Tilpasset opplæring og tidlig innsats: politiske føringer og praksis i norsk skole
Torill Moen er professor i spesialpedagogikk ved Institutt for pedagogikk og livslang læring, NTNU og professor II ved Nord Universitet.
Torill Moen, Nord Universitet
BildPrivat
Hennes forskningsområder er knyttet til praksis i skolen. Gjennom klasseromsforskning, som innebærer å løfte frem og analysere læreres praksis og refleksjoner over praksis, har hun blant annet hatt fokus på inkludering og lærer-elev-relasjoner. Hun forsker også på pedagogisk psykologisk tjeneste (PPT). Hun har flere norske og internasjonale publikasjoner om disse temaene.
I Norge har vi «en skole for alle.» Grunnleggende prinsipper for denne skolen er tilpasset opplæring og tidlig innsats. I presentasjonen gjøres nærmere rede for hva disse ideologiske og politiske prinsippene innebærer, før søkelyset rettes mot praksiser i skolen.
Inkludering – möjligheter, hinder och dilemman
Claes Nilholm, Uppsala universitet
BildPrivat
Claes Nilholm är professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Uppsala Universitet. Han har ett brett forskningsintresse inom det pedagogiska området med fokus på frågor om inkludering.
Inkludering har varit ett nyckelord inom specialpedagogiken ända sedan 1990-talet. Inkludering innebär ett nytt sätt att se på hur skolor ska arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Det har dock varit svårt att avgöra om utbildningssystem såsom till exempel det svenska blivit mer inkluderande och också hur mer inkluderande skolor och klassrum ska kunna skapas. Även om idén om inkludering visat på nya möjligheter förefaller det alltså finnas hinder och dilemman när det gäller att skapa en mer inkluderande skola. Claes Nilholms föredrag fokuserar just frågor om möjligheter, hinder och dilemman i utvecklingen av inkluderande skolor.
Elevers rätt till en god läsutveckling
Ann-Katrine Risberg, universitetslärare och doktorand vid Åbo Akademi, projektforskare vid Niilo Mäki Institutet.
Ann-Katrine Risberg, Åbo Akademi
Bild
Hur kan man ge alla elever möjlighet till en god läs- och skrivutveckling? Ett sätt är att kontinuerligt kartlägga och följa upp elevernas läs- och skrivförmåga. Genom systematisk uppföljning av eleverna har pedagogerna en bra möjlighet att ge adekvat stöd till elever som är i behov av extra insatser i läsinlärningen.
Niilo Mäki Institutet i Jyväskylä inledde hösten 2015 en longitudinell studie av finlandssvenska elevers läs- och skrivutveckling när eleverna gick i årskurs 1. Studien pågår tills eleverna är i årskurs 7. Parallellt med forskningen utvecklades nya finlandssvenska material för kartläggning av läsning och skrivning för årskurserna 1,2,3 och 5.
Den här presentationen behandlar bl.a. följande frågor: Passar kartläggningsmaterialet för både enspråkigt svenska och tvåspråkiga elever? Hur ser läs- och skrivutvecklingen ut för de elever som konstaterades som svaga redan på våren i årskurs 1? Glimtar ur kartläggningsmaterialet ges i samband med presentationen av forskningsresultaten.
Skolmyndigheterna presenterar
Sverige: Mona Tafvelin och Anna Eriksson rådgivare från Specialpedagogiska skolmyndigheten Sverige Under föreläsningen beskrivs SPSM:s pågående och kommande arbete för att stärka en likvärdig utbildning på olika nivåer inom utbildningsväsendet.
Norge: Terje Andreas Malin avdelingsleder i Statped Norge Under innlegget skal han fortelle om forskningsresultater på spesialundervisning i Norge, og videre til nasjonalt spesialpedagogisk kompetanseløft for ansatte i barnehager, skoler og pedagogisk psykologisk tjeneste.
Skolmyndigheternas representanter är Daniel Enbacka, Josefin Svedin, Mona Tafvelin, Terje Andreas Malin och Anna Eriksson.
BildPrivat
Finland: Rektor Josefin Svedin och handledande lärare Daniel Enbacka vid Valteri center för lärande och kompetens - Skilla Inlägget från Valteri berättar om det som är aktuell inom Valteri, bl.a - VIP-nätverket, ett nätverk av aktörer för att barn och unga i behov av krävande särskilt stöd ska få rätt stöd i rätt tid.