Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

PEDER AF GEIJERSTAM - Hemblodtryck i hälsa och sjukdom

Doktorandprojekt som deltar i Nationella forskarskolan i Allmänmedicin.

Projektets syfte är att studera skillnaderna mellan mottagningsblodtryck och hemblodtryck i relation till dysglykemi respektive inflammationsmarkörer som tidigare visat sig korrelera med det spektrum av sjukdomar som ingår i det metabola syndromet. Vidare att studera effekten hos två vanliga diabetesläkemedel på denna blodtrycksskillnad.

Doktorand

Peder af Geijerstam
Doktorand, Linköpings universitet
E-post
E-post

Projektöversikt

Projektperiod:

Startdatum: 2022-01-01

Projektbeskrivning

Bakgrund

Hypertoni är den vanligaste orsaken till förtidig död globalt, oftast genom hjärtkärlsjukdom, som går att förebygga. Hypertoni och diabetes mellitus samexisterar ofta, och bägge ökar risken för hjärtkärlsjukdom så att den total risken är den kombinerade eller till och med multiplikativa risken för vardera sjukdom. [1] [2] Att sänka blodtrycket minskar både morbiditet och mortalitet.[3]

Blodtryck kan mätas både på mottagningen (mottagningsblodtryck) och utanför mottagningen (hemblodtryck). Hemblodtryck kan vidare delas in i dygnsblodtrycksmätning där en automatisk mätare mäter blodtrycket med regelbundna intervall under 24 timmar, och hemblodtrycksmätning där patienten själv mäter sitt blodtryck flera gånger per dag i flera dagar.[1, 3]

Hemblodtrycksmätningar predikterar hjärtkärldödlighet, vilket inte mottagningsblodtryck gör.[4] Vidare möjliggör kombinationen av mottagnings- och hemblodtryck diagnosticering av intermediära fenotyper av hypertoni: vitrockhypertension och maskerad hypertension.[5] Den sistnämnda är vanligare hos vissa grupper, inklusive de med fetma och diabetes mellitus typ 2.[6] Flera internationella kliniska riktlinjer förespråkar hemblodtryck som en avgörande del i diagnostiken av hypertoni,[7] men vissa rekommenderar fortfarande hemblodtryck endast om det är logistiskt och ekonomiskt möjligt.[3]

Syfte

Att studera skillnaderna mellan mottagningsblodtryck och hemblodtryck i relation till dysglykemi respektive inflammationsmarkörer som tidigare visat sig korrelera med det spektrum av sjukdomar som ingår i det metabola syndromet. Vidare att studera effekten hos två vanliga diabetesläkemedel på denna blodtrycksskillnad.

Metod

Den första, andra och tredje studien kommer att analysera data från the Swedish CardioPulmonary bioImage Study (SCAPIS), en nationell kohortstudie med 30000 deltagare, varav 5045 deltog i en delstudie med hemblodtrycksmätning. I första studien kommer vi att analysera relationen mellan vitrockeffekten och HbA1c respektive glykemiskt status. I den andra studien kommer vi att analysera relationen mellan vitrockeffekten och fyra inflammationsmarkörer (leptin, selektin, interleukin 6 och interleukin 18) respektive fetma. I den tredje studien kommer vi att återgå till resultaten av den första studien och studera kliniska utfallsmått, inklusive hjärtkärlsjukdom och dödlighet.

Den fjärde studien kommer att baseras på en grupp deltagare i SGLT2-inhibitor or Metformin as Standard Treatment in Early Stage Type 2 Diabetes (SMARTEST)-studien. Denna nationella studie inbegriper randomisering till antingen en SGLT2-hämmare eller metformin som behandling av tidig diabetes mellitus typ 2, och i denna delstudie ingår även hemblodtrycksmätning. Syftet med studien är att jämföra och kvantifiera den blodtryckssänkning som dessa två diabetesläkemedel resulterar i.

Relevans

Trots nuvarande kliniska riktlinjer och aktuell kunskap i hur hypertoni diagnosticeras och följs, är sambandet mellan blodtrycksmått och glykemiskt status inte fullt ut känt. Ökad kunskap kan bistå i att vidare förfina både diagnos, uppföljning och behandling av hypertoni hos patienter med dysglykemi och/eller det metabola syndromet. Vidare kan den fjärde studien komma att direkt påverka kliniska behandlingsrekommendationer för diabetes mellitus typ 2, i synnerhet för patienter med samtidig hypertoni.

Referenser

  1. Cosentino, F., et al., 2019 ESC Guidelines on diabetes, pre-diabetes, and cardiovascular diseases developed in collaboration with the EASD. Eur Heart J, 2020. 41(2): p. 255-323.
  2. Franklin, S.S., et al., Masked hypertension in diabetes mellitus: treatment implications for clinical practice. Hypertension, 2013. 61(5): p. 964-71.
  3. Williams, B., et al., 2018 ESC/ESH Guidelines for the management of arterial hypertension: The Task Force for the management of arterial hypertension of the European Society of Cardiology and the European Society of Hypertension: The Task Force for the management of arterial hypertension of the European Society of Cardiology and the European Society of Hypertension. J Hypertens, 2018. 36(10): p. 1953-2041.
  4. Ward, A.M., et al., Home measurement of blood pressure and cardiovascular disease: systematic review and meta-analysis of prospective studies. J Hypertens, 2012. 30(3): p. 449-56.
  5. Stergiou, G.S., et al., Home blood pressure monitoring in the 21st century. J Clin Hypertens (Greenwich), 2018. 20(7): p. 1116-1121.
  6. Franklin, S.S., et al., Masked hypertension: a phenomenon of measurement. Hypertension, 2015. 65(1): p. 16-20.
  7. Whelton, P.K., et al., 2017 ACC/AHA/AAPA/ABC/ACPM/AGS/APhA/ASH/ASPC/NMA/PCNA Guideline for the Prevention, Detection, Evaluation, and Management of High Blood Pressure in Adults: Executive Summary: A Report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Clinical Practice Guidelines. Hypertension, 2018. 71(6): p. 1269-1324.

Universitetstillhörighet

Linköpings universitet, institutionen för hälsa, medicin och vård (HMV), avdelningen för prevention, rehabilitering och nära vård (PRNV), enheten för klinisk medicin (KLM)

Huvudhandledare

Karin Rådholm, docent och specialist i allmänmedicin