Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 14 januari 2021)

printicon

Kvinnornas offentliga samtal i dagspressen 1920-1950

Forskningsprojekt Syftet med detta projekt är att systematiskt undersöka dagstidningarnas framväxande kvinnosidor under tiden 1920-1950 för att studera hur de användes som arena för ett offentligt samtal om kvinnors nya roller i det framväxande folkhemmet.

Tanken om ett offentligt samtal har traditionellt förknippats med manliga publicister och talare, som från ledarsidor och riksdagsdebatt offentliggjort sina åsikter om tidens frågor. På de s k hem- och hushållssidorna i dagstidningarna Stockholms Dagblad, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Stockholms-Tidningen och Nya Dagligt Allehanda inbjöds emellertid kvinnliga läsare av kvinnliga journalister till att själva problematisera de samhällsförändringar som det tidiga 1900-talet innebar. Diskussionen om en kvinnlig medborgarroll förebådade samtidigt en specialiserad journalistik om sociala frågor och konsumentfrågor.

Projektöversikt

Projektperiod:

2009-03-16 2009-06-30

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för kultur- och medievetenskaper

Projektbeskrivning

Denna studie fortsätter den kartläggning av kvinnliga journalister och deras betydelse för den moderna journalistikens utveckling med avseende på både form och innehåll som HSFR-projektet ”Pennskaft blir reporter” (1995-2000) lade grunden till, med monografier om Lotten Ekman (Birgitta Ney), Ester Blenda Nordström (Margareta Stål) och de tre stjärnreportrarna Barbo Alving, Attis Ljungström och Maud Adlercreutz (Kristina Lundgren). Det här projektet är tredelat med en studie om Stockholms Dagblads satsning på ”Nya Perspektiv”, en andra del om Nya Dagligt Allehandas sidor under rubriken ”Kvinnan och Hemmet” som blev en arena för de konservativa kvinnornas argumentation mot kvinnoemancipationen med Annie Åkerhielm som egen ledarskribent, samt en avslutande del om Dagens Nyheters, Svenska Dagbladets och Stockholms-Tidningens kvinnoredaktioner som utvecklade hem- och hushållssidorna till en diskussion om kvinnornas nya medborgarroll i folkhemmet och lade grunden för den första konsumentjournalistiken.