Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon

Dialoggrupper

Atle Kristensen och Sylvi Bratteng

imagebijdw.png

Atle Kristensen, universitetslektor, har bakgrunn som grunnskolelærer og seniorrådgiver ved Kompetansesenter for læring og teknologi ved Nord universitet. Hans interesse er særlig i forhold til læring med og uten digital teknologi, og har også et spesielt fokus på læring gjennom digitale flater i fleksible løsninger.

Sylvi Bratteng er universitetslektor med bakgrunn som grunnskolelærer og pedagogisk  psykologisk rådgiver i PPT. Hun har tidligere har jobbet med ulike innovasjonsprosjekter og er for tidene leder av grunnskolelærerutdanning ved Nord universitet Campus Nesna. I tillegg deltar hun som samarbeidspartner i desentralisert kompetanseutvikling ved skoler i tre andre kommuner.

"Fjernundervisning i valgfag for ungdomsskolen"

Høsten 2018 startet Rødøy kommune et prosjekt med fjernundervisning i valgfag for ungdomsskolen. Kommunen har om lag 1200 innbyggere og seks skoler. Nedgang i elevtall førte til redusert rammetildeling til skolene. Skolemyndighetene i kommunen ønsket å prøve fjernundervisning for å imøtekomme kompetansekrav til undervisningen.

Gjennom bruk av fjernundervisning kan skolene tilby en likeverdig undervisning til alle elevene i kommunen uansett skoletilhørighet. Målet gjennom prosjektperioden er å utforske muligheter for å implementere fjernundervisning i valgfag som en del av det ordinære opplæringstilbudet i kommunen.

Skolemyndighetene samarbeidet med to forskere fra Nord universitet om å utarbeide en søknad til Norsk forskningsråd. En treårig prosjektperiode ble støttet av forskningsrådet slik at den kommunale innovasjonen kan følges med forskning.

Oddbjørn Knutsen

imagez1g9m.png
Oddbjørn Knutsen, dosent i spesialpedagogikk og pedagogikk ved Nord universitet, Nesna/Helgeland. Han har ledet flere store praksisrelaterte prosjekter i et nært samarbeid med skoler, barnehager og PP-tjenesten.

"Evaluering av utprøving av web-basert veiledning fra PP-tjenesten til barnehager"

Ett av prosjektene har vært utprøving av web-basert veiledning fra PP-tjenesten til barnehager. Et viktig spørsmål har vært å se om dette fungerer  i forhold til barn med store og komplekse behov for spesialpedagogisk hjelp i barnehagen, og hvordan de ansatte har opplevd denne formen for veiledning? Prosjektet er nå evaluert, og det er kommet gode resultater. Resultatene presenteres i et symposium på Gemensamma Väger 2020 i Umeå. 

Anne-Berit Løkås

anne_berit.jpg

Anne-Berit Løkås arbeider som leder i PP-tjenesten i Ytre Helgeland. Hun er utdannet barnehagelærer og har videreutdanning i spesialpedagogikk, psykososialt arbeid, inkludering og mangfold og ledelse av profesjonsutvikling. Hun har tidligere arbeidserfaring som barnehagestyrer, lærer og skoleleder.

"Elevens stemme"

I Barneombudets rapport «Uten mål og mening» (2017) kom det frem at PPT ikke hører elevene.  Norge ratifiserte barnekonvensjonen i 1991, og med det forpliktet seg til å gi barn rettigheter etter denne. Til tross for dette har Norge så har Norge gjentatte ganger fått påpakning av FNs barnekomité på rapporteringen som vi gjør hvert femte år om at barn enda ikke i tilstrekkelig grad høres i saksbehandlingen (FN, 1989).

PPT Ytre Helgeland har siden 2016 arbeidet systematisk med å synliggjøre elevens vurderinger og synspunkter i sitt sakkyndighetsarbeid.

Lena Engkvist

lena.jpg

Lena Engkvist, specialpedagog, speciallärare, förstelärare och koordinator på grundsärskolan i Helsingborg. Lena har en lång erfarenhet av arbete i grundsärskolan och har under de senaste åren arbetat mycket med skolutveckling i grundsärskolan. Hon har också arbetet med att utveckla samarbetsformer mellan grundskola och grundsärskolan och har på olika sätt genomfört detta.

"Elevers delaktighet i att förstå och sträva mot att uppnå kunskapsmål i ämnesområden"

Utvecklingsarbetet tog utgångspunkt i lärarens behov av att utveckla lärmiljön i syfte att öka elevernas delaktighet i för särskolans elever som läser ämnesområden.

Presentationen tar utgångspunkt i ett relationellt arbetssätt (Aspelin, 2015) och visar på vikten av en hållbar och långsiktig struktur i undervisningen, betydelsen av egen reflektion och kollegial handledning. Utevklingsarbetet har resulterat i ett arbetssätt som främjar elevernas delaktighet och där målen är i fokus inför varje lektion.

Gunilla Colldén och Ann-Christin Sjöström

gunilla_och_ann_christine.jpg
Gunilla Colldén utbildad speciallärare/specialpedagog med inriktning mot intellektuell funktionsnedsättning. Rektor på Norrbackaskolan.

Ann-Christin Sjöström utbildad specialpedagog inriktning mot intellektuell funktionsnedsättning och förstelärare på Norrbackaskolan i Sundsvall.

Norrbackaskolan är en grundsärskola med inriktning mot ämnesområden. Elevgruppen har stora kommunikativa och fysiska behov. De flesta eleverna befinner sig på en tidig utvecklingsnivå. Både Gunilla och Ann-Christin har lång erfarenhet av att arbeta i grundsärskolan. 

"Att utveckla meningsbärande lärmiljöer - hur gjorde vi på Norrbackaskolan?"

Norrbackaskolan har under de senaste fem åren arbetat systematiskt med skolutveckling tillsammans med alla medarbetare oavsett yrkesroll, vilket varit en av framgångsfaktorerna. Stor del av vårt utvecklingsarbete har vi gjort i våra fyra SIS-projekt genom Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Vi kommer att prata om de erfarenheter och det resultat vi ser i verksamheten i dag och inte minst vägen dit.

Yvonne Knospe och Linnea Palm

yvonne_och_linnea.jpg

Yvonne Knospe är lektor på Institutionen för språkstudier vid Umeå Universitet. Hon undervisar i speciallärarprogrammet med inriktning mot språk-, läs- och skrivutveckling och hennes främsta forskningsintressen är skrivutveckling och skrivsvårigheter.

Linnea Palm arbetar som speciallärare på gymnasiesärskolans nationella program på Midgårdsskolan  i Umeå. Hon undervisar i bland annat Svenska, men integrerar språk- läs och skrivutveckling även i andra ämnen som hon undervisar i. 

"Att utveckla skrivandet på nationellt program i särskolan – en interventionsstudie"

Presentationen ger en inblick i ett interventionsprojekt på gymnasiesärskolan.  Träningsperioden pågick under 10 lektionstillfällen och var riktad mot planeringen av narrativa texter. Före och efter träningsperioden skrev eleverna narrativa texter till olika bilder. Alla texter skrevs på dator och spelades in med ett så kallat keystroke logging program, som sparar varje tangentslag med tidsmarkör. På så sätt är det möjligt att analysera skrivprocessen från ett tidsperspektiv, t.ex. med fokus på skrivflyt, pauser och revideringar.  Vi belyser närmare hur en elevs skrivande och textkvalitet utvecklades under projektet och diskuterar resultatens didaktiska implikationer.

Åse Fagerlund

åse.jpg

Åse Fagerlund, FD, specialist i neuropsykologi, psykoterapeut, mindfulnessinstruktör och ansvarig forskare för forskningsprojektet Styrka, glädje och medkänsla.

"Att stärka elevers självkänsla och välbefinnande genom beprövade metoder i positiv psykologi och pedagogik"

Under presentationen får du höra en introduktion till hur man kan arbeta med positiv psykologi och pedagogik med elever i klass, smågrupp eller enskilt. Det handlar om att kartlägga och arbeta medvetet utgående ifrån sina styrkor, om hur man kan stärka en positiv sinnesstämning både för att må bättre och kunna ta till sig inlärning bättre. Det handlar om att stärka goda relationer i gruppen och om hur du kan hjälpa elever att komma igen vid motgångar och se på sin inlärning mer hoppfullt och stärka ett mer dynamiskt mindset.

Du får också höra om hur resultaten av ett sådant arbete kan se ut baserat på forskningsprojektet Styrka, glädje och medkänsla (www.gladje.fi).

Johanna Karlsson, Lotta Lindgren, Leena Westerlund och Gerd Petterssonimagekxlz.png

gerd.jpg

Johanna Karlsson, Lotta Lindgren och Leena Westerlund är samtliga är verksamma specialpedagoger. Gerd Pettersson är lektor vid Pedagogiska institutionen vid Umeå Universitet. Hon undervisar vid speciallärarprogrammet och några av hennes forskningsintressen är specialpedagogisk verksamhet och pratiknära forskning.

"Specialpedagogisk fjärrhandledning för ökad likvärdighet - ett innovativt forsknings- och utvecklingssamarbete"

Glesbygdsskolornas rektorer, lärare och specialpedagoger arbetar oftast under helt andra villkor än deras kollegor i större skolor (Pettersson, 2017). Skillnaderna består bland annat av att i glesbygdsskolan finns få kollegor, få elever och att rektorer och specialpedagoger ofta är placerade på distans från glesbygdsskolan (Pettersson & Näsström, 2017). Att glesbygdsskolan har få elever betyder inte att glesbygdsskolans har färre specialpedagogiska utmaningar. Föreliggande forsknings- och utvecklingssamarbetets (FoU) syfte är att öka likvärdigheten inom och mellan kommunens fyra glesbygdsskolor genom att fler klasslärare får tillgång till fler specialpedagogiska handledningstillfällen som i sin tur avser att bidrar till att fler elever tidigare får den specialpedagogiska verksamhet de har behov av när fjärrhandledning tillämpas. Under presentationen redogör vi för vad ökad specialpedagogisk handledningstid kan innebära och vad kontinuerliga systematiska fysiska observationer av lärmiljön betyder ur ett specialpedagogiskt handledningsperspektiv.  

Åsa Bäckman

åsa.jpg

Åsa Bäckman, Östersunds kommun, har åtta års erfarenhet av handledning kring barn/elever med autism eller autismliknande svårigheter. Åsa  arbetar också, sedan 17 år tillbaka, som undervisande lärare inom Grundsärskolan.

"Hur kan vi öka förutsättningarna för likvärdig utbildning för barn/elever med autism?"

Utifrån mina erfarenheter och min kunskap kommer jag att ge min syn på hur förskolor/skolor kan tänka på organisation-grupp och individnivå för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för barn/elever med autism, där utgångsläget är att ”Det är bra för alla men nödvändigt för vissa”!

Åsas presenation innehåller även två frågeställningar till dem som deltar i dialoggruppen:

  • Hur kan du som specialpedagog/personal bidra till utveckling kring ovanstående på din förskola/skola?
  • Vad är viktigast -  autismspecifik kompetens eller handledande kompetens?