Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 4 juni 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Allmäntillstånd vid palliativ cellgiftsbehandling

Forskningsprojekt Att ge cytostatika (cellgifter) vid obotlig cancer har god effekt, både mot symtom och för ökad livslängd. Dock avlider 9-43 % av dem som behandlas inom en månad efter senaste kur. Kan en enkät som komplement till blodprover förlänga överlevnaden?

I projektet utvecklas en enkel enkät som mäter känslor av ork och välbefinnande inför cellgiftsbehandling som ett komplement till de blodprover som tas vid lindrande cellgiftsbehandling. Journalgranskning visar att 23% av patienterna i de tre norrlandstingen som behandlas dör inom en månad efter sista behandling. Enkäten har testats med statistiska metoder och visat sig ha kvalitéer som kan skilja mellan patienter med påverkat allmäntillstånd och dem som är i stabil sjukdomsfas. För att förfina frågorna intervjuas patienter och behandlande sjuksköterskor om vad de upplever som viktigt i allmäntillståndet vid cellgiftsbehandling.

Projektansvarig

Bertil Axelsson
Övrig/annan befattning, professor, adjungerad
E-post
E-post
Telefon
063-10 62 29

Projektöversikt

Projektperiod:

2014-09-02 2014-06-30

Finansiering

Finansår , 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014

huvudman: B. Axelsson, finansiar: Cancerfonden, y2009: , y2010: 345, y2011: 360, y2012: 400, y2013: , y2014: ,

huvudman: U. Näppä, finansiar: Lions Cancerforskningsfond, y2009: , y2010: 67, y2011: 67, y2012: 67, y2013: , y2014: ,

huvudman: B. Axelsson, finansiar: VisareNorr, y2009: 38, y2010: 38, y2011: , y2012: , y2013: , y2014: ,

huvudman: U. Näppä, finansiar: Jämtlands läns landsting, y2009: , y2010: 116, y2011: 121, y2012: 125, y2013: 125, y2014: 125,

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för strålningsvetenskaper

Projektbeskrivning

Cytostatikabehandling vid obotliga cancersjukdomar har visat sig ha god effekt, både i symtomlindrande och livsförlängande syfte. Indikationerna och behandlingsmöjligheterna blir blivit fler och det har utvecklats nya preparat. Detta har möjliggjort att behandlingar ges till fler patienter och även i stigande åldrar. Studier av internationell litteratur visar att 9-43 % av obotligt sjuka patienter med cancer cytostatikabehandlas under sista levnadsmånaden och det saknas belägg för att behandling given så sent i livet har gett vare sig symtomlindrande eller livsförlängande effekt.

För närvarande mäts patientens blodvärden inför varje behandling, om dessa inte når upp till i förväg fastställda gränsvärden ges inte behandlingen. Om allmäntillstånd kunde mätas som ett komplement till blodproverna skulle en mer nyanserad bild av patienten erhållas. Detta skulle kunna vara till hjälp inför bedömningen om behandlingen ska ges eller inte.

Syftet med studien är att optimera beslutsunderlaget inför palliativ cytostatikabehandling.

Som bas utförs en retrospektiv journalgranskning för att kartlägga en årskohort patienter som fått palliativ cytostatikabehandling. Därefter reliabilitetstestas och valideras en enkät som utvecklats för att mäta allmäntillstånd hos patienter som får palliativ cytostatikabehandling. För att ytterligare belysa allmäntillståndets betydelse för palliativ cytostatikabehandling och för att komplettera enkäten utförs intervjuer med sjuksköterskor och patienter.
Efter avhandlingens slut presenteras en interventionsstudie där enkäten använts för att avgöra om systematisk registrering av allmäntillståndet påverkar beslutet att ge palliativ cytostatikabehandling.

Studien görs som en multicenterstudie i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Journalgranskning och intervjuer görs i hela regionen. Utvecklingen av enkäten och interventionsstudien i Jämtland, Skellefteå lasarett och lungmottagningen i Umeå.

Nyckelord: Tumörer, cytostatika, psykologiska fenomen och processer, palliativ vård
Ämne: Onkologi, omvårdnad