JENNIFER HALLDÉN: Hur kan vi förebygga obesitas hos unga vuxna i socioekonomiskt utsatta områden?

Projektbeskrivning

Obesitas är ett folkhälsoproblem med konsekvenser både för individen och samhället. Obesitas ökar risken för en rad sjukdomar, exempelvis diabetes typ 2, olika former av cancer, kardiovaskulära sjukdomar och kan bidra till en förkortad livslängd. Över 50% av Sveriges befolkning har övervikt eller obesitas och förekomsten ökar med åren. Dessutom utvecklas övervikt och obesitas allt tidigare i livet jämfört med föregående generationer och unga vuxna är den åldersgrupp som har högst risk för viktuppgång jämfört med andra åldersgrupper. Förekomsten av obesitas är inte jämnt fördelad i befolkningen utan låg socioekonomisk status, både på individ- och områdesnivå, är associerad med högre förekomst av obesitas. Orsakerna till obesitas anses vara multifaktoriella och inte helt klarlagda, men inkluderar bland annat genetiska, miljömässiga, psykologiska, näringsmässiga och metabola faktorer. Individens kost och fysiska aktivitet har en viktig roll, samtidigt som de faktorerna i stor utsträckning påverkas av miljömässiga och sociala förhållanden.  
De möjliga hälsokonsekvenserna, den ökande förekomsten och den allt tidigare debuten av obesitas för varje generation pekar på ett behov av förbättrad prevention. Men hur ser effektiv prevention av obesitas ut? Och mer specifikt, hur ser effektiv prevention ut för riskgruppen unga vuxna i socioekonomiskt utsatta områden?  

Doktorandprojektet är en del av Centrum för primärvårdsbaserad primärprevention av obesitas

Syfte

Att identifiera hindrande och underlättande faktorer, på individuell och samhällelig nivå, som påverkar ungas förmåga att nå och bibehålla en hälsosam vikt och hälsosamma levnadsvanor. Vidare är syftet att använda kunskapen från de tre första studierna för att utveckla och utvärdera en livsstilsintervention för obesitasprevention bland unga vuxna i socioekonomiskt utsatta områden.  

Metod 

Studie 1 undersöker vilka faktorer som påverkar effekten av livsstilsinterventioner för obesitasprevention bland unga vuxna samt skillnader i relation till socioekonomisk status. Detta görs genom en systematisk översiktsartikel som analyserar randomiserade kontrollerade studier publicerade mellan åren 2000–2025 som rapporterar socioekonomisk status och som handlar om obesitasprevention för unga vuxna (18–30 år) med BMI>25.  
Studie 2 undersöker vilket kroppsfettmått som bäst förutsäger kardiometabol sjukdom, cancer och mortalitet i en socioekonomiskt utsatt population i relation till ålder, härkomst och socioekonomisk status, samt identifierar interagerande riskfaktorer. Detta görs genom en 15-årsuppföljning av MEDIM-kohorten (Migration och etnicitet för diabetesutvecklingen i Malmö) med registerdata.  
Studie 3 identifierar hindrande och underlättande faktorer för beteendeförändring som påverkar unga vuxnas förmåga att nå och bibehålla en hälsosam vikt och hälsosamma levnadsvanor. Detta görs genom en enkätstudie bland unga vuxna.  
Studie 4 är en randomiserad kontrollerad studie som omfattar design, genomförande och utvärdering av en intervention för att stödja livsstilsförändringar och viktnedgång bland unga vuxna i socioekonomiskt utsatta områden. Syftet med interventionen är att förebygga obesitas och kardiometabol sjukdom.  

Relevans

Förbättrad prevention av obesitas kan leda till positiva effekter för både individer och samhälle, till exempel i form av minskad sjukdomsbörda och längre förväntad livslängd. Doktorandprojektet kommer bidra med ökad kunskap om betydelsefulla faktorer för obesitasprevention bland unga vuxna i socioekonomiskt utsatta områden. Förhoppningsvis kan vi skapa en hållbar modell för livsstilsförändring och obesitasprevention för denna ”högriskgrupp” som kan implementeras i större skala.