"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Om artiklarna

Elina och Erling berättar om deras två senaste publikationer.

Död i krigets skugga: mortalitet och dödsorsaker i Umeå landsförsamling och på Röbäcks sjukhus under finska kriget 1808–1809
Publicerad i OKNYTT. Tidskrift för Johan Nordlander-sällskapet, Vol. 46, s. 57-85
Artikelförfattare: Erling Häggström Gunfridsson och Elina Nordung Omnell 

Länk till artikeln


Det lysande krigets sanna elände – journalerna vid krigssjukhusen i Umeå under finska kriget 1808–1809
Publicerad i Västerbotten förr & nu
Artikelförfattare: Elina Nordung Omnell och Erling Häggström Gunfridsson

Länk till artikeln


Vill ni berätta om artiklarna, vad handlar de om?
De båda artiklarna handlar om Finska kriget 1808–1809 och de katastrofala följder det fick för både soldater och civilbefolkning i och omkring Umeå när sjuka och skadade soldater fördes hit till Umeå för vård. Den ena artikeln (Det lysande krigets sanna elände) fokuserar på individuella patientjournaler från fältsjukhus i Umeå, som fördes av fältläkaren Johan Fåhrée. Den ger ett personligt och ibland ironiskt porträtt av officerare som vårdades där.

Den andra artikeln (Död i krigets skugga) är mer kvantitativ och epidemiologisk. Den undersöker mortaliteten och dödsorsaker hos civilbefolkningen i Umeå landsförsamling och soldater vid Röbäcks sjukhus, med hjälp av statistik från Tabellverket och läkaren Wegelius' journaler.

Det här två artiklar hur skiljer de sig från varandra?
"Det lysande krigets sanna elände" ger ett mikroperspektiv, där man får möta vanliga rotesoldater från Västerbotten såväl som höga officerare och följa deras behandling, ofta med färgstarka och kritiska kommentarer från Fåhrée.

"Död i krigets skugga" tar ett makroperspektiv, med fokus på mortalitet, och dödsorsaker. Här ser man hur hela samhället drabbades, särskilt civilbefolkningen i Umeå med extrem dödlighet.

Är den en del av en större undersökning/projekt?
Tanken var först att som ett litet sidoprojekt jämföra mortalitet och dödsorsaker mellan civilbefolkningen i Umeå landsförsamling och Wegelius sjukjournaler från Röbäcks sjukhus, men arbetet har växt och en tredje artikel är redan påbörjad. Den kommer att presenteras på en workshop i samband med The European Society of Historical Demography’s konferens i Bologna i september.

Varför är det viktigt att studera detta?
Finska kriget förändrade Sveriges karta för alltid då Finland, Åland och faktiskt delar av dåvarande Västerbotten förlorades till Ryssland. I efterverkningarna fick vi en ny grundlag och en ny kunglig dynasti. Men det hade en också en massiv lokal påverkan. Umeå förvandlades under en tid från en liten stad till ett centrum för krigssjukvården, vilket fick tragiska konsekvenser. Nära en femtedel av befolkningen dog, och i vissa byar som Röbäck dog upp till en tredjedel.

Var det något som förvånar er eller är extra spännande?
Ja, flera saker! Dels den extremt höga dödligheten, det var den värsta mortaliteten i Sverige under hela 1800-talet. Dels hur central roll Umeå hade, trots att det ofta glöms bort i historieskrivningen. Många känner till slagen i Sävar och Ratan, men att Umeå var till brädden fylld av sjuka soldater måste såklart ha påverkat lokalbefolkningen oerhört mycket. Och så förstås de mycket personliga och ibland dråpliga observationerna i Fåhrées journaler, det blir både tragiskt och fascinerande att läsa om officerare som får syfilis, super, spelar kort och smiter från vården. Det ger en ovanligt mänsklig bild av krigets vardag.

Är det något övrigt som ni vill tillägga?
Det är verkligen dags att Finska kriget får en större plats i det allmänna medvetandet och i undervisningen. Trots att det var en av de mest avgörande händelserna i Sveriges historia, både politiskt, geografiskt och mänskligt, så är det många som knappt hört talas om det.

 

Senast uppdaterad: 2025-04-24