Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Kärlekens utmaningar. Revolt och romantik i samtida populärfiktion

Forskningsprojekt Är en Bridget Jones tänkbar i svensk jämställdhetsstämplad förpackning?Finns det någon likhet mellan amerikanen Michael Connellys maskuline storstadshjälte Harry Bosch och Henning Mankells trötte Ystad-kommissarie Kurt Wallander?

“Kärlekens utmaningar” sätter fokus på relationen mellan genuskonstruktion och kärleksgestaltning skandinaviska kriminalromaner s.k. chiclit/guylit-romaner. Båda är lika populära som genuspräglade genrer och har ofta avfärdats som “trend-beroende” eller “kommersiella”, men också tillskrivits kulturkritiska eller t.o.m. genus-subversiva ambitioner. En central fråga i studien blir att diskutera på vilka sätt de skandinaviska genre-exemplen skiljer sig från och/eller liknar de tongivande anglo-amerikanske förebilderna i genren.

Projektansvarig

Projektöversikt

Projektperiod:

2007-02-25 2008-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för kultur- och medievetenskaper

Projektbeskrivning

Projektet är ämnat att utgöra en fristående fortsättning och fördjupning av mitt tidigare projekt “Passion och emancipation. Kärlek, modernitet och kön i svenska 1900-talsromaner”. Både i den svenska och i den internationella forskningen om genus, modernitet och emotioner har kärleken intagit en särställning. I kulturvetenskapliga diskussioner om kvinnoemancipationens historia har kärleken ömsom fått utgöra brytpunkten, ödesfrågan eller den felande ekvivalenten. I undersökningar av den moderna välfärdstatens och arbetsmarknadens genus- och jämställdhetsaspekter har kärleken däremot ofta halkat in i en analytiskt “död vinkel” genom att enkelt föras in under samlingsrubriker som “reproduktion” eller “sexualitet”. Att skönlitteraturen i allmänhet och romangenren i synnerhet erbjuder en rik empirisk och analytisk potential för emotionsstudier har framhållits av bl a filosofen Martha Nussbaum, som i sitt eget arbete myntar termen “emotionell narrativitet” för att ytterrligare betona det reciproka förhållandet mellan känslor och deras litterära gestaltningsformer (Nussbaum 2001). En närbesläktad tankegång framförs av litteraturvetaren Robert Polhemus som menar man kan tala om att den moderna synen på kärlek under 1800-tal och tidigt 1900-tal “romaniserades” i lika hög grad som romanen “erotiseras”; romanen gav m.a.o. teorin för känslans praktik.
I “Love’s challenges” är fokus ställt på relationen mellan genuskonstruktion och kärleksgestaltning i två av den senmoderna skandinaviska samtidslitteraturen mest populära genrer: kriminalromanen och den s.k. chiclit/guylit-romanen. Båda är genrer som tydligt demonstrerar otillräckligheten i gamla värdehierarkier mellan högt/lågt (alt. “etablerad” vs “populär” litteratur) och förflyttar perspektivet till dialogen mellan litteratur och samhällsdebatt. Lika ofta som genrerna avfärdas som “trend-beroende” eller “kommersiella” tillmäts de kulturkritiska, emancipatoriska eller till och med “queera” och genus-subversiva ambitioner. Denna ambivalens ger en spännande bakgrund till diskussionen om hur fiktionslitteratur och politisk debatt påverkar – eller motverkar – varandra i produktionen och reproduktionen av genuspräglade “emotionella narrativ”, för att travestera Nussbaum.
En central fråga i studien blir också att diskutera på vilka sätt de skandinaviska genre-exemplen skiljer sig från och/eller liknar de anglo-amerikanske genreförebilderna. Finns det till exempel någon likhet mellan amerikanen Michael Connellys maskuline hjälte Harry Bosch och Henning Mankells Kurt Wallander? Och är en Bridget Jones överhuvudtaget tänkbar i svensk jämställdhetsstämplad förpackning? I anslutning till “Challenging Emotions”-temats problematisering av konceptet “Scandinavian Gender” kan dessa analyser bidra med värdefulla insikter och teoretiskt utvecklingsbara exempel.
Det ska dock betonas att undersökningen inte primärt är ämnad att utgöra en komparativ analys, utan syftar snarare till att vidga perspektivet på och förståelsen av fiktionaliseringen av genus och emotioner i den samtida kulturen. Det innebär i sin tur att jag utgår från en bred och inkluderande, snarare än exkluderande, syn på litteratur, fiktionalitet och genrer. För att åstadkomma detta måste relationen mellan populär kultur och “finkultur” att problematiseras och relativiseras genom att läsas i termer av dialog snarare än konflikt. Det intressanta är således inte att argumentera för en värdemässig upprättelse av populärlitteratur utan att analytiskt diskutera verkens inflytande över, medverkan i och eventuella motstånd mot samtidens prägling av de emotionella – och särskilt: de erotiserade – aspekterna av genuskonstruktionen.

(Ämnen: Litteraturvetenskap, genus)