Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Metod

I detta projekt har vi valt att utgå från skogen som en så kallad samlande sak och praktik, något som kan skapa mening och sammanhang för klimatutmaningen. Skogen länkar samman klimatet som ett abstrakt fenomen med lokalsamhällen. Den länkar också samman den övergripande klimatfrågan med lokala ambitioner. Vi har samlat in olika erfarenheter, åsikter och kunskaper från olika samhällsaktörer med koppling till skogen via intervjuer, workshops och dialog.

Via skogen har vi visat på effekter av klimatförändringar och på olika konsekvenser av åtgärder för anpassning till förändringarna eller för att lindra dem. Vi har också fört samman personer med olika erfarenheter, åsikter och kunskaper. På så sätt har klimatutmaningen kunnat kopplas till faktiska landskap och till lokala sammanhang och praktiker, vilket kan bidra till att åstadkomma konkreta utvecklingsvägar och åtgärder.

Syfte

Syftet med projektet är att undersöka hur man kan:

  1. göra klimatfrågor relevanta för människor i städer respektive landsbygden,
  2. möjliggöra utarbetandet av lokalt förankrade strategier,
  3. utveckla skräddarsydda åtgärder för att möta klimatförändringarna

För att uppnå projektets syften har vi genomfört en samverkansprocess bestående av workshops, exkursioner och dialoger med olika samhällsaktörer. Processen har inkluderat sakägare som företräder såväl stad som landsbygd i de norra respektive södra delarna av Sverige.

Med hjälp av visualiserade scenarier (med både historiska och framtida utblickar) och utifrån sakägarnas skilda perspektiv, har vi utvecklat gemensamma strategier och granskat konsekvenserna av möjliga klimatåtgärder som svarar mot dessa. Under projektets fortsättning kommer forskargruppen att bearbeta hur denna nya kunskap och dessa metoder för att visualisera möjliga framtider kan överföras till andra liknande situationer.

Förhoppningen är att projektet kommer att bidra till att stärka människors möjligheter att via lokala aktiviteter staka ut alternativa utvecklingsvägar för anpassning till och mildring av klimatförändringar.

Workshops och exkursioner

Grunden för samverkansprocessen har varit en serie med tre workshops och en skogsexkursion som hållits dels i Västerbotten för deltagare från Vindeln och Umeå, dels i Kronoberg för deltagare från Lessebo och Växjö.

Fokus för den första workshopen var att skapa ett multidimensionellt historiskt utrymme för reflektion, med hänsyn till både historiska erfarenheter och visioner för framtiden (struktur efter Dryzek & Pickering, 2019, p. 36). Deltagarna gjordes medvetna om att det finns olika sätt att se på historien och på hur samhället ser ut idag och ombads identifiera konstruktiva förhållningssätt.

Vid den andra workshopen presenterades deltagarnas idéer samställda i fyra scenarier som inspirerats av scenariearketyper från tidigare forskning. (till exempel van Vuuren et al 2012, Raskin et al 2010, Hunt et al 2012, syntesen i IPBES 2018, p. 588.). Fokus för workshopen låg på att identifiera delmål och de typer av styrmedel och åtgärder som kan användas för att nå de delmål som behövs för att nå den önskade framtiden.

Det tredje mötet skedde i form av en skogsexkursion med besök i olika skogsmiljöer som illustrerade möjliga skogsskötselsystem, till exempel skogsbruk med hyggen, hyggesfritt skogsbruk, intensivodlad skog, exotiska trädslag och skog som inte brukas. Deltagarna fick bland annat resonera kring vilka möjligheter och risker de såg för sitt lokalsamhälle och klimatet med de olika typerna av skogsskötsel.

Till det fjärde och avslutande mötet hade lokala och regionala beslutsfattare bjudits in. Deltagarna presenterade önskvärda scenarier, prioriterade delmål för den lokala utvecklingen och vilken roll de såg att skogen borde spela i den önskade framtidsutvecklingen. Syftet med mötet var att skapa en kontaktyta mellan deltagarna och beslutsfattande funktioner i samhället.

Intervjuer

En strukturerad intervju har genomförts med samtliga deltagare för att dokumentera deras förkunskaper, erfarenheter och uppfattningar om frågor kring skog och klimat. Frågorna handlade till exempel om skogslandskapet, klimatanpassning, miljömål och globala hållbarhetsmål, bioekonomi med mera. Den första intervjun kommer att följas upp med ytterligare en intervju när alla workshops är avslutade.

Föreläsningar

Vid workshops och exkursioner har forskarna tillfört kunskap och perspektiv i form av korta föreläsningar med visualiserade scenarier. Dessa kommer att redovisas via länkar nedan inom kort.

Urval av deltagare

Vi vände oss till individer och representanter för organisationer som direkt påverkar eller påverkas av skogspolitikens utformning. De kan agera som remissinstanser, opinionsbildare och/eller utbildare, samt har verksamhet knuten till skogen och skogens resurser. I tidigare studier (t.ex. Sandström et al. 2016; Sténs et al. 2016) har vi identifierat ett antal större intressegrupper som samlar denna typ av individer och organisationer: skogsindustri, miljörörelse, samiska verksamheter, jakt och fiske, kulturarv, friluftsliv och landsbygdsutveckling. Det här har vi byggt vidare på och i projektet deltog därför representanter från jaktföreningar, hembygdsföreningar, orienteringsklubbar, scouter, miljöorganisationer, samiska näringar, skogsägare och skogsägareföreningar, skogsindustri, turismnäring, naturskola. Grupperna bestod av lika många kvinnor som män. Samtliga var boende och verksamma inom de aktuella kommunerna – hälften i en urban kommun och hälften i en mer rural.

Referenser:

Sandström, Camilla, Carlsson-Kanyama, Annika, Beland Lindahl, Karin, Mossberg Sonnek, Karin, Mossing, Annika, Nordin, Annika, … Nordström, Eva-Maria. (2016). Understanding consistencies and gaps between desired forest futures: An analysis of visions from stakeholder groups in Sweden. Ambio, 45(2), S100–S108. https://doi.org/10.1007/s13280-015-0746-5

Sténs, A., Bjärstig, T., Nordström, E.-M., Sandström, C., Fries, C., & Johansson, J. (2016). In the eye of the stakeholder: The challenges of governing social forest values. Ambio, 45(Supplement 2), 87–99. https://doi.org/10.1007/s13280-015-0745-6