfattar de norrländska trivalskolorna och gymnasierna samt de äldsta matriklarna från läroverken.

Information om elever i lärdomsskolorna

Matriklarna ger upplysningar om eleverna i de äldsta lärdomsskolorna; trivialskolor och gymnasier samt läroverken där dessa skolformer sedan kom att ingå. Trivialskolan var det lägre stadiet där eleverna lärde latin, räkning och kyrkosång. Gymnasiet gav kunskaper som förberedde för universitetsstudier. Framförallt studerades klassiska språk.

Av matriklarna framgår förutom namn och födelsedata på eleverna även uppgifter om fäderna (namn, hemvist yrke och titel) samt tidpunkt för elevens in- och utskrivning i läroanstalten och i en del fall noteringar om fortsatta studier eller annan verksamhet.

Skrivelser från Svea hovrätt

Utslag i kriminalmål

Skrivelserna från hovrätten är ställda tilll landskansliet i Gävleborgs län åren 1635 - 1736. De avser utslag i kriminalmål. Till skrivelseserien finns ett register, utarbetat av landsarkivet i Uppsala, som förutom årtals- och sidhänvisning till breven även innehåller uppgifter om den anklagades namn, brottet, underrättens dom och hovrättens resolution. I materialet finns också uppgifter om jämtlänningar om de dömts för brott utanför Jämtland innan landskapet blev svenskt.

Motsvarande skrivelser ställda till länsstyrelsen i Härnösands län 1646 - 1654 finns också på mikrofiche.

Digitaliserat ur Skrivelser från Svea hovrätt (Nationell arkivdatabas)

Stadshistoriska institutets register

Vad ingår i bibliotekets samling?

De olika delarna i registersamlingen består i regel av ett stadsregister, ordnat alfabetiskt efter städernas namn och typ (stapelstäder, uppstäder etc) och inom dessa grupper kronologiskt. Dessutom finns ett sakregister, där hänvisningarna under de olika uppslagsorden också uppställts kronologiskt.

Digitaliserat ur stadshistoriska institutets register (Nationell arkivdatabas)

Vad var Stadshistoriska institutet?

Stadshistoriska institutet, som tillkom 1919, förtecknade arkivmaterial i riksarkivet som var av betydelse för den stadshistoriska forskningen, vilket resulterade i ett kortregister som nu tillhandahålls i form av mikrofiche.

Registret består av fyra avgränsade huvudgrupper av handlingar, medeltidsdiplom, kungliga brev i olika arkivserier från tiden 1561 - 1923, riksdagshandlingar samt ämbetsverks skrivelser till Kungl Maj:t.

De handlingar som finns med rör städernas förvaltning och offentliga angelägenheter i allmänhet samt korporationer och enskilda stadsinnevånare. Även brev rörande föreslagna städer och rörande orter, vilka endast någon tid innehade stadskaraktär registrerades.

Stockholms adresskalender

Vad ingår i bibliotekets samling?

Universitetsbibliotekets mikrofiche omfattar åren 1823 - 1860 samt vart tionde år därefter t o m 1960.

Annonser, adresser, nyfikenhetsregister och kalender

Förutom annonsavdelning innehåller kalendern en adressavdelning uppdelad i namn - och yrkesregister. Där finns också ett s k nyfikenhetsregister som upptar samtliga taxerade fastigheter, tomter och åbyggnader och deras ägare enligt årets mantalsförteckningar med angivande av i vilket kvarter fastigheten är belägen, vilket då ger en hänvisning till egendomsregistret där förutom uppgift om lagfarna ägare ges information om taxerings- och brandförsäkringsvärden. Kalenderavdelningen innehåller uppgifter om myndigheter, inrättningar, föreningar, sällskap, bolag, teatrar, tidningar mm. samt olika taxor, folkmängdsuppgifter och ordningsföreskrifter. Dessutom finns också en kartavdelning.

Svenska telegrambyrån

Vad ingår i bibliotekets samling?

Universitetsbibliotekets bestånd utgörs av de inländska telefonogrammen via Sundsvall och Göteborg åren 1899 - 1911 samt utländska telegram för perioden 1867 - 1919.

Sveriges äldsta nyhetsbyrå

Svenska Telegrambyrån är Sveriges äldsta nyhetsbyrå. Den grundades 1867 som en filial till den tyska Wolff-byrån i Berlin. Initiativet kom från den danska affärsmannen och journalisten A H Fich. Byrån övergick i svensk ägo på 1890-talet.

Stort internationellt intresse för telegram från 1867-1919

Telegrammen bands in i enkla bokpärmar och ordnades kronologiskt i olika serier. Största delen är utrikes telegram, där de inkomna kabeltelegrammen som finns bevarade i en obruten svit åren 1867 - 1919 är av stort internationellt intresse. Bl a finns från första världskriget de stridande ländernas statssubventionerade telegram. Bland de äldsta utländska originaltelegrammen förekommer också många handelstelegram, som fr o m 1894 bildar en egen serie.

Sundsvall förmedlade norrländska nyheter

Telegrambyrån hade tre filialer; Malmö som var en betydande leverantör av utlandsnyheter, Göteborg, varifrån norska nyheter levererades och Sundsvall som förmedlade inrikesnyheter från hela Norrland.

Telegrammen räddades med hjälp av mikrofilm

Telegrambyråns siste ägare direktör P G T Eklund deponerade en stor del av telegrammaterialet hos riksarkivet. Det omfattade tiden 1867 - 1910. En annan del (1911 - 1919) påträffades i början av 1970-talet hos krigsarkivet. Dessa telegram överflyttades då till riksarkivet. Telegrammen hotades dock av självförstörelse på grund av att papperet och texten var av mycket dålig kvalitet. Tack vare arbetsmarknadspolitiska medel kunde riksarkivet mikrofilma materialet hos serviceföretaget SIGA i Gällivare under början av 80-talet.

Mikrofilmen kan vara svårläst

P g a filmunderlagets dåliga kvalitet är telegrammen delvis svårlästa. Det kan finnas felnumreringar, feldateringar och omkastningar av telegram, vilka inte har kunnat rättas till vid filmningen. Den teknik man använde sig av vid filmningen gjorde att filmen monterades nerifrån och upp. Det innebär att fichet måste roteras 180 grader före inläggning i läsare och att kortet läses från höger till vänster.

Tyko Lundkvists samling

Vad finns i bibliotekets samling?

Tyko Lundkvist var hembygsforskare och efterlämnade ett stort forskningsmaterial som finns deponerat på landsarkivet i Härnösand som enskilt arkiv A:171, Tyko Lundkvists samling. Arkivet omfattar 52 volymer avskrifter och kopior ur tryckta källor, skattelängder, domböcker mm, byordnade sammanställningar, släktutredningar, manuskript till artiklar och föredrag samt ett omfattande personregister på kort.

Personregistret, som omfattar en betydande del av Ångermanlands befolkning från en lång tidsperiod (1413 -. 1951) har mikrofilmats och i form av fiche överlämnats som gåva till ett antal bibliotek och arkiv i Västerbotten och Västernorrland, däribland Umeå universitetsbibliotek.

Digitaliserat ut Tyko Lundkvists samling (Nationell arkivdatabas)

Hembygsforskare från Mjösjö

Tyko Lundkvist (1920 - 1988) från Mjösjö på gränsen mellan Nordmalings och Bjurholms kommuner ägnade större delen av sitt liv åt forskning om sin hembygd, vilket resulterat i utgivning av hembygdslitteratur på eget förlag. Bland hans tryckta arbeten kan nämnas hembygdsboken om Nordmalings och Bjurholms socknars historia, Brattsbackabygdens historia, Vännäs kommuns historia, Av ris och rot, bygdeutvecklingen längs Lögdeälven samt Öreälvens byar. Förutom det egna forskningsarbetet var Lundkvist även aktiv inom hembygdsrörelsen, ordförande i Ångermanlands Hembygdsförbund 1970 - 1987.

 

Utslags- och resolutionskoncept från landskontoret

Vad ingår i bibliotekets samlingar?

Mikrofichebeståndet i Forskningsarkivet omfattar Västerbottens län för tidsperioden 1808 - 1900. Följande ärendetyper är vanligast förekommande: nybyggesinrättningar, hemmansklyvningar, torpinrättningar, immissioner (ständig åborätt i kronohemmen), hemmanssammanläggningar, spannmålsunderstöd, fiskerier, brandstod, befrielse från kronoutlagor, option och tillökningsskatt, intagor av odlingslägenheter och skattläggningsutslag.

Första mikrokortet i varje volym innehåller en kronologisk förteckning över sökandenas namn och hemvist (by och socken), resolutionens innehåll och löpnummer i volymen. Resolutionerna är ordnade i löpnummerordning varje år.

Dessutom finns också en fögderivis indelad förteckning över utfärdade frihetsbrev på beviljade nybyggesinrättningar och förteckningar på de hemmans- och nybyggesåboer m fl som ska erlägga tillökningsskatt eller penningräntor för de lägenheter som upplåtits samt förteckningar på utfärdade skattläggningsutslag.

För vissa år ingår också saköreslängder och syneinstrument.

Nuvarande Norrbottens län finns med t o m 1810. Dessutom finns odlingslägenheter inom lappmarksfögderiet medtagna för vissa år efter 1810.

En del volymer är defekta. Möjligen kan de utrivna läggen finnas i lantmäterikontoret i Umeå.

Från Norrbottens landskontor finns utslag och resolutioner som mikrofiche. De omfattar åren 1746 - 1837 och förekommer dels i koncept och dels i avskrifter, som avskrivits eller uttagits ur Västerbottens länsstyrelses arkiv i Umeå och överförts till Norrbottens länsstyrelses arkiv i Luleå före branden 1888. De har där inordnats i två serier A IIa och A IIb. Varje volym i serie AIIa (1 - 6) har försetts med kronologiskt register över innehållet.Hela länet samt en del handlingar rörande Finland finns med i serien t o m 1810. För tiden därefter dock enbart Piteå lappmark som ej finns med bland resolutionerna i serie A II b.

Till serie A IIa vol 1 - 4 som omfattar åren 1749 - 1810 finns orts- och personregister.

Digitaliserat ur Utslags- och resolutionskoncept (Nationell arkivdatabas)

Vad är utslags- och resolutionskoncept?

Resolutionskonceptet är det signerade exemplaret av den utgående handlingen (beslutet i ärendet) som blivit kvar hos landskontoret, som är en avdelning av länsstyrelsen.

Proceduren för en nybyggesanläggning var i korthet följande: Ansökan till KB (länsstyrelsen) med anhållan om syn. Remiss till länsmannen för syn. Denne upprättade ett syneinstrument med beskrivning av platsen för det tilltänkta nybygget, jordmån mm. Syneprotokollet lämnades till häradsrätten för granskning (synen införs i häradsrättsprotokollet), varvid klander kan anföras mot utsyningen. Häradsrätten föreslår frihetsår (ca 25 år). Med inlämnande av frejdebetyg och borgensförbindelse för de byggnads- och odlingsskyldigheter som KB kunde komma att ålägga fullföljer sökanden sin ansökan hos KB. Efter granskning av handlingarna avkunnar KB utslag. Konceptet finns i resolutions/utslagsboken.

Sedan frihetsåren löpt ut skattlades nybygget. Krononybyggaren blev därmed kronobonde och erlade årligen ränta till kronan som fortfarande hade den formella äganderätten. Först efter skatteköpet blev bonden fullvärdig ägare till sin jord.

Årsberättelser från fabriker

Vad ingår i bibliotekets samling?

Till mikrofichen som omfattar hela landet åren 1747 - 1895 finns ett topografiskt register, utarbetat av SVAR.

Digitaliserat ur årsberättelser från fabriker (Nationell arkivdatabas)

Information om industri och hantverk

Berättelserna ingår i kommerskollegiets arkiv och innehåller uppgifter om industri och hantverk . Under 1800-talet utvidgades berättelserna succesivt till att gälla även andra näringar t ex gruvhantering. De täcker städerna och delar av landsbygden där det fanns spinnerier eller andra fabriker. Rapporterna redovisar vilka fabriker som finns, tillverkningens kvantitet och värde, drivkraft, maskiner och antal arbetare.