Framtidens material tar form

Efter sin examen från kandidatprogrammet i industridesign vid Designhögskolan har Kim Onchoi Stenmark byggt en karriär kring en av designområdets mest angelägna frågor: hur vi kan skapa produkter och system som använder resurser på ett mer ansvarsfullt sätt. I dag hjälper hon företag, varumärken och innovatörer att utforska nya material och tekniker för en mer hållbar framtid.

När Kim Onchoi Stenmark avslutade sina studier på kandidatprogrammet i industridesign vid Designhögskolan var hon redo att ta sig an nya utmaningar, även sådana som verkade ligga utanför hennes dåvarande erfarenhet.

En jobbansökan blev särskilt betydelsefull. Tjänsten krävde flera års arbetslivserfarenhet, något hon ännu inte hade. Men möjligheten lät alldeles för intressant för att låta bli.

”Jag sökte ändå”, berättar hon. ”Tjänsten verkade intressant och personen jag skulle ersätta var en tidigare student från Umeå som jag kände sedan tidigare.”

Företaget omprövade sina krav och erbjöd henne tjänsten.

Viljan att våga ta steget, lära sig nytt och möta det osäkra fortsätter att prägla hennes arbete än i dag.

Från nya idéer till verkliga lösningar

Som industridesigner på FutureLab & Partners arbetar Kim i skärningspunkten mellan design, material och innovation. Hennes roll handlar om att utveckla och visualisera nya material och tillverkningstekniker som fortfarande befinner sig under utveckling.

I nära samarbete med företag, varumärken, forskningsinstitut, materialförädlare och startupbolag hjälper hon till att omvandla ny teknik till lösningar som så småningom kan nå marknaden, ofta inom förpackningsindustrin.

Arbetet kräver både kreativitet och samarbete.

”Jag försöker prata med olika personer i teamet för att förstå problemet ur alla tänkbara perspektiv”, säger hon.

Nyfikenhet och förmågan att observera spelar en central roll i Kim Onchoi Stenmarks sätt att arbeta med design.

För Kim innebär förståelsen av en utmaning att kunna se bortom ett enskilt perspektiv. Inspirationen kan komma från design, konst och natur eller från samtal med kollegor inom olika discipliner. Därefter utforskar hon idéerna genom skisser, prototyper och återkommande tester.

Trots att de digitala verktygen blir alltmer avancerade är fysiska modeller fortfarande en viktig del av hennes process.

”3D-utskrifter hjälper alltid till att skapa en bättre förståelse för objektet. Det är lätt att stirra sig blind på skärmen.”

En grund från Designhögskolan 

När Kim ser tillbaka på sin tid vid Designhögskolan lyfter hon fram själva designprocessen som en av de mest värdefulla lärdomarna.

”Jag fick med mig de grundläggande kunskaperna om designprocessen”, säger hon. ”Att arbeta med research, idéutveckling, prototyper och visualisering. Det var värdefullt att få en bred kunskap och möjlighet att prova olika saker.”

Under sin tid vid Designhögskolan utforskade Kim hela designprocessen genom research, skissarbete, prototypframtagning, praktiskt skapande och tester inom en rad olika projekt.

Den breda grunden har fortsatt att vara ett stöd i hennes arbete. Oavsett om hon utforskar nya material eller utvecklar framtidsinriktade koncept är förmågan att röra sig mellan research, praktiskt skapande och kommunikation fortfarande central i hennes designprocess.

Design med ett systemperspektiv

En stor del av Kims arbete präglas av frågor om hållbarhet och cirkularitet. I stället för att söka enkla lösningar ser hon utmaningen i att förstå hur produkter, material och system samverkar över tid.

”Är det här utformat för att använda så lite resurser som möjligt? Går det att återvinna?” frågar hon sig när hon utvärderar olika koncept.

Samtidigt är hon tydlig med att återvinning inte är tillräckligt.

”Att utforma något för att kunna återanvändas, i en eller annan form, är bättre.”

Hon menar att designers behöver tänka bortom den enskilda produkten och fundera över hur material kan behålla sitt värde under längre tid. Det kan handla om återanvändning, reparation, återtillverkning eller ett smartare resursutnyttjande.

Kim betonar också att ansvaret måste delas mellan olika delar av industrin.

”Vi kan inte förlita oss på en enda typ av material”, säger hon. ”Den stora frågan är att varumärkesägare och tillverkare måste agera och skapa produkter som fungerar i ett hållbart system.”

För henne handlar hållbar design inte bara om att minska miljöpåverkan. Det handlar också om att hitta en balans mellan funktion, estetik, känsla och värde.

”Allt kan skapa värde och väcka känslor, mer eller mindre, och vi strävar efter mer.”

Att hitta sina egna styrkor

Även utanför arbetet fortsätter Kim att utforska sin nyfikenhet genom måleri, virkning, täljning, glasblåsning, tuftning och andra praktiska, kreativa aktiviteter.

Viljan att skapa, testa och lära sig nya saker är en röd tråd genom både hennes personliga intressen och yrkesliv.

När hon får frågan om vilket råd hon skulle vilja ge till sitt yngre jag på Designhögskolan svarar hon med en insikt som många designstudenter kan känna igen sig i:

”Du behöver inte vara bra på allt.”

Hon minns hur lätt det var att jämföra sig med kurskamrater som var särskilt skickliga på att skissa, arbeta i verkstäderna eller lösa tekniska problem. Med tiden insåg hon att varje designer utvecklar sina egna unika styrkor.

”Du har din styrka. Om du inte har hittat den ännu kommer du att göra det så småningom.”

För dagens studenter är det en påminnelse om att utveckling tar tid och att möjligheten att lära tillsammans med skickliga kurskamrater är en tillgång, inte en tävling.

”Det är fantastiskt att vara omgiven av talangfulla människor.”

Det är ett förhållningssätt som fortsätter att vägleda Kim i hennes arbete: att vara nyfiken, fortsätta utforska och skapa värde med både människor och natur i åtanke.