Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 31 mars 2021)

printicon

Analogitänkande och litterärt värde

Forskningsprojekt Många svar har getts på frågan vad litteratur är bra för, och de behöver inte utesluta varandra. Undersökningen utgår från litteraturens värde för vår livs- och verklighetsförståelse, utan att andra värden för den skull lämnas utan beaktande.

Man kan tycka att sakprosa måste ha betydligt större förutsättningar än litteratur att förmedla kunskap om tillvaron, men det är i själva verket svårt att trovärdigt förklara hur litteratur, speciellt fiktionslitteratur, kan ge kunskap. Man kan också säga sig, att detta inte gärna kan vara litteraturens uppgift, eftersom sakprosan oundvikligen löser den bättre. Det här projektet går först och främst ut på att presentera en sammanhängande och ingående förklaring av en mekanism genom vilken litteratur kan påverka läsares sätt att tänka och känna. Projektet ska resultera i en bok på engelska.

Projektöversikt

Projektperiod:

2004-01-01 2010-12-31

Finansiering

Finansår , 2005, 2006, 2007

Huvudman: Anders Pettersson, finansiar: Vetenskapsrådet, y2005: 250, y2006: 278, y2007: 288,

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för kultur- och medievetenskaper

Forskningsområde

Litteraturvetenskap

Projektbeskrivning

Litterärt värde kan vara olika slag: kognitivt, emotivt, formalestetiskt osv. Det kognitiva värdet tänks ofta bestå i att litteraturen ”säger” något om verkligheten, men de underliggande kommunikativa och psykologiska mekanismerna är dåligt förstådda. Projektet går ut på att (1) konstruera en modell för hur dessa mekanismer fungerar under anknytande till samtida kognitiv teori om tänkande i analogier, (2) diskutera modellens rimlighet och nyhetsvärde genom att ställa den mot relevant existerande teoretisk och empirisk forskning om litteraturförståelse och litteraturupplevelse, (3) diskutera huruvida, och i så fall: på vilket sätt, litteraturläsning kan ha kognitiva bidrag att ge som är unika i förhållande till läsning av sakprosa och till vanlig oförmedlad verklighetsupplevelse, (4) försvara modellens estetiska relevans genom att diskutera textbegreppet för att neutralisera kritiken att analogitänkande helt eller delvis avlägsnar sig från den litterära texten, (5) försvara modellens estetiska relevans genom att diskutera litteraturbegreppet för att neutralisera kritiken att kognitiva värden som uppstår genom analogitänkande inte kan vara det som litteraturen specifikt har att erbjuda.

Det här projektet går först och främst ut på att presentera en sammanhängande och ingående förklaring av en mekanism genom vilken litteratur kan påverka läsares sätt att tänka och känna. Förklaringen utgår från att litteraturen inte bokstavligen "säger" något om verkligheten, men att kontakten med den litterära skildringen får läsare att göra sig tankar om den faktiska verkligheten. För att få in precision i beskrivningen av hur detta går till, anknyter förklaringen till modern kognitiv teori om tänkande i analogier och dess begreppsapparat. Det diskuteras vad olika läsare uppmärksammar i litteratur och varför, och vilka typer av kopplingar mellan litteratur och verklighet som man kan urskilja. En hel del uppmärksamhet ägnas åt frågan, om och i så fall hur litteratur kan öppna perspektiv på verkligheten som är svåra att få tillgång till via sakprosa eller via vanlig, vardaglig verklighetsupplevelse.
Förklaringsmodellen skiljer sig från idén att litteraturen underförstått (implicit) säger något om verkligheten (idéer som bygger på begrepp som allegori, symbol eller kontextuell implikation) genom att litteraturen tänks stimulera till verklighetsförståelse snarare än själv innehålla verklighetsförståelse. Den skiljer sig från idén att litteraturen utlöser föreställningar hos läsaren (psykoanalytiskt orienterad litteraturforskning, empirisk litteraturforskning med behavioristiskt influerade tolkningsmönster osv.) genom att betona läsarens tankemässiga bearbetning av det lästa. Lika viktig som presentationen av modellen, är prövningen av den i ljuset av tidigare forskning. En grundtanke i projektet är, att det måste gå att binda samman resultaten från teoretiskt tänkande om litteraturtillägnelse och konkreta, empiriska undersökningar av samma ämne på ett bättre sätt än hittills.


Projektet gör bara anspråk på att förtydliga en mekanism som ligger bakom ett av de förhållanden som gör litteratur viktig. Men det är klart att mekanismen, och litteraturens kunskapsvärde, ändå framställs som betydelsefulla i projektet. Stor uppmärksamhet ägnas därför åt invändningen att litteraturens uppgift - om man kan tala om en sådan - måste finnas på helt annat håll. Utifrån ett ingående resonemang om textbegreppet tillbakavisas tanken, att det är den litterära texten som det gäller att förstå och att läsares tillämpning av det lästa på den faktiska verkligheten därför är något som inte riktigt hör hemma i litteraturläsning. Utifrån en beskrivning av litteraturbegreppet och dess normala innehåll, och en skissartad men tidsmässigt och geografiskt bred översikt över de texter som brukar ses som litteratur, görs det troligt att litteratur fyllt och fyller många olika funktioner, ofta också den att hjälpa läsare att bygga upp sina uppfattningar om verkligheten.


Projektet är tänkt att vara av betydelse för den grundläggande förståelsen av litteraturen som konstform. Det fältet är också av stor allmän betydelse för litteraturvetenskapen. Genom sin utveckling under de senaste 50 åren har litteraturvetenskapen konfronterats med en rad frågeställningar - om texters natur, om textförståelsens natur osv. - som ligger på gränsen till filosofin och som visat sig svåra att hantera utan utflykter i det fantastiska. Projektet är ett led i arbetet på att ge vår förståelse av den här sortens frågor en mer stabil grund under anknytning till vetenskaper som språkvetenskap, filosofi och psykologi. Det arbetet är potentiellt av stor betydelse också för litteraturanalys och litteraturhistoria.

Ämnen: Litteraturvetenskap

Projektansvarig: Anders Pettersson