"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Dialoggrupper

Daniel Östlund

imageq62zq.png

Daniel Östlund är docent och biträdande professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Han disputerade 2012 med en avhandling om deltagandets kontextuella villkor för elever inom grundsärskolans inriktning träningsskola. Daniel har tidigare erfarenhet som elevassistent, fritidspedagog och specialpedagog, men har sedan 2002 huvudsakligen arbetat med undervisning och forskning vid Högskolan Kristianstad. Hans forskning har ofta en praktiknära utgångspunkt och genomförs i nära samverkan med olika yrkeskategorier inom skolan. Under de senaste sex åren har Daniel samverkat med Skolverket och Specialpedagogiska Skolmyndigheten och tagit fram innehåll till Specialpedagogik för lärande.

Samverkan i undervisning för elever med IF

I de två senaste läroplanerna som reglerar undervisningen för elever med IF har kunskapsuppdraget blivit mer framträdande än i tidigare läroplaner. Ett ökat fokus på kunskapsutveckling ställer nya krav på de professioner som möter eleverna i undervisningen och det ställer även krav på ökad samverkan mellan professionerna. I föredraget tar Daniel, utifrån sin forskning, upp olika idéer om utveckling av samverkan mellan olika professioner i utbildning för elever med IF.

Atle Kristensen och Sylvi Bratteng

imagebijdw.png

Atle Kristensen, universitetslektor, har bakgrunn som grunnskolelærer og seniorrådgiver ved Kompetansesenter for læring og teknologi ved Nord universitet. Hans interesse er særlig i forhold til læring med og uten digital teknologi, og har også et spesielt fokus på læring gjennom digitale flater i fleksible løsninger.

Sylvi Bratteng er universitetslektor med bakgrunn som grunnskolelærer og pedagogisk  psykologisk rådgiver i PPT. Hun har tidligere har jobbet med ulike innovasjonsprosjekter og er for tidene leder av grunnskolelærerutdanning ved Nord universitet Campus Nesna. I tillegg deltar hun som samarbeidspartner i desentralisert kompetanseutvikling ved skoler i tre andre kommuner.

"Fjernundervisning i valgfag for ungdomsskolen"

Høsten 2018 startet Rødøy kommune et prosjekt med fjernundervisning i valgfag for ungdomsskolen. Kommunen har om lag 1200 innbyggere og seks skoler. Nedgang i elevtall førte til redusert rammetildeling til skolene. Skolemyndighetene i kommunen ønsket å prøve fjernundervisning for å imøtekomme kompetansekrav til undervisningen.

Gjennom bruk av fjernundervisning kan skolene tilby en likeverdig undervisning til alle elevene i kommunen uansett skoletilhørighet. Målet gjennom prosjektperioden er å utforske muligheter for å implementere fjernundervisning i valgfag som en del av det ordinære opplæringstilbudet i kommunen.

Skolemyndighetene samarbeidet med to forskere fra Nord universitet om å utarbeide en søknad til Norsk forskningsråd. En treårig prosjektperiode ble støttet av forskningsrådet slik at den kommunale innovasjonen kan følges med forskning.

Oddbjørn Knutsen

imagez1g9m.png
Oddbjørn Knutsen, dosent i spesialpedagogikk og pedagogikk ved Nord universitet, Nesna/Helgeland. Han har ledet flere store praksisrelaterte prosjekter i et nært samarbeid med skoler, barnehager og PP-tjenesten.

"Evaluering av utprøving av web-basert veiledning fra PP-tjenesten til barnehager"

Ett av prosjektene har vært utprøving av web-basert veiledning fra PP-tjenesten til barnehager. Et viktig spørsmål har vært å se om dette fungerer  i forhold til barn med store og komplekse behov for spesialpedagogisk hjelp i barnehagen, og hvordan de ansatte har opplevd denne formen for veiledning? Prosjektet er nå evaluert, og det er kommet gode resultater. Resultatene presenteres i et symposium på Gemensamma Väger 2020 i Umeå. 

Anne-Berit Løkås

anne_berit.jpg

Anne-Berit Løkås arbeider som leder i PP-tjenesten i Ytre Helgeland. Hun er utdannet barnehagelærer og har videreutdanning i spesialpedagogikk, psykososialt arbeid, inkludering og mangfold og ledelse av profesjonsutvikling. Hun har tidligere arbeidserfaring som barnehagestyrer, lærer og skoleleder.

"Elevens stemme"

I Barneombudets rapport «Uten mål og mening» (2017) kom det frem at PPT ikke hører elevene.  Norge ratifiserte barnekonvensjonen i 1991, og med det forpliktet seg til å gi barn rettigheter etter denne. Til tross for dette har Norge så har Norge gjentatte ganger fått påpakning av FNs barnekomité på rapporteringen som vi gjør hvert femte år om at barn enda ikke i tilstrekkelig grad høres i saksbehandlingen (FN, 1989).

PPT Ytre Helgeland har siden 2016 arbeidet systematisk med å synliggjøre elevens vurderinger og synspunkter i sitt sakkyndighetsarbeid.

Lena Engkvist

lena.jpg

Lena Engkvist, specialpedagog, speciallärare, förstelärare och koordinator på grundsärskolan i Helsingborg. Lena har en lång erfarenhet av arbete i grundsärskolan och har under de senaste åren arbetat mycket med skolutveckling i grundsärskolan. Hon har också arbetet med att utveckla samarbetsformer mellan grundskola och grundsärskolan och har på olika sätt genomfört detta.

"Elevers delaktighet i att förstå och sträva mot att uppnå kunskapsmål i ämnesområden"

Utvecklingsarbetet tog utgångspunkt i lärarens behov av att utveckla lärmiljön i syfte att öka elevernas delaktighet i för särskolans elever som läser ämnesområden.

Presentationen tar utgångspunkt i ett relationellt arbetssätt (Aspelin, 2015) och visar på vikten av en hållbar och långsiktig struktur i undervisningen, betydelsen av egen reflektion och kollegial handledning. Utvecklingsarbetet har resulterat i ett arbetssätt som främjar elevernas delaktighet och där målen är i fokus inför varje lektion.

Yvonne Knospe och Linnea Palm

yvonne_och_linnea.jpg

Yvonne Knospe är lektor på Institutionen för språkstudier vid Umeå Universitet. Hon undervisar i speciallärarprogrammet med inriktning mot språk-, läs- och skrivutveckling och hennes främsta forskningsintressen är skrivutveckling och skrivsvårigheter.

Linnea Palm arbetar som speciallärare på gymnasiesärskolans nationella program på Midgårdsskolan  i Umeå. Hon undervisar i bland annat Svenska, men integrerar språk- läs och skrivutveckling även i andra ämnen som hon undervisar i. 

"Att utveckla skrivandet på nationellt program i särskolan – en interventionsstudie"

Presentationen ger en inblick i ett interventionsprojekt på gymnasiesärskolan.  Träningsperioden pågick under 10 lektionstillfällen och var riktad mot planeringen av narrativa texter. Före och efter träningsperioden skrev eleverna narrativa texter till olika bilder. Alla texter skrevs på dator och spelades in med ett så kallat keystroke logging program, som sparar varje tangentslag med tidsmarkör. På så sätt är det möjligt att analysera skrivprocessen från ett tidsperspektiv, t.ex. med fokus på skrivflyt, pauser och revideringar.  Vi belyser närmare hur en elevs skrivande och textkvalitet utvecklades under projektet och diskuterar resultatens didaktiska implikationer.

Åse Fagerlund

åse.jpg

Åse Fagerlund, FD, specialist i neuropsykologi, psykoterapeut, mindfulnessinstruktör och ansvarig forskare för forskningsprojektet Styrka, glädje och medkänsla.

"Att stärka elevers självkänsla och välbefinnande genom beprövade metoder i positiv psykologi och pedagogik"

Under presentationen får du höra en introduktion till hur man kan arbeta med positiv psykologi och pedagogik med elever i klass, smågrupp eller enskilt. Det handlar om att kartlägga och arbeta medvetet utgående ifrån sina styrkor, om hur man kan stärka en positiv sinnesstämning både för att må bättre och kunna ta till sig inlärning bättre. Det handlar om att stärka goda relationer i gruppen och om hur du kan hjälpa elever att komma igen vid motgångar och se på sin inlärning mer hoppfullt och stärka ett mer dynamiskt mindset.

Du får också höra om hur resultaten av ett sådant arbete kan se ut baserat på forskningsprojektet Styrka, glädje och medkänsla (www.gladje.fi).

Johanna Karlsson, Lotta Lindgren, Leena Westerlund och Gerd Pettersson

johanna_lotta_leena_gerd_långsmal_gv_2021.jpg

Johanna Karlsson, Lotta Lindgren och Leena Westerlund är samtliga är verksamma specialpedagoger. Gerd Pettersson är lektor vid Pedagogiska institutionen vid Umeå Universitet. Hon undervisar vid speciallärarprogrammet och några av hennes forskningsintressen är specialpedagogisk verksamhet och praktiknära forskning.

"Specialpedagogisk fjärrhandledning för ökad likvärdighet - ett innovativt forsknings- och utvecklingssamarbete"

Glesbygdsskolornas rektorer, lärare och specialpedagoger arbetar oftast under helt andra villkor än deras kollegor i större skolor (Pettersson, 2017). Skillnaderna består bland annat av att i glesbygdsskolan finns få kollegor, få elever och att rektorer och specialpedagoger ofta är placerade på distans från glesbygdsskolan (Pettersson & Näsström, 2017). Att glesbygdsskolan har få elever betyder inte att glesbygdsskolans har färre specialpedagogiska utmaningar. Föreliggande forsknings- och utvecklingssamarbetets (FoU) syfte är att öka likvärdigheten inom och mellan kommunens fyra glesbygdsskolor genom att fler klasslärare får tillgång till fler specialpedagogiska handledningstillfällen som i sin tur avser att bidrar till att fler elever tidigare får den specialpedagogiska verksamhet de har behov av när fjärrhandledning tillämpas. Under presentationen redogör vi för vad ökad specialpedagogisk handledningstid kan innebära och vad kontinuerliga systematiska fysiska observationer av lärmiljön betyder ur ett specialpedagogiskt handledningsperspektiv.  

Tobias Forsell

tobias_forssel_långsmal_gv_2021.jpg

Tobias Forsell är förskollärare, specialpedagog och fil.dr. i pedagogiskt arbete.

Tobias har arbetet som specialpedagog i ett kommunövergripande projekt med fokus på problematisk skolfrånvaro. Projektet, benämnt ”Tillbaka till skolan”, utvecklades senare till ett närvaroteam. Vidare har han haft rollen som familjebehandlare inom socialtjänstens öppenvård med fokus på skolfrånvaro. Januari 2021 disputerade Tobias och försvarade sin avhandling med titeln:

”Man är ju typ elev, fast på avstånd” - Problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv.

Presentationen bygger på avhandlingen, Tobias samlade erfarenhet/kunskap om problematisk skolfrånvaro, med utgångspunkt från praktik och forskning. Exempelvis berör Tobias faktorer som kan bidra till risk för skolfrånvaro och svårigheter att återintegrera elever i skolan efter långvarig frånvaro. Även närvarofrämjande faktorer diskuteras under presentationen.

Den frågeställning Tobias vill diskutera i dialoggruppen är:

  • Trots stärkt kunskapsläge och ökad medvetenhet i våra grundskolor gällande problematisk skolfrånvaro så förefaller problematiken med långvarig frånvaro öka, eller åtminstone inte minska. Vad tänker ni att det beror på?

Maria Rönn-Liljenfeldt

2022_maria_rönn_liljenfeldt.jpg

Maria Rönn-Liljenfeldt är doktorand i specialpedagogik vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa. Hon har under många år varit verksam som speciallärare i årskurserna 1-9. Marias forskning är del av forskningsprojektet, SAMSKOLAN, med fokus på samundervisning mellan klass-/ämneslärare och speciallärare som en inkluderande undervisningsform.

Samundervisning  ̶  ett sätt att stödja elever i det gemensamma klassrummet.

Samundervisning mellan speciallärare och klass-/ämneslärare är en arbetsform som innebär att det blir lättare att differentiera undervisningen och beakta olika elevbehov i klassen. Men hur gör man egentligen och vad krävs för att lyckas? Under den här föreläsningen presenteras olika sätt att organisera samundervisning så att bägge lärares kompetens kan tas till vara. I tillägg får deltagarna ta del av möjligheter och utmaningar som förs fram av lärare med erfarenhet av samarbetsformen samt forskningsresultat om elevernas upplevelser av undervisningsformen.

Föreläsningen utgår från forskning inom området och praktiska exempel från skolan presenteras för att inspirera deltagarna till att fundera över hur samundervisning kan förverkligas i den egna verksamheten.

Johan Edin

johan.jpg

Johan Edin är doktorand i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Pedagogiska intuitionen på Umeå universitet. Johans forskningsområde handlar om att skapa en förståelse för, och kunskap om hur särskiljande specialpedagogiska verksamheter för elever diagnostiserade med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar legitimeras, organiseras och utvecklas. Huvudfokus i hans forskning riktas mot de professioner som utgör de arbetslag som är verksamma inom dessa specialverksamheter.

Elevassistenters tal om särskiljande specialpedagogiska verksamheter och elever diagnostiserade med ADHD och autism

Presentationen fokuserar mot hur ett arbetslag bestående av elevassistenter konstruerar identiteter för sin egen profession, diagnostiserade elever och den specialverksamhet som de är en del av. Särskild uppmärksamhet riktas mot de implikationer som elevassistenternas tal kan innebära för elevernas förutsättningar för lärande, inkludering, autonomi samt huruvida den så kallade neuropsykiatriska diskursen utmanas eller förstärks.

Den fråga som Johan vill diskutera i dialoggruppen är:
·       Vilken roll och inflytande bör elevassistenter ha i särskiljande specialpedagogiska verksamheter samt vilka för- och nackdelar kan dessa roller och inflytande innebära för eleverna och deras inlärning?

Senast uppdaterad: 2023-12-18