Sylvi Bratteng er førstelektor i spesialpedagogikk og nå emerita ved Nord universitet Campus Nesna. Hun har tidligere vært studieleder ved lærerutdanningen og leder for interkommunal PP- tjeneste og engasjert som ressursperson ved læringsmiljøsenteret knyttet til universitet i Stavanger. Forskningsinteressene omhandler skoleutvikling og læringsmiljø. Hun har publisert artikler og formidlet forskning på konferanser.
Anne Mette Bjørnvik Rosø er førstelektor i pedagogikk, og faggruppeleder i lærerutdanningen ved Nord universitet. Hun har arbeidet som lærer i grunnskole og som lærer og rådgiver i videregående skole. Fra 2007 har hun arbeidet i høyere utdanning med lærerutdanning, både som faglærer og i stillinger knyttet til utdanningsledelse. Forskningsinteressene ligger innenfor didaktikk, pedagogikk og elevmangfold. Hun har også deltatt på konferanser og publisert artikler i denne sammenheng.
I løpet av to år jobbet ansatte ved lærerutdanningen på Nesna sammen med skoleeiere, rektorer og lokale politikere om å utvikle en lærerutdanning tilpasset skolene i distriktene.
Denne dialoggruppa tilbyr en fortelling om en samskapningsprosess hvor målet var å utvikle en ny profesjonsutdanning. Bakgrunnen for dette utviklingsarbeidet var tilmeldte behov fra praksisfeltet, samt evaluering av dagens todelte norske lærerutdanning, der studentene må velge mellom å bli lærer for 1. – 7.trinn eller 5. -10.trinn.
Resultat av samskapningen ble Pilot 1-10, som er et forsøk med å tilby en utdanning som kvalifiserer lærere for undervisning fra 1. – 10. klassetrinn. Søknad om forsøk ble godkjent av departementet og piloten starter opp høsten 2025 ved Nord universitet, campus Nesna.
Jo Sigurd Kolden har hatt formingsansvar på storavdelingen i Selfors barnehage i fem år. Han har deltatt på en rekke kurs innenfor Reggio Emilia, i forming og prosjekterende arbeid. På konferansen vil han presentere hva de arbeider med, hvordan de arbeider og hvordan formingsarbeider beriker barnehagen.
Lise Bårdsen har ansvar for barnas aktiviteter med bygg og konstruksjon. Det innebærer blant annet pedagogisk opplegg/drift av barnehagens eget konstruksjonsrom. På konferansen vil hun presentere erfaringer med arbeidet hun har gjennomført sammen med ungene siden slutten av 90-tallet.
Tore Løkkås, leder for familietjenesten i Nesna kommune, Elisabeth Rikheim, lærer Nesna skole og Jarle Skaug, barnehagelærer Nesna barnehage.
Nesna kommun har utvecklat en Familjetjänst, bestående av specialpedagog, psykisk hälsosjuksköterska, hälsosjuksköterskor, miljöterapeuter och barnskydd. Teamet arbetar förebyggande, ger vägledning och genomför åtgärder för de som behöver det.
Syftet med arbetet är att stärka uppföljningen av utsatta barn och unga genom samarbete med Familjeteamet i förskola och skola.
Samarbetet gäller där enskilda barn har behov av både hälso- och omsorgstjänster och eventuellt andra välfärdstjänster.
Andra välfärdstjänster kan till exempel vara anpassade erbjudanden i förskola eller skola.
Detta tvärvetenskapliga arbete är på många sätt unikt, eftersom kompetensen omfattar så brett i förskolan och skolan i en liten kommun.
Bjørnar A. Pettersen har jobbet i mange år med samarbeidsprosjekter mellom barnehage/skole og lokal industri og næringsliv i Sørfold kommune. Å etablere gode samarbeid mellom viktige næringsveier og kommunens barn og unge, handler både om rekruttering til arbeidsplasser, men også om å skape interesse for realfag som en viktig kunnskapsvei for framtida.
Stein og sand er kjedelig!
I hvert fall for dagens barn og unge. Stein er i veien. Stein er noe vi kaster eller legger under veien for å kjøre på fast dekke.
Eller borer hull i for å lage tunneler der veien skal fram.
Men noen kommuner har industri som er etablert nettopp på grunn av stein, i jakt på verdifulle mineraler.
Skolene i Sørfold kommune i Nordland har hatt et lokalt samarbeid med bl.a. Elkem Salten for å gjøre stein litt mer spennende, og i jakten på verdiene har skoleelever fått ta i bruk XRF – røntgenanalyse.
Det er litt mer spennende å plukke stein ute i naturen når sjansen for å finne gull, sølv og andre verdifulle mineraler, er til stede, og vi kan finne det ut på to minutter.
Plutselig blir mobiltelefonen egentlig bare stein.
Stein vi er blitt helt avhengige av for å kunne bruke TikTok, Snapchat og for å sende bilder til venner over hele verden.
En SMS «skrevet i stein» får en litt annen mening.
Camilla Svens-Liavåg, universitetslektor i specialpedagogik, Åbo Akademi
Gymnasiet i Finland ger en teoretisk utbildning som utmynnar i en nationell studentexamen. Under de senaste åren har gymnasierna genomgått ett antal reformer och studerande har numera rätt till stöd för lärandet. Stödet består av handledning, stödundervisning och specialundervisning. Detta är relativt nytt för gymnasierna och förverkligas på olika sätt i olika kommuner. Under sessionen presenteras och diskuteras forskningsresultat från studien "Utveckling av likvärdigt stöd för lärande i gymnasiet", med fokus på god praxis, resurser, utvecklingsbehov och möjligheter.
Linda Björkgård, doktorand inom fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, speciallärare inom den grundläggande utbildningen i Vasa, Finland
Syftet med studien är att undersöka hur professionella inom skolan samt social- och hälsovården samverkar inom skolans elevvård för att stödja elevers välmående. Fokus ligger på elevvårdsteamets medlemmars upplevelser av hur mångprofessionell samverkan yttrar sig, samt vilka utmaningar och möjligheter som identifieras inom mångprofessionell samverkan.
Studien baseras på intervjudata från fokusgruppsintervjuer genomförda under åren 2023–2025, som del av en större forskningsprojekt. Insamlade data genomgår tematisk analys för att besvara forskningsfrågorna. Studien förväntas belysa områden där professionella inom elevvården ser utvecklingsbehov. På sikt kan detta ge skolorna verktyg för att stärka det förebyggande arbetet och stödja elevers välmående i skolmiljön.
Mikaela Svanbäck är handledande lärare och Jenny Felixson är handledande habiliterare
Det finländska Valteri center för lärande och kompetens är en del av Utbildningsstyrelsens verksamhet och erbjuder riksomfattande, sektorsövergripande stöd för barns och ungas lärande. Med cirka 500 anställda arbetar Valteri för att så många elever som möjligt ska lyckas i sin egen lärmiljö, från småbarnspedagogik till slutet av grundskolan.
Centret erbjuder tillfälliga skolplatser för drygt 300 elever med behov av särskilt krävande stöd. Undervisningen sker i sex enheter på fem orter. Valteris riksomfattande handledningstjänster finns tillgängliga för alla skolor i Finland. Här arbetar både speciallärare och habiliteringspersonal med olika utbildningsbakgrunder.
Handledningen kan innefatta kortare konsultationer, heldags handledningsbesök eller längre stödperioder. Syftet är att stötta elevens lärande, skolgång och delaktighet i den egna lärmiljön, samt stärka skolpersonalens kompetens.
Stödperioder ges till elever vars skolgång kräver en skräddarsydd helhet av stödinsatser, antingen i Valteri-skolan eller på den egna skolan. Valteris sakkunniga samarbetar då med elevens nätverk för att skapa en fungerande vardag.
Det som gör Valteris handledning unik är det sektorsövergripande arbetssättet där undervisning och habilitering kombineras. Habiliteringen stärker elevens funktionsförmåga och främjar lärande genom individuellt eller gruppbaserat stöd.