Monika Diehl är lektor vid Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet. Hon har även ett uppdrag som samverkanslektor vid Lärarhögskolan, Umeå universitet. Monika medverkar bland annat i ett pågående forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) som fokuserar undervisning i åldersblandade elevgrupper i glesbygdsskolor, FoU-arbete sker i samarbete med Glesbygdsskolenätverket. Under GV-konferensen presenteras ett avslutat FoU-arbete som genomförts i samarbete med nämnda nätverk, vars mål var att öka förutsättningarna för att säkra kompetensförsörjningen i glesbygdsskolor.
Josefine Öberg är lärare vid Trehörningssjöskola och är samornare i Glesbygdsskolenätverket. Öberg har även varit den samverkande parten vad gäller att öka förutsättningarna för att säkra kompetensförsörjningen i glesbygdsskolor.
Katarina Henriksson är lärare i Fredrika skola och en central samverkanspartner för det pågående forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) som fokuserar undervisning i åldersblandade elevgrupper i glesbygdsskolor.
Sedan 2020 finns ett glesbygdsskolenätverk bestående av lärare från små skolenheter med åldersblandade undervisning och forskare från Umeå universitet. En fråga som kommit upp under nätverksträffarna är svårigheten att rekrytera utbildade lärare till glesbygdsskolor, en fråga av högsta relevans för skolans, byars och orters fortlevnad i glest bebyggda områden. I nuläget ges lärarstudenter inte möjlighet att genom verksamhetsförlagd utbildning prova och erfara undervisning i glesbygdsskolor. I dialoggruppen vill vi presentera ett samverkande forsknings- och utbildningsprojekt där några studenter gjort en fyra veckor lång verksamhetsförlagd utbildning i glesbygdsskolor. Studenterna och deras handledare djupintervjuades i samband med besök i, och observation av undervisningen.
Resultatet belyser komplexiteten med åldersintegrerad undervisning i små orter, en komplexitet som kräver varierade och inkluderande undervisningsmetoder. Idag saknar lärarutbildningarna kurser som innehåller undervisning om åldersblandade elevgrupper, vilket behöver diskuteras och problematiseras. Således ges i dialoggruppen utrymme för diskussioner om lärarutbildningarnas ansvar att bidra till rekrytering av lärare till skolor i glesbygd och hur det bäst görs. Hur lärarstudenters bristande kunskaper om åldersiblandad undervisning kan åtgärdas samt om det finns ett behov av en handledarutbildning för lärare i glesbygsskolor är aspekter som också kan diskuteras under denna session.
Karin K. Wäringstam, samordnande specialpedagog, AGy individuella program.
"Aktivera mera", ett tvåårigt projekt på det individuella programmet vid den anpassade gymnasieskolan i Umeå. Projektet syftade till att förbättra hälsan hos elever med intellektuell funktionsnedsättning genom att öka deras engagemang i fysiska och hälsofrämjande aktiviteter. Många av dessa elever hade tidigare begränsad erfarenhet av sådana aktiviteter, vilket ledde till en sämre hälsa både fysisk och psykisk. Genom att erbjuda möjligheter att prova olika sporter och aktiviteter samt involvera eleverna i planeringen av pulshöjande aktiviteter under skoldagen, har projektet framgångsrikt ökat elevernas motivation för fysisk aktivitet och sannolikt förbättrat deras hälsa.
Resultaten visar att eleverna blivit mer alerta och uthålliga under lektionerna, och antalet tillfällen med fysisk aktivitet under veckan har ökat, vilket nu är en naturlig del av deras skoldag. Projektet har också främjat samverkan mellan klasser och med externa aktörer, vilket stärker det sociala nätverket för dessa elever. Denna samverkan har inte bara bidragit till en ökad känsla av gemenskap och tillhörighet, utan också till att skapa en mer inkluderande skolmiljö där eleverna blir stöttade och uppmuntrade att delta i olika aktiviteter.
Presentationen kommer beskriva lärdomar från projektet.
Dialoggruppsfrågor
Marie Karling, utbildnings- och barnrättsstrateg inom utbildningsförvaltningen i Umeå kommun. Flerårig erfarenhet som rektor i gymnasieskola och grundskola samt chef för Kompetenscentrum för flerspråkighet i Umeå kommun. Har även undervisat inom rektorsprogrammet vid Umeå universitet.
I förskola och skola är det viktigt hur vi samverkar för barnets bästa. Mot bakgrund av detta har utbildningsförvaltningen i Umeå kommun upprättat ett barnrättsteam där olika funktioner och professioner ingår. Tillsammans har teamet utvecklat en handlingsplan för prövning av barnets bästa med utgångspunkt i barnkonventionens fyra grundprinciper, artikel 2, 3, 6 och 12. Fokus för dialoggruppspresentationen utgår från frågan; hur vi kan arbeta för att säkerställa att barn får möjlighet att göra sin röst hörd i samverkan för barnets bästa inom förskola och skola?
Sara Rönnbäck, rektor för den anpassade grundskolan i Piteå.
Sara Rönnbäck delar med sig av skolans erfarenheter från ett Erasmus+-finansierat jobbskuggningsbesök till en specialskola i Polen. Skolan tar emot elever med autism, både med och utan intellektuell funktionsnedsättning och har elever i åldrarna 9–20 år.
Sara berättar om de möjligheter som Erasmus+ erbjuder för kompetensutveckling och internationellt utbyte, och vilka konkreta lärdomar som resan förde med sig – både för personalens professionella utveckling och för skolans verksamhet.
Vad kan vi lära oss genom att besöka en skola i ett annat land? Vilka perspektiv får vi genom att jobbskugga internationella kollegor? Föredraget ger inspiration till hur internationella samarbeten kan bidra till utveckling och kvalitet i svensk skola.
Tuija Kirvesmies, rektor vid Bromangymnasiet i Hudiksvall, med ansvar för introduktionsprogrammen och Anpassad gymnasieskola. Flerårig erfarenhet som rektor och biträdande rektor inom både kommunal och fristående skola. Specialiserad på arbete med elever med hög skolfrånvaro och anpassade stödinsatser.
Trygg-start tidigare ELOF på Bromangymnasiet stödjer elever med omfattande frånvaro genom tidig kontakt och individanpassad inskolning redan i årskurs 9, i nära samarbete med grundskolan.
Utifrån skollagens krav på att främja skolnärvaro och utgå från elevens bästa (1 kap. 4 § och 3 kap. 3a §) byggs relationer och trygghet upp inför övergången.
Undervisningen sker i små grupper med anpassningar efter varje elevs behov, med fokus på att skapa en trygg och tillgänglig lärmiljö.
Med ett lågaffektivt bemötande och en stödjande fysisk miljö skapar vi förutsättningar för ökad närvaro och måluppfyllelse för fortsatta studier eller arbete.
Rebecca Skoglund är mellanstadielärare och arbetar nu som klasslärare på i Bräcke kommun. Hon är en driven lärare som omsätter evidensbaserade råd och rön till praktisk verksamhet. Rebecca har haft klasser där elevernas förutsättningar och behov varierat mycket. Utifrån det har hon utvecklat sin egen undervisning med målet att den ska kunna möta alla elever i klassrummet. Rebecca har hållit ett flertal uppskattade inspirationspass med efterföljande pedagogiska diskussioner för kollegor inom kommunen.
Många lärare upplever att det är en utmaning att kunna och hinna organisera undervisningen så att den kan möta alla elever. Genom ett verksamhetsnära perspektiv fokuserar denna dialoggrupp på ett av skolans viktiga uppdrag, hur vi på ett genomtänkt och inkluderande sätt kan undervisa klasser med många olika slags behov. Under passet kommer några arbetssätt att beskrivas men även kunskapssyn, bedömning och alternativa verktyg berörs. Centralt är att hitta former för att alla elever ska kunna delta i den samverkan som sker inom klassens ram i ordinarie undervisning. Även samverkan mellan lärare och elevhälsans skollogoped syftar till en sådan utveckling.